utveckling

Ungdomars politiska utveckling
i diskussioner om politik och samhällsfrågor. Därefter visar vi hur
vardagliga politiska samtal bidrar till olika aspekter av ungdomars
demokratiska engagemang, detta med utgångspunkt i några av de
studier som genomförts i projektet. De avslutande avsnitten handlar
om hur föräldrarnas betydelse förändras över tid och hur ungdomars
politiska intresse styr deras uppfattningar om samtal i vardagslivet.
DE POLITISKA SAMTALEN I UNGDOMARS VARDAGSLIV
Constance Flanagan (2013, s. 2) har utvecklat begreppet ”mini-polities”
med hänvisning till de lokala sammanhang inom familjen, skolan
och kompisgrupper där ungdomar utvecklar politiska idéer och
föreställningar om sin roll som medborgare i större (nationella och
transnationella) politiska gemenskaper. Ungdomar lever i allt väsentligt
sina vardagsliv tillsammans med föräldrar, kompisar och lärare i
skolan. I dessa ”mini-polities” är samtal det mest konkreta sättet att
engagera sig i det politiska.
Forskningen visar emellertid att politik tillhör de samtalsämnen
som undviks i många sammanhang. Politik är inte ett vanligt ämne
för att öppna en konversation med obekanta. Det har beskrivits som
delikat, potentiellt riskfyllt och osäkert (Eliasoph, 1998; Mutz, 2006).
Politiska åsikter kan aktualisera meningsmotsättningar och hota sociala
relationer (Morey, Eveland & Hutchens, 2012). Samtidigt som
just mötet mellan olika åsikter – för att få kunskap om andra synsätt
och ompröva sina egna åsikter – anses viktigt ur ett demokratiskt
perspektiv, tyder forskningen på att människor undviker att uttrycka
oenigheter, i synnerhet i umgänge med personer man inte känner väl
(Ekström, 2016).
En studie där vi följt en grupp ungdomar med upprepade intervjuer
visar att de gör stor skillnad mellan miljöer där de gärna diskuterar
politik och miljöer där de är mer försiktiga eller helt undviker
det (Ekström, 2016). Politik kan vara ett mer eller mindre välkommet
och förväntat ämne i de grupper där man umgås. Det är också
[40]