YRKE: STADSBYGGNADSFORSKARE HEM: STOCKHOLMS INNERSTAD CYKEL: HELKAMA VÄGVAL: DE BARNVÄNLIGA AKTUELL: MED FACKBOKEN "ALLA BEHÖVER NÄRHET" ALEXANDER STÅHLE STAKAR UT CYKELFRAMTIDEN 14
H ans användarnamn på sociala medier och tidigare artistnamn var Stockholm Cyclo. En kombination av staden han bor i och hur han alltid har tagit sig runt i den. – Jag identifierade mig väldigt mycket med att jag cyklade överallt, berättar stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle. Artistnamnet använde han inom 90-talets technoscen, när han turnerade runt på musikklubbar i olika världsstäder. Hemma i de svenska städerna utbildade han sig till landskapsarkitekt i Uppsala och doktorerade i stadsbyggnad i Stockholm. Grundintresset handlade om människan i stadsmiljön. – På vilket sätt påverkar utformningen av staden hur vi använder och upplever den? Det har alltid varit den största drivkraften, säger Alexander Ståhle. Hans artistnamn, Stockholm Cyclo, beskrev även hur han själv använde och upplevde sin hemstad. – Om man växer upp i en miljö blir man anpassad till den miljön. Så jag utvecklade ett sätt att cykla, relaterat till den trafikmiljö som fanns i Stockholm. Vilket inte var så mycket cykelbanor och skyddade cykelmiljöer överhuvudtaget, säger han. Alexander Ståhle intresserade sig för städers förtätning, offentliga rum, gatumiljöer och speciellt grönområden. – Jag skrev min doktorsavhandling om grönområden. Jag har en bakgrund i att jobba mycket med stadens grönområden och det handlar också mycket om rekreation och lekmiljöer för barn, berättar han. Perspektivet var att anpassa städer utifrån människorna. – Den indikatorn vi ska ha, som visar om vi har lyckats, det är om barn leker på gatorna. Det gjorde de för hundra år sen, men sen blev de ihjälkörda av bilarna. Och nu är vi så rädda att vi inte vågar låta våra barn vara ute själva på gatorna, säger han. Yrkeslivet har lett in honom allt mer på trafikfrågor och när han blev pappa förstärktes kritiken mot bilstaden. – Det är klart att det blir en väckarklocka när man får barn själv. Särskilt om man bor inne i stan, där man plötsligt ska gå runt med det värdefullaste man har i sitt liv. Hur det kan vara acceptabelt att jag är rädd för att mina barn ska dödas varje dag. Ju mer jag tänker på det desto mer absurt blir det. Det blir som att leva i ett slags krigstillstånd, säger Alexander Ståhle, som ser en helt annan framtid. – Det är ingen fantasi och utopi att jättemånga ska kunna cykla i en stad. För vi har Köpenhamn och Amsterdam, två städer som är lika stora som Stockholm, där de har en 40-procentig cykelandel. Det är ett val, ett medvetet val. Vi kan välja att bygga ut infrastruktur för cykel och få många människor att börja cykla eller så kan vi välja bort det. Stockholm har väl PORTRÄTT Alexander Ståhle forskar om städernas framtid och har tagit fram tre olika scenarier. Fristaden, technostaden och ekostaden. Enligt honom kan vi välja vilken stad vi vill ha och om den ska anpassas efter bilen eller folket. framför allt valt, de senaste 50 åren, att satsa på kollektivtrafik och bil, säger Alexander Ståhle. Han tillägger att det främst är ett val för politiker och planerare, och att det känns som en brytningstid. – Det finns väldigt många unga och bra trafikplanerare som tänker rätt, men de har väldigt mycket att kämpa mot. De har framför allt en stadsstruktur som slåss med näbbar och klor. Det är bara att titta ut här, säger Alexander Ståhle och nickar mot stadsvyn från kontorsfönstret vid Skanstull, där hans konsultfirma Spacescape ligger. – Hur mycket kostar det inte att bygga om det här? Det är tre nivåer av motorvägar framför oss. Det är enorma investeringar. Det är en fysisk struktur som varje dag talar om för dig att du är inte viktig och att bilens framkomlighet är mycket viktigare än vad du är, säger Alexander Ståhle, som vill se en människovänligare stad i framtiden. ” Den indikatorn vi ska ha, som visar om vi har lyckats, det är om barn leker på gatorna. – Det finns ingen forskning som visar att det är omöjligt och att det skulle skapa något slags armageddon eller dystopi. Det är högst rimligt att bestämma sig för att utforma en sådan stad. Tillsammans med en framtidsforskare har Alexander Ståhle analyserat hur städerna kan se ut. De har utgått från trender som urbanisering, teknikutveckling och trafikökning samtidigt som de har beaktat osäkerheter som klimatförändringar, energitillgång och resursfördelning. Efter att ha intervjuat hundratals stads- och trafikexperter kom de fram till tre scenarier, vilket presenteras närmare i Alexander Ståhles bok. – Technostaden där vi lyckas dela och koordinera oss, där vi har en politik och offentlig styrning. Fristaden där det fortsatt blir privata lösningar, där man äger sina bilar eller cyklar själv. Det är högenergisamhället, sen har vi lågenergi eller energikrisscenariet, ekostaden. Det är framförallt inom ekostaden som man kan tvingas till cykling. I högenergiscenarierna skulle man kunna tänka sig att technostaden har mer utvecklade system för lånecykelsystemen till exempel, förklarar han. För egen del vet han vilken typ av stad han vill att hans nu 8- och 11-åriga döttrar ska växa upp i. – Jag är väl överens med de flesta människor som sysslar med de här frågorna, att vi behöver planera för ett slags kombination av eko- och technostaden. Vi bör förbereda oss på det, säger han. Text och foto: Hanna Mi Jakobson 15