utveckling
rj_skriftserie_12
rj_skriftserie_12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ungdomars politiska <strong>utveckling</strong><br />
Vad är det då i vardagslivets diskussioner om politik och samhällsfrågor<br />
som främjar ett bredare demokratiskt engagemang? Det finns<br />
naturligtvis inte ett enkelt svar på detta. Det är rimligt att å ena sidan<br />
tänka sig att samtalen är en central social praktik i en större vardagskultur<br />
där det politiska tillskrivs olika värde och betydelse, att denna<br />
vardagskultur är grundläggande i den politiska socialisationen. Men<br />
det är å andra sidan rimligt att tänka sig mer specifika mekanismer<br />
knutna till samtalet som praktik. Vissa forskare har satt fokus på<br />
kognitiva mekanismer och argumenterat för att diskussioner bidrar<br />
i processande av information, ger en ökad medvetenhet om och<br />
uppmärksamhet för politiska frågor (Eveland, 2004). Som Johan<br />
Östman (2012) framhåller tycks dessa kognitiva mekanismer delvis<br />
kunna förklara varför diskussioner ökar politisk kunskap, men har<br />
en mer tveksam förklaringskraft när det gäller politiskt deltagande.<br />
Östman visar att de politiska samtalen i det privata erbjuder en<br />
potentiellt trygg och säker miljö för att öva och förbereda sig för<br />
deltagande i det offentliga. Samtalen erbjuder ett övningsområde<br />
(McDevitt, 2005). Östman visar hur ett flertal tidigare studier kan<br />
förstås i detta perspektiv. Kommunikationsforskarna Dhavan Shah,<br />
Jack McLeod och Nam-jin Lee (2009) har argumenterat för att <strong>utveckling</strong>en<br />
av kommunikativa kompetenser är en grundläggande<br />
aspekt i politisk socialisation. Det handlar om resurser, förmågor<br />
och självförtroende. I samtal övar sig deltagarna i att formulera och<br />
uttrycka åsikter, men också i att påverka andra samt i att förhålla<br />
sig till den respons man får (McDevitt, 2005). Detta bekräftas av<br />
forskning som mer ingående studerat ungdomars erfarenheter av att<br />
diskutera politik i olika sammanhang (Ekström, 2016). Privata och<br />
förtroliga miljöer är ett viktigt övningsområde just därför att man<br />
kan uttrycka åsikter utan att ens sociala status riskerar att ifrågasättas.<br />
Att uttrycka sig, visa upp sig och i den meningen avslöja sig själv<br />
och sin identitet i offentliga sammanhang är en krävande form för<br />
demokratiskt engagemang (Arendt, 1958). De analyser som Östman<br />
genomfört visar tydligt att samtalen om politik i den privata sfären<br />
[46]
Change language