utveckling
rj_skriftserie_12
rj_skriftserie_12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ungdomars politiska <strong>utveckling</strong><br />
Tanken att de digitala medierna bidragit till mer individualiserade,<br />
enkla, flexibla och tillfälliga former för politiskt engagemang<br />
har haft ett starkt genomslag. Argumenten har visst stöd i empiriska<br />
studier. Ingen har emellertid tidigare undersökt hur detta återspeglas<br />
i mer generella mönster för ungdomars deltagande i olika typer av<br />
aktiviteter och över en längre tidsperiod.<br />
Vi har studerat ungdomars politiska engagemang i digitala medier<br />
avseende fyra typer av aktiviteter: information (på olika sätt ta<br />
del av och söka nyheter och annan politisk information), interaktion<br />
(diskutera frågor samt länka och dela politiskt material), produktion<br />
(exempelvis ha en egen blogg, bidra med texter till nyheter på nätet,<br />
eller producera film), kollektiva handlingar (delta i protester, initiera<br />
eller delta i grupper och nätverk kring politik och samhällsfrågor).<br />
Utöver dessa fyra politiskt relaterade aktiviteter har vi i analysen tagit<br />
med ett mått på ungdomarnas allmänna sociala interaktion i sociala<br />
medier (t.ex. hålla kontakt med kompisar och dela information och<br />
bilder om sig själv och det egna vardagslivet). Var och en av dessa<br />
fem typer av aktiviteter har vi mätt genom att fråga om tre till fyra<br />
specifika aktiviteter. För var och en av dessa har ungdomarna fått<br />
svara om de gjort detta flera gånger, någon enstaka gång eller inte alls<br />
under de senaste två månaderna. För att kategoriseras som aktiv har<br />
vi krävt att man vid åtminstone något enstaka gång varit aktiv i två<br />
av de specifika aktiviteter som de tagit ställning till, alternativt varit<br />
aktiv flera gånger i en av aktiviteterna. Vi har följt två kohorter under<br />
fyra år. I den ena var deltagarna 13 år vid starten och i den andra 17<br />
(Ekström & Shehata, 2016).<br />
Analyserna visar mönster som ger stöd åt idén om låga trösklar<br />
men kastar också en hel del tvivel över dessa argument. När vi undersöker<br />
vilka aktiviteter ungdomarna uppgett att de deltagit i under<br />
de senaste två månaderna ser vi att en stor majoritet (ca 95 procent)<br />
är aktiva i sociala medier (det vi ovan beskrivit som allmän interaktion),<br />
men det är en avsevärt mindre grupp som är aktiv i det vi ovan<br />
definierat som politisk information och interaktion. I den yng sta ål-<br />
[60]