utveckling
rj_skriftserie_12
rj_skriftserie_12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ungdomars politiska <strong>utveckling</strong><br />
gagemang. Socialisation handlar ju väsentligen om hur individer gör<br />
värderingar till sina egna. Många ungdomar tillbringar stora delar<br />
av sitt vardagsliv i olika miljöer och aktiviteter i digitala och sociala<br />
medier och frågan är om det påverkar de grundläggande värderingar<br />
som de utvecklar under ungdomsåren.<br />
Som Danah Boyd visat tar ungdomar (liksom vuxna) i stor utsträckning<br />
med sig sina vanor och värderingar in i de sociala medierna.<br />
Även om teknikerna gör det i princip möjligt att umgås med<br />
”vem som helst” som Boyd skriver, så tenderar ungdomar i praktiken<br />
att ansluta till dem de har mest gemensamt med (2014, s. 156, 166).<br />
Skillnader i värderingar och attityder mellan olika grupper förstärks<br />
således. Boyd har studerat detta relaterat till klass och etnicitet bland<br />
amerikanska ungdomar. Vi undersöker andra värderingar i en helt<br />
annan kontext, men det är rimligt att tänka sig att den grundläggande<br />
process som Boyd beskriver gäller också här.<br />
Den fråga vi ställde oss är om ungdomars val av aktiviteter i digitala<br />
medier påverkar deras <strong>utveckling</strong> av humanistiska respektive<br />
hedonistiska värderingar. Kan det vara så att värderingarna influeras<br />
av vad de gör i sociala medier (och inte bara vilka de umgås med)?<br />
Den tidiga forskningen om internet ställde ofta frågor om hur individers<br />
internetanvändning i sig påverkar det demokratiska deltagandet.<br />
Frågan förefaller i dag vara närmast meningslös med hänsyn till<br />
att internet används av de flesta men i helt olika sammanhang och<br />
sociala aktiviteter. Det finns olika sätt att ta hänsyn till det. Ett alternativ<br />
är att studera ungdomars användning av specifika plattformar<br />
(Facebook, Twitter, Youtube) med hänvisning till att deras arkitektur<br />
huvudsakligen möjliggör och gynnar vissa former för deltagande<br />
(Papacharissi, 2009; Pasek, Moore & Romer, 2009). Men flera plattformar<br />
används för en mångfald av aktiviteter som kan förväntas ha<br />
olika implikationer för politisk socialisation. Facebook kan användas<br />
för att hålla kontakt med kompisar men också för att initiera och<br />
ansluta sig till politiska grupper.<br />
Vi har i stället utvecklat en kategorisering som baseras på aktivite-<br />
[74]