utveckling

Recommendations

Info

Ungdomars politiska utveckling med föräldrarna. Vi fann att när dessa händelser inträffade hade det inga eller ringa effekt på hur ofta man samtalade med föräldrarna om politik och samhälle. För det andra undersökte vi om de politiska diskussioner som de unga vuxna hade med sina nya personliga relationer (kompisar, studiekamrater, kollegor och partners) ersatte föräldrarna som diskussionspartners. Vi fann inget stöd för det. På motsvarande sätt undersökte vi om diskussioner i hemmet över tid ledde till minskade eller ökade politiska diskussioner med kompisar, studiekamrater, kollegor och partners. Vi fann att diskussioner mellan föräldrar och unga ledde till ökade diskussioner med andra. För det tredje undersökte vi sambandet mellan ungdomars intresse för politik och deras politiska diskussioner med föräldrarna. Vi förväntade oss att ungas politiska och samhälleliga intressen på alla utvecklingsstadier skulle leda till en ökning över tid i frekvens av politiska diskussioner med föräldrarna. Vi använde all den information som vi hade om politiska diskussioner i hemmet och de ungas politiska intresse – från 13 till 28 års ålder. Eftersom vi följde alla personer över en period av fem år kunde vi studera förändringar över tid för en och samma person på alla utvecklingsstadier. I de här analyserna kunde vi göra beräkningar baserade på nära 4 000 personer. Vi undersökte först om det var så att diskussioner om politik och samhälle ökade ju äldre man var. Som kan ses i figur 3.1 diskuterade man mer om politik och samhälle med sina föräldrar som ung vuxen än tidigare i ungdomsåren. Utvecklingstrenderna för politiska diskussioner liknar trenderna för ungas politiska intresse. Vi fann att ungas politiska och samhälleliga intresse över tid hängde samman med att man diskuterade sådana frågor med sina föräldrar. Det gällde både ungdomar och unga vuxna. När vi testade att göra mer kausala analyser fann vi att de ungas politiska intresse över tid påverkade deras diskussioner med föräldrarna. Större politiskt intresse ledde över tid till mer politiska diskussioner med föräldrarna. Vi studerade också det omvända, det vill säga om de [50]
3. De politiska samtalen Figur 3.1. Utvecklingstrender för ungdomars politiska intresse och deras politiska diskussioner med föräldrarna. Medelvärden. UNGDOMARS POLITISKA INTRESSE MEDELVÄRDE PÅ SKALAN MEDELVÄRDE PÅ SKALAN ÅLDER UNGDOMARS POLITISKA DISKUSSIONER MED FÖRÄLDRARNA ÅLDER politiska diskussioner som man hade med sina föräldrar ökade intresset för politik och samhälle. Vi fann genomgående också stöd för det. Men de kraftigaste effekterna var att det egna politiska intresset ledde till ökade politiska diskussioner hemma. Den generella slutsatsen vi drar är att unga vuxna (mellan 20 och 30 års ålder) diskuterar mer med föräldrarna om politiska frågor än ungdomar i åldrarna 13 till 19 år. De politiska diskussionerna med föräldrarna tystnar inte för att man inte längre bor hemma. [51]
Page 1 and 2: j:s skriftserie 12 ungdomars politi
Page 3 and 4: j:s skriftserie 12 Erik Amnå, Mats
Page 5 and 6: INNEHÅLL INNEHÅLL 5 FÖRORD 7 1.
Page 7 and 8: FÖRORD I den här boken har vi sam
Page 9 and 10: 1. POLITISK SOCIALISATION Vårt for
Page 11 and 12: 1. Politisk socialisation manget in
Page 13 and 14: 1. Politisk socialisation trygga mi
Page 15 and 16: 1. Politisk socialisation vissa vik
Page 17 and 18: 1. Politisk socialisation system li
Page 19 and 20: 1. Politisk socialisation Tabell 1.
Page 21 and 22: 2. DET POLITISKA INTRESSET Hur utve
Page 23 and 24: 2. Det politiska intresset Svaret p
Page 25 and 26: 2. Det politiska intresset der i sa
Page 27 and 28: 2. Det politiska intresset man där
Page 29 and 30: 2. Det politiska intresset Sammanfa
Page 31 and 32: 2. Det politiska intresset Tabell 2
Page 33 and 34: 2. Det politiska intresset — Auto
Page 35 and 36: 2. Det politiska intresset ökade
Page 37 and 38: 2. Det politiska intresset ungdomar
Page 39 and 40: 3. De politiska samtalen veckling.
Page 41 and 42: 3. De politiska samtalen skillnad p
Page 43 and 44: 3. De politiska samtalen hällsfrå
Page 45 and 46: 3. De politiska samtalen cial bakgr
Page 47 and 48: 3. De politiska samtalen ökar ungd
Page 49: 3. De politiska samtalen & Coffé,
Page 53 and 54: 3. De politiska samtalen uppstår i
Page 55 and 56: 3. De politiska samtalen samhällsf
Page 57 and 58: 4. INTERNET OCH DE SOCIALA MEDIERNA
Page 59 and 60: 4. Internet och de sociala medierna
Page 73 and 74: 5. Samhällsvärderingarna FRÄMJAR
Page 75 and 76: 5. Samhällsvärderingarna ter (Eks
Page 77 and 78: 5. Samhällsvärderingarna plattfor
Page 79 and 80: 5. Samhällsvärderingarna Vi hävd
Page 81 and 82: 5. Samhällsvärderingarna Figur 5.
Page 83 and 84: 6. DET POLITISKA DELTAGANDET För a
Page 85 and 86: 6. Det politiska deltagandet kratin
Page 87 and 88: 6. Det politiska deltagandet politi
Page 89 and 90: 6. Det politiska deltagandet studie
Page 91 and 92: 6. Det politiska deltagandet Tabell
Page 93 and 94: 6. Det politiska deltagandet När v
Page 95 and 96: 6. Det politiska deltagandet lågt
Page 97 and 98: 6. Det politiska deltagandet står
Page 99 and 100: 6. Det politiska deltagandet na äv
Page 101 and 102:
6. Det politiska deltagandet viktig
Page 103 and 104:
Slutord med andra ungdomar och vuxn
Page 105 and 106:
REFERENSER De arbeten inom programm
Page 107 and 108:
Referenser Boulianne, Shelley (2015
Page 109 and 110:
Referenser Esaiasson, P. (2010). Is
Page 111 and 112:
Referenser Johansson, Susanne (2007
Page 113 and 114:
Referenser Pancer, S. M. (2015). Th
Page 115 and 116:
Referenser of Family Communication
Page 117 and 118:
Referenser krise der Schule. I: Mor
Page 119 and 120:
Appendix Glatz, Terese & Dahl, Vikt
Page 121 and 122:
Appendix Self-Actualizing and Dutif
Page 123 and 124:
Appendix Ekman, Joakim & Amnå, Eri
Page 125:
RJ:S SKRIFTSERIE SLUTRAPPORTER FRÅ
show all

utveckling

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?