Cykling nr 4 2017

CyklingMED
EGEN
CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL
DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 4 2017
Musik
ATT SPELA OCH TRAMPA
SIG RUNT I VÄRLDEN
Karaktär
CYKLISTER PÅ FILM
Cykelgäng
MÖT SEPARATISTERNA
KULTUR!
HANDLINGSKRAFT
Armbrytaren med styret i sina händer

2

INNEHÅLL
Cykling NR 4
4. LEDARE Ordföranden har ordet
6. NYHETER Nytt i cykelvärlden
8. KULTUR Så skildras cyklister på film
12. PORTRÄTT Möt Heidi Andersson
14. REPORTAGE Kvinnodominerad cykling
20. RECENSION Cykelbok om revolution
22. RESOR Långfärdscykling till musik
28. DEBATT Om pengarna i infrastrukturen
30. FÖRENING Cykelfrämjarsverige
32. KRETSEN På besök i Östersund
36. KALENDARIUM Schema för vintern
39. KRÖNIKA Från Emil Börner
12
LASTCYKLIST
Mästerarmbrytaren
Heidi Andersson är
på omslaget. Foto:
Hanna Mi Jakobson
14
CYKELSEPARATISM
Fixiegänget Cats med vänner på Pridefestivalen.
Foto: Hanna Mi Jakobson
8
CYKELFILM
Den gröna cykeln, Dope
och Premium Rush är
några spelfilmer med
cykelkaraktärer.
22
BRASILIEN
Cykelresa genom Sydamerika.
Foto: Albert Sans
En del av
cykelkulturen
I årets och mitt sista nummer
finns fullt med cykelkultur. I en
kulturartikel på sidorna 8 till 11
listas flera exempel på hur cyklister
har gestaltas i filmvärlden. I reportaget,
som börjar på sidan 14, står
det däremot hur kvinnoseparatistiska
cykelgrupper definierar sig
själva. Förutom cykelgänget Cats
och cykelinitiativet Pedalista
möter vi även andra kvinnor som
tar styret i sina egna händer, som
armbrytaren Heidi Andersson i
porträttet på sidan 12.
I det här numret bjuder vi också
på kultur i form av musik och
litteratur. Trubaduren Albert Sans
tar oss med på en musikalisk cykelresa
och historieboken Bike Boom
recenseras. Som en avslutning
på sista sidan skriver trafiköverlevaren
Emil Börner hur hans
cykelliv pågår även om det har
förändrats.
Jag vill tacka för de tre åren
som jag och redaktionen har fått
förmedla den samtida cykelkulturen
i den här tidningen. Hoppas
att ni alla får en God Jul och ett
Gott Nytt Cykelår med den nya
chefredaktören Henrik Rådmark
2018.
CHEFREDAKTÖR
HANNA MI JAKOBSON
3

LEDARE
”
Sverige behöver en ny nollvision som inte bara förhindrar dödsolyckor
i trafiken, utan som också räddar, förbättrar och förlänger liv i hela
samhället. Vi måste röra oss bortom nollvisionen! Moving Beyond Zero.
Sen 20 år tillbaka styrs det svenska
trafiksäkerhetsarbetet av nollvisionen
med målet att ingen ska dödas
eller skadas allvarligt i trafiken.
Sverige slår sig gärna för bröstet i
internationella sammanhang och
representanter för Trafikverket
behandlas som rockstjärnor på
trafiksäkerhetskonferenser utomlands.
Men nollvisionen är i stor
utsträckning en produkt sett ur
bilisternas perspektiv, för cyklister
framstår nollvisionen som cynisk.
För biltrafiken har nollvisionen
inneburit att systemet ska lösa de
problem som bilisterna inte klarar
av. För cyklisterna är det tvärt
om vi själva som ska lösa det som
systemet inte klarar av. Eftersom
cykelinfrastrukturen är så dålig är
det cyklisterna som ska anpassas för
att olyckorna anses oundvikliga. Till
exempel genom att sänka hastigheten
eller bära fluorescerande kläder och
skyddsutrustning.
Varje person som väljer att cykla
i stället för att ta bilen räddar liv.
Minskad biltrafik leder till mindre
avgasutsläpp och klimatförändringar.
Det förbättrar livskvaliteten hos
personer med andningsbesvär och
minskar den miljöförstöring som
påverkar allas hälsa negativt.
Dessutom minskar motion risken
för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det var förvisso storartat när
nollvisionen lanserades, men vårt
samhälle har förändrats sen dess
och stillasittande dödar allt fler och
olika välfärdssjukdomar ökar. Det
är dags att ta nästa steg och sätta
ett mål för trafik och hälsa som
inte bara förhindrar dödsolyckor
i trafiken, utan som också räddar,
förbättrar och förlänger liv.
Foto: Hanna Mi Jakobson
RIKSORDFÖRANDE
LARS STRÖMGREN
TIDNING
Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning
som kommer ut fyra gånger per
år. Vi skriver om cykling och föreningen
arbetar för det cykelvänliga samhället.
Nästa nummer ges ut till våren 2018.
redaktion@cykelframjandet.se
Chefredaktör och ansvarig utgivare,
Hanna Mi Jakobson
0728-51 36 61
chefredaktor@cykelframjandet.se
4
STYRELSE
Lars Strömgren, Stockholm
Arijana Marjanovic, Stockholm
Göran Smith, Göteborg
Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm
Kent Larsson, Alingsås
Jöran Fagerlund, Göteborg
Gustaf Lindqvist, Sundsvall
Vera Chudnikova, Malmö
Allan Hedlund, Malmö
Carl Målberg, Västerås
styrelsen@cykelframjandet.se
MEDLEMSKAP
Huvudmedlem 275 kronor
Familjemedlem 75 kronor
Ungdom & student 100 kronor
cykelframjandet.se
KANSLI
Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset
Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm
08-121 513 31
Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00
fredag 08.30–10.45
info@cykelframjandet.se
ANNONSER
Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50
svenska.huvudmedia@telia.com
TRYCK
Trydells tryckeri,
ISSN 0280-3038
Tidningen är miljömärkt och
distributionen klimatekonomisk.
Cykling går även att läsa online.

Vår verksamhet med
cykelkurser växer!
Cykelfrämjandets projekt “Frihet på cykel” har genom Postkodstiftelsen fått
ytterligare finansiering för 2018–2019. Vårt uppdrag är att hjälpa till att starta
fler cykelkurser runt om i Sverige för personer som vill lära sig att cykla.
Om du tycker att det låter intressant att ordna cykelkurser på din ort som volontär
huvudledare eller hjälpa till som assisterande cykelinstruktör, vill vi gärna att du tar
kontakt med oss per mejl.
Isabella Thöger, projektledare för Skåne & södra Sverige isabella.thoger@cykelframjandet.se
Elisabeth Kempe, projektledare för Stockholmsområdet & resten av Sverige elisabeth.kempe@cykelframjandet.se
VILL DU JOBBA
HOS OSS?
INOM KORT KOMMER VI ATT UTLYSA NYA TJÄNSTER.
HÅLL
UTKIK PÅ
HEMSIDAN
5

NYHETER
Elcykelpremie
införs i Sverige
SVERIGE En ny premie gör
elcyklar en fjärdedel billigare.
– Elcykel är ett klimatsmart
sätt att resa, som ännu inte fått
brett genomslag på svenska
marknaden. På det här sättet
hoppas vi att intresset väcks
hos fler och att det kan bli en
elcykelboom i Sverige, säger Per
Bolund (MP) finansmarknadsoch
konsumentminister.
Elcykelförsäljningen har ökat
kraftigt de senaste åren. Nu när
elcykeln har blivit årets julklapp
och med den nyinförda elcykelpremien
väntas ännu fler köp.
– Cykelbranschen räknar med
att kunna sälja upp till 20 000
fler elcyklar och ellastcyklar per
år med premien. Då elcykeln
tenderar att locka folk som
tidigare inte cyklat innebär det
att premien kan ge tusentals nya
cyklister per år, fortsätter Per
Bolund, som själv är pendelcyklist.
Premien innebär att 25 procent
av priset, upp till 10 000 kronor,
återbetalas efter årsskiftet. Elcykelpremien
gäller från och med
20 september i år och sparat kvitto
skickas till Naturvårdsverket.
Premien är ett led i att nå
regeringens miljö- och klimatmål.
– Vi vet att elcyklar har
potential att ersätta bilar för
många sträckor, till exempel för
jobbpendling. Mindre biltrafik är
positivt både lokalt för luftkvaliteten
och i ett större perspektiv
bidrar det till att minska klimatutsläppen,
säger Per Bolund.
Förslaget med en elcykelpremie
kom ursprungligen från Cykelfrämjandet.
Ordföranden Lars
Strömgren ser elcykeln som ett
MILJÖ-
PARTIET
Ministrarna
Karolina
Skog och
Per Bolund
Foto: Jean-
Pierre Zeito
CYKELKÖK
Det inarbetade namnet för en allmän
cykelverkstad där man lagar cyklar
tillsammans. 8 november öppnade
det senaste cykelköket i Falun. I
Göteborg utökas även cykelköken,
med Cykelfix i Norra Biskopsgården.
6
Bilfria städer utvecklas
VÄRLDEN I SVT Opinion
debatterade Cykelfrämjandets
ordförande nyligen
bilfria städer, en vision som
utvecklas i olika världsstäder.
Enligt tidningen The Guardian
planerar flera huvudstäder
att förbjuda privatbilism i
sina centrum, som Oslo 2019
och Madrid 2020. I Sydkorea
byggs även ett nytt affärsdistrikt
i Songdo utan bilbehov.
0,1
SÅ FÅ BILAR FINNS PER
KVADRATKILOMETER I
JOKKMOKK OCH AR-
JEPLOG ENLIGT SVT.

sunt alternativ till stillasittande
transportvanor.
– Detta främjar hälsan, minskar
risken för kroniska sjukdomar och
förebygger för tidig död. Elcykeln
ger dessutom en skonsam motion
och kan vara ett bra insteg för någon
som tidigare varit fysiskt inaktiv,
säger Lars Strömgren.
Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius
har däremot kritiserat elcykeltrenden
i flera medier. Enligt henne
kan vardagsmotionen förlora sin
effekt med elassistans.
– Jag är inte glad åt något som tar
bort vardagsrörelsen. Det kommer
ju studie efter studie som visar att
för det stora flertalet har den fysiska
aktiviteten totalt sett minskat eftersom
vi sitter så mycket, på jobbet, i
transporter och hemma, säger Mai-
Lis Hellenius till Svenska Dagbladet.
När elcykeln är en ersättning för
bilen, anser hon däremot att det är
en fördel för folkhälsan om det leder
till ökad motion och ett aktivare liv.
Ökade sitt cyklande
med 30 procentenheter.
”LARS STRÖMGREN
Elcyklister bränner något färre
kalorier än en vanlig cyklist per kilometer,
men ofta ökar distanserna.
En liknande elcykelpremie har redan
införts i Norge, vilket har visat positiva
resultat för såväl folkhälsa som
stadsmiljö och utsläppsminskningar.
– Resultaten var slående. Premien
fick fler att köpa elcykel, cykla längre,
oftare och i stor utsträckning i stället
för bilkörning. Personer som fick
elcykelpremien ökade sitt cyklande
med 30 procentenheter varav 16
procentenheter på bekostnad av
tidigare bilkörning. Detta innebar att
koldioxidutsläppen minskade med
mellan 440 och 720 gram per dag,
för varje deltagare som fick chansen
att köpa en rabatterad elcykel, säger
Lars Strömgren.
Han tror att detta kan leda till
ändrade transportvanor och i förlängningen
en anpassad infrastruktur.
– Nyttan med att investera i cykelbanor
för smidigare och längre
pendling ökar nu, säger han.
Hanna Mi Jakobson
ANTAL SÅLDA CYKLAR I SVERIGE FÖRE ELCYKELPREMIEN
600 000
500 000
67 500
ELCYKLAR
45 000
30 000
12 000
8 000
15 000
4 000
400 000
300 000
200 000
551 000
CYKLAR
TOTALT
576 000
598 000 584 000 555 000 540 000 501 000
100 000
ANTAL
ÅR
2016-2017 2015-2016 2014-2015 2013-2014 2012-2013 2011-2012
2010-2011
Fredika Ek rundar jorden
SUNDSVALL Den svenska
långfärdscyklisten Fredrika
Ek är tillbaka i Europa, efter
en solotur genom Asien,
Amerika och Afrika. Hon
lämnade Sverige våren 2014.
– Den här cykeldrömmen
har kommit att handla om så
mycket mer än att cykla och
jag hade aldrig ens kunnat ana
vad jag skulle få vara med om
tack vare cykeln, säger hon.
”
Terrorister skrämmer inte oss
cyklister. Vi måste redan hantera bilar.
CYKELSKRIBENTEN EBEN WEISS I KRÖNIKA I WASHINGTON
POST, EFTER TERRORISTDÅDET I NEW YORK DÄR 8 PERSONER
BLEV IHJÄLKÖRDA OCH 12 PERSONER SKADADE PÅ STADENS
MEST POPULÄRA CYKELBANA.
7

KULTUR
BARNSLIGA, FRIA
OCH RADIKALA
På 40-talet manifesterades cykeln på film som en metafor för
arbetarrörelsen, därefter har cykeln fått spela allt fler roller.
Bland 80-talets cyklistkaraktärer syntes fortfarande fattiga
arbetare, men även busiga småpojkar, töntiga collegekillar,
präktiga flickor och ibland coola tävlingscyklister. Stereotyperna
var tydliga och även om de hänger kvar har 2000-talen
introducerat nya och politiska cyklisttyper på filmduken.
TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA
8

Cyklister har länge gestaltats på film och det
italienska dramat "Cykeltjuven" (1948) har blivit en
klassiker. I svartvitt skildras huvudpersonens tuffa
tillvaro efter andra världskrigets slut. Han försöker
försörja sin familj med ett jobb som kräver att han har en
cykel. När han har hämtat ut en på pantbanken blir den stulen
redan på hans första arbetsdag. Cykeln har återkommande
varit en filmmetafor för arbetarklassen eller arbetslösheten.
Det förekommer i stilbildande filmer som den italienska
föregångaren och även den prisbelönade vietnamesiska filmen
"Cyclo" (1995), om en föräldralös pojke som trampar i sin fars
hjulspår. Cykeln har en bestående plats i de socialrealistiska
filmerna. I den franska filmen "Pojken och cykeln" (2011) är
huvudkaraktären både utanför och övergiven. Den brasilianska
filmen "The middle of the world" (2003) handlar om en familjs
resa genom landet, i sitt sökande efter arbete och en tryggare
tillvaro.
Även i 80-talets populärkultur hänger cykeln med som
en klassmarkör. Även om cykeln inte alltid har en huvudroll
förstärker eller befäster den ofta karaktärens sociala status.
Som i "Karate kid" (1984) där den hyggliga killen Daniel LaRusso
börjar mäta sig med de stora kampsportkillarna. I en scen prejas
han av vägen av ett motorcykelgäng och tar senare ut sin
frustration på sin cykel och försöker slänga den i en container.
Kontrasten mellan hans cykel och deras motorcyklar är en av
alla detaljer som gör huvudkaraktären till en välbekant underdog.
Samtidigt utgör cyklarna en skiljelinje mellan de hyggliga och
stöddiga killarna. Samma grepp används även i en välkänd
scen i filmen "E.T" (1982), med barnhjältarnas cykelsiluetter
flygandes framför månen med alla polisbilar nedanför. I andra
filmer tydliggör olika fordon skillnaden mellan pojkar och
män. I äventyrskomedin "Goonies" (1985) hänger den åtråvärda
tjejen i början med bilisterna, men upptäcker senare
cyklisten. Det finns flera filmexempel på hur cyklar används
av småkillar. Antingen när de cyklar i gäng eller när de cyklar
ensamma. I "Goonies" är det just småkillarna som cyklar och
samma grepp används i Bollywoodfilmen "Gold coins" och
nyfilmatiseringen av skräckfilmen "Det", bägge från 2017.
I flera filmer symboliserar cykeln just barnslighet eller tafatthet.
Till exempel i Tim Burtons kultklassiker "Pee-wees stora
äventyr" (1985), en road movie där Pee-wee Herman letar efter
sin pimpade och försvunna cykel i beachcrusier-stil. Pubertala
karaktärer syns även i komedierna "Napoleon dynamite" (2004),
"40-year-old Virgin" (2005), "Paper man" (2009) och "Dum och
dummare 2" (2014). De som är ultranördar, vuxna oskulder
eller har låtsaskompisar från seriemagasin tar sig ofta runt
på cyklar. I en av årets Hollywoodfilmer, "Growing up Smith"
(2017), är huvudpersonen ett indiskt-amerikanskt barn som
försöker passa in, med en för stor hjälm och på en liten cykel
med flagga där bak. Precis som flera cykelkaraktärer ger han
ett harmlöst intryck. I filmerna finns det dock ett slags hyllning
till det udda, inte alltid som något framstående, men
som något charmigt och älskvärt.
9

KULTUR
De egensinniga cyklisterna finns det flera exempel på och
ibland används cykeln för att ta fram excentriska drag hos
rollkaraktärer, som den samhällskritiska Tyler Durden som
cyklar inomhus i ett shoppingcenter i en scen av "Fight club"
(1999). Sci-fi dramat "Donnie Darko" (2001) börjar med att
han vaknar upp bredvid sin cykel och öppningsscenen i "127
timmar" (2010) visar en risktagande MTB-cyklist, innan han
fastnar med armen mot en klippvägg och måste skära sig loss.
Egensinniga drag finns även hos de två ungdomsbrottslingarna
i "The young offenders" (2016), en nutida road movie till cykel
och en komisk knarkhistoria, om irländska cykeltjuvar som
letar efter en kapsejsad båt full med kokain.
Filmerna är ofta uppbyggda kring den ensamma manliga
cyklisten eller cykelgänget med pojkar, speciellt i sportcykelfilmerna.
Återkommande handlar de om frigörelse. "Loppet är
kört" (1979) är en amerikansk ungdomsfilm med pojkdrömmar
om att bli världens bästa cyklist och helt andra förväntningar
från vuxenvärlden, speciellt från pappan som säljer bilar och
kör lastbil. Det är en ikonisk film med italiensk nostalgi, läckra
retrokläder och en stilren Masicykel i rött stål. Därefter följde
flera sportcykelfilmer på 80-talet. I "American flyers" (1985)
spelar Kevin Costner den självständiga mannen som vill ta sig
an ett tredagars cykelrace över Klippiga bergen. Även i denna
film finns kamratskapen på cyklarna. Den nederländska
feelgood-filmen "Ventoux" (2015) gör en nostalgitripp till 80-talseran
inom cyklingen, med en handling om fem killkompisar
som cyklar upp för samma berg som de gjorde i sin ungdom.
Då var de ungdomligt fria och nu klär de på sig rollen som
tillbakablickande Memils.
De senaste sportcykelfilmerna följer liknande karaktärsbeskrivningar
i "The flying Scotsman" (2006) och "The program"
(2015). Båda filmer är baserade på verkliga idrottspersoner.
Den egensinniga och uppfinningsrika Graeme Obree
som bygger om sin vinnarcykel med tvättmaskinsdelar och
Tour de France-mästaren Lance Armstrongs uppgång och fall.
Den senare har även gestaltats i flera dokumentärer. "Stop at
nothing. The Lance Armstrong story" (2014) och "The Armstrong
lie" (2013) är två av de filmporträtt som handlar om
canceröverlevaren med mästertitlarna och dopingskandalerna.
Andra cykeldokumentärer som dyker ner i dopingfrågan är filmen
"Pantani, the accidental death of a cyclist" (2014) om Marco
Pantani, som har vunnit både Tour de France och Giro d'Italia
men som dog tragiskt i en narkotikaöverdos. Dokumentären
"Icaros" ( 2017) tar ett större grepp kring dopingvärlden, med
fokus på den ryska idrottshistorien.
Den senaste cykelsportfilmen "Tour de pharmacy" (2017)
är en stjärnspäckad parodi om dopingen och dess karaktärer
i en skruvad version av Tour de France 1982. Bland kända
skådespelare syns även boxaren Mike Tyson och cyklisten
Lance Armstrong, som spelar sig själva.
I superhjältefilmerna färdas huvudkaraktären sällan till
cykel. De tar sig snarare fram med hjälp av batmobiler, fantomhästar,
raketskor, spindelväv eller flyger av egen kraft. Ett
undantag är antihjälten "Turbo Kid" (2015), med en BMX full
av gadgets. Splatterkomedin är en parodi och däri har även
cykeln sin funktion. Alla cyklar runt på BMX i olika tappningar,
hjältinnan i filmen har en gullig enhörning på sitt styre och
den onda fienden har svarta cyklar med dödskallar på.
Tidiga trickcyklister finns även i den australienska tonårsfilmen
"BMX-bandits" (1983). Mer samtida BMX-skildringar
finns i dokumentärserien "Sport kids 2" (2015) om en sydafrikansk
idrottstjej och dramakomedin "Dope" (2015) som
följer huvudkaraktären och musiknörden Malcolm. Han cyklar
genom kriminella kvarter och en handling präglad av droghandel.
I sammanhanget är han en tönt, men ändå en cool sådan
som gestaltas till rytmen av old school hip hop, cykelscenerna
får tyngd av filmproducenter som Pharell Williams och Sean
Combs. Hjältekaraktärer i actionfilmer kör oftast bil och det är
fortfarande biljakter som dominerar på vägarna, men undantag
10

finns i "Transporter 3" (2008) och i "Premium rush" (2012),
där det är cykeln som gör de snabba rycken och hittar de gena
vägarna. I "Premium rush" är huvudpersonen ett cykelbud, en
yrkeskår som även gestaltas i kultrullen "Quicksilver" (1986)
och den fransk-kanadensiska filmen "2 seconds" (2002). I
"Quicksilver" visade skådespelaren Kevin Bacon inte bara upp
snabbhet med cykeln, utan även flera danssteg. 1980-talet
var dessutom dansfilmernas storhetstid och det fanns fler
cykeldansscener i BMX-filmen "Rad" (1986). I filmen "Flashdance"
(1983) är alla dansscener utan cyklar, men den kvinnliga
huvudkaraktären cyklar till sitt jobb som svetsare. Även här
fungerar cykeln som en klassmarkör och mannen hon faller
för i filmen är från en högre samhällsklass med sportbil.
För romantiska cykelscener är föregångaren westernklassikern
"Butch Cassidy and the Sundance kid" (1969), med Paul
Newman som cyklar med Katharine Ross på ramen och styret.
En kärleksfull cykeltur som upprepas i flera indiska Bollywoodfilmer
och italienska dramascener. "Tulipani, love, honour
and a bicycle" (2017) är en nederländsk film som utspelar sig
i Italien. Den har en snarlik italiensk-romantisk bild av cykeln
som finns med de omhändertagande männen och papporna i
"Cinema paradiso" (1988) och "Livet är underbart" (1997).
Ofta är det gamla stadiga brukscyklar i scenerna som, likt alla
de andra filmerna, matchar filmrollen med cykeltypen.
De kvinnliga cyklisterna på film har traditionellt varit
präktiga flickor eller tuffa tanter, som i crossdress-komedin
"Mrs. Doubtfire" (1993), 50-talsdramat "Nu och för alltid"
(1995) och den kommande nyproduktionen "Mary Poppins
återkomst" (2018). De cyklar rakryggat med cykelkorg på
styret och deras transportsätt förstärker karaktärsdrag som
hederlighet och traditionsbundenhet. I Mary Poppins fall
utspelar sig historien i London under depressionen, där cykeln
även symboliserar en tid med fattigdom och traditionell arbetarklass.
I en annan engelsk film, "Flickorna i Dagenham" (2010),
reser sig de cyklande arbetarkvinnorna på bilfabriken i Dagenham
1968. Cyklarna ger en känsla av handlingskraft och civilkurage
som har utvecklats i de mer moderna kvinnogestaltningarna.
Karaktärsutvecklingen är tydlig i den saudiarabiska filmen
"Den gröna cykeln" (2012), där cykeln är ett politiskt verktyg
för frigörelse. Handlingen kretsar kring en flickas längtan och
kamp för en cykel, som landets lagar inte låter henne använda.
I ett annat land i Mellanöstern utspelar sig den iranska filmen
"Dagen då jag blev en kvinna" (2000), som bland annat följer
aspirerande tävlingscyklister, i svarta klädnader och långbyxor,
som trotsar mäns påbud om att kvinnor inte ska cykla. Från
grannlandet Afghanistan kommer en dokumentär på samma
tema i "Afghan Cycles" (2013), där en av tjejerna säger,
– En tjej på en cykel i Afghanistan är inte bara en tjej på en
cykel. Det är en tjej som försöker skapa en förändring.
Liknande politiska teman finns även i USA. Ett exempel är
"Free the nipple" (2014), filmatiseringen av en sann berättelse
om feministerna och aktivisterna som försöker krossa
sociala tabun om kvinnokroppen. När de inte springer runt
topless med Pussy Riot-mössor eller sprayar politisk graffiti,
cyklar de genom New York. Deras attityd är snarlik en dokumentärfilm
om ett annat cykelgäng, "Ovarian Psychos" (2013).
Dokumentären följer latinokvinnorna i utanförskapets Los
Angeles. I likhet med aktivisterna i New York maskerar de sig,
men med skelettmålade svarta sjalar. Gemenskapen i Ovarian
Psycos Bicycle Brigade blir till ett motstånd mot det våld de
har mött i livet, i hemmet och på gatan. På sina fixiecyklar är
det just gatorna i sina kvarter som de tar tillbaka. En annan
dokumentärfilm där cyklarna är vägen ut från svårigheter är
"Rising from the Ashes" (2012), om Rwandas första nationella
racercykelteam och deras väg, från en uppväxt i ett folkmord
till hoppfulla tävlingsdrömmar. Cykeln som en lösning på
samhällsproblem är även själva tesen i dokumentären "Bikes
vs cars" (2015). På 60 år har cyklarna på film gått från att vara ett
uttryck för svårigheter, till att vara ett medel för att ta sig ur dem.
11

HEIDI ANDERSSON
KRAFTMÄTER SIG FÖR MILJÖN
YRKE: ARMBRYTARKONSULT
HEM: RADHUS I STORUMAN
CYKEL: LIVELO LASTCYKEL
VÄGVAL: TILL ENSAMHETEN
12

PORTRÄTT
Heidi Andersson har gjort karriär med sin armstyrka och transporterar
sig vidare med benstyrka. På en lastcykel och med en
världsmästares målmedvetenhet ska hon leva ett fossilfritt liv.
Armbrytaren kommer från Ensamheten, en
liten by i Västerbotten där alla är släkt och
bryter arm med varandra. Där formades hennes
träningsrutiner, idrottskarriär och målbilder.
– Att bli armbrytarproffs. Sen ville jag bygga
ett ekologiskt hus i Ensamheten. Det var verkligen min målbild
för framtiden, men den har utvecklats, från att bara bygga
ett hus till att faktiskt leva hållbart i minsta detalj. Därav ska
jag bli fossilfri till 2025, berättar Heidi Andersson.
Hon kallar det för en elitsatsning. Inför armbrytartävlingar
brukade hon väga in sig i viktklassen under 65 kilo. De senaste
åren har hon räknat ut sin vikt i förbrukad koldioxid.
– Jag ligger på 3.0 ton koldioxidekvivalenter och gjorde
en ny invägning i år, ganska nyligen. 2014 låg jag på 11.9, så
närmare tolv ton, säger Heidi Andersson.
För att kunna gå ner till en fjärdedel av tidigare koldioxidförbrukning
har hon framförallt bytt transportmedel. Hon och
familjen har slutat flyga och väljer tåg, bytt ut bensinbilen mot
en elbil och köpt en lastcykel för sina vardagsresor.
– Det är transporterna som är vår största utmaning i Sverige,
säger Heidi Andersson.
Hon tror på individens styrka och på kollektivet. Att det
spelar roll vad hon gör, men även vad alla andra gör.
– 3.0 ton är mitt egna avtryck. Det går inte att komma ner
på noll nu, för det krävs samhällsförändringar och det måste
till styrmedel, säger Heidi Andersson och hänvisar till statliga
miljölöften och internationella klimatavtal, som ska verkställas
av individer och myndigheter.
– Sverige är landet som har gått ut och sagt att vi ska bli en
av världens första fossilfria välfärdsnationer. Om inte det här
landet gör det, då kan det bli tufft att andra länder ska göra
det. Vi har ändå gått ut med att vi ska ha allt från klimatlagar
till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, säger hon.
I sin egen klimatsatsning använder hon liknande metoder
och egenskaper som har lett till hennes elva världsmästartitlar
i armbrytning.
– Jag har ett målfokus i allt jag gör. Min största tillgång är
min energi och jag har aldrig varit superbra på något jag har
gjort. När jag började bryta arm tog det mer än tre år innan
jag vann en enda match, berättar Heidi Andersson.
Hon tränar, arbetar och satsar tills hon levererar.
– Det är bara att nöta in det. I alla lägen och mot alla motståndare,
säger hon.
För att få med befolkningen i matchen tar hon upp klimatoch
miljöfrågor i föreläsningar, blogginlägg och tv-program.
Tidigare har hon varit programledare för barnprogrammet
"Miljöhjältarna" och till våren kommer en ny programserie.
– Det är ett hållbarhetsprogram på SVT, där man utgår från
att om du vill förändra världen, kan du alltid börja med dig
själv och där du står, säger Heidi Andersson.
Själv har hon börjat i Storuman, där hon bor med skidskytten
Björn Ferry och sonen Dante Andersson Ferry.
– Vi har kommit fram till att bo som vi bor nu är väldigt
praktiskt. Vi har lastcykel som en andra bil, den tar vi oss
överallt med och vi kan lasta armbrytarbord i den och ungar
och matkassar. Sen har vi elbil om man ska köra längre, men
ofta åker vi tåg och buss, berättar Heidi Andersson.
”
Jag är ofta i Ensamheten, det är
bara en mil dit så det är lättcyklat.
I Storuman finns all service och skolor inom fem kilometers
radie. Med sin elassisterade lastcykel tar hon sig även längre
ut på landsbygden och hem till resten av släkten.
– Jag är ofta i Ensamheten, det är bara en mil dit så det är
lättcyklat, säger hon, men påpekar att de flesta som lever ute i
byarna är bilburna.
Transportlösningarna hon ser för landsbygden är fler
laddstationer för elbilar, utbyggnad av tågrälsen, kollektivtrafik
kombinerat med cykel och en översyn av cykelvägnätet.
– Jag skulle säga att det finns goda förutsättningar både i stad
och på landsbygd, men det är olika typer av lösningar, säger hon.
För Heidi Andersson har cykeln, ända sen hon var liten,
inneburit att hon kan ta sig fram som hon vill.
– Jag har aldrig cyklat för att träna. Jag har bara cyklat
som transportmedel. Men Björn har cyklat mycket. Under sin
aktiva karriär kunde han dra iväg och cykla tio mil på förmiddagen,
så har jag aldrig gjort, berättar Heidi Andersson.
Även deras son trivs på cykeln och de senaste två åren har
han bäddats in och åkt tryggt på trehjulingen med vinterdäck,
även när det har varit oplogat, snösörja och 26 minusgrader.
– Min son älskar att cykla och har alltid älskat att hänga
med mig. Det började med att han hängde med i magen och
var med på stora mästerskap. Han har vunnit VM med mig, i
min mage, och sen har han hängt med. Så lastcykeln blev en
fortsättning för att kunna följa med, säger hon.
Ute vid skogsfastigheterna i Ensamheten har familjen Andersson
alltid pratat om hållbarhet och visat handlingskraft.
– Vi har tyckt väldigt mycket kring köksbordet, diskuterat
högt och ljudligt, men sen kavlar man upp ärmarna och börjar
göra något, säger armbrytaren Heidi Andersson.
Text och foto: Hanna Mi Jakobson
13

REPORTAGE
Sitt eget transportslag
TEXT: ARIJANA MARJANOVIC OCH FOTO: HANNA MI JAKOBSON
14

Cykeln är ett transportslag som är tillgängligt för alla, ändå har såväl
cykelkulturen som cykelsporten varit mansdominerad. Men det finns
många som bryter upp och bryter sig in i normen. De är separatister, som
fixiegänget Cats, genusprojektet Pedalista eller cykelloppet Tjejvättern.
BIKE PUNK
Camilla Wilger i
Cats Stockholm har
ett politiskt grepp
om styret.
15

REPORTAGE
CATS Utifrån en chatgrupp bildade Kat Gutzeit ett normkritiskt cykelgäng, som har fått filialer från Stockholm till Göteborg och Malmö.
"Alla tycker att kvinnor borde bli
euforiska när vi får smulor. Jag vill
att kvinnor får kakan, glasyren och
körsbäret på toppen."
16
Feministcitatet kommer från Billie
Jean King. 1973 besegrade hon tennisproffset
Bobby Riggs i en uppmärksammad
match som kom att kallas kampen
mellan könen. Hennes seger anses ha
haft stor betydelse för ökad uppmärksamhet
av kvinnor i sportsammanhang.
Men mer än 40 år senare fortsätter
könskampen på olika sätt. Cykelvärlden
är inget undantag.
– Jag menar, cykling är ganska mansdominerad
i alla led, vare sig det gäller
landsväg eller om det gäller mountainbike
eller budcyklister. Det är mycket
män, säger Kat Gutzeit.
Hon är en välkänd profil i cykelnätverket
Cats, ett forum för och av kvinnor,
transpersoner och queers som gillar att
cykla. Gruppen vill rubba exkluderande
strukturer och förlegade normer.
– Cats är en motreaktion mot det
snubbiga. Tjejer vågar inte träda fram
för att killarna alltid vinner alleycatstävlingar.
Brudar blir tafsade på i trafiken.
Det finns liksom ett behov. Som grupp är
man starkare, förklarar Kat Gutzeit.
I augusti i år arrangerade hon Cats
andra medverkan i Stockholms Prideparad.
Det är molnigt under paraden,
men en halv miljon åskådares leenden
radierar. Musiken dunkar in i märgen,
regnbågsflaggorna svajar i det rusiga
luftrummet. Atmosfären ritar gåshud på
skinnet. Dagen till ära öppnar cykelgänget
upp och blir Cats and friends. Män välkomnas
för en dag.
– Om inte på Pride, var ska vi då
vara samlade? Jag vill att folk ska få
vara med. På Pride cyklar vi alla under
samma flagga. Då får snubbar cykla med
brudar som de kanske tycker är jobbiga,
för att de startar grupper där de inte får
vara med, säger Kat Gutzeit.
Hon menar att det är tragiskt att
könsbaserade gäng behövs. Att Cats är
en plattform som uppstått ur och fyller
ett behov av stöd och andrum.
- Det är kul, det är pryligt och urbant.
För tjejer som är intresserade av mer

CYKELFRÄMJARE
Nina Haraldson flaggar för
kärleken, friheten och jämlikheten
på sin fixiecykel.
”
Cats är en
motreaktion mot det
snubbiga. Tjejer vågar
inte träda fram för att
killarna alltid vinner
alleycatstävlingarna.
FEMINIST
Vanessa von
Zweigbergk
har varit med
i Catsgänget
sen starten.
KATHRIN "KAT" GUTZEIT
än pendling. Vi är en dörr som folk kan
kliva ut genom, förklarar Kat Gutzeit.
Catsmedlemmarna printar tröjor och
har möten och mekarkvällar. De delar
tips om vilken sadel som passar bäst,
hur man byter utväxling och vilken
bib-byxa, alltså built-in-braces, som är
bekvämast. Det är en livsstil.
– Vi är en massa tjejer som tröttnat på
snubbar som alltid vet bäst. Det är inte
bara snubbar som kan vara pryliga av
sig, säger Kat Gutzeit.
Cykelfrämjaren Nina Haraldson kom i
kontakt med Cats för två år sen.
– Cats för mig är att få ett sammanhang
och ett stöd, det är gemenskapen.
Även om vi inte ses regelbundet så är
det så himla värdefullt. Jag kan inte
sätta fingret på det, men det blir en
tillhörighet, säger Nina Haraldson.
Synligheten blir i sin tur ett mål i sig.
– Det finns ett värde i att vi syns utåt.
Vi är en inspiration för andra brudar
med coola hojar som är ute och cyklar,
tillägger hon.
Nina Haraldson tar fart så att Prideflaggan
vajar i fartvinden. Kärlekståget
rullar vidare. Yviga enhörningssvansar
svänger ner från en del av cykelsadlarna.
Några dansar på sin cykel. Två av de
manliga gästspelarna har byggt dubbeldäckarhojar
som sticker ut i den 45 000
människor långa paraden. Åskådarna
tittar och pekar när de sakta rullar fram
två meter upp i luften.
Flera än Cats håller med tennisspelaren
Billie Jean King, om att inget mindre än
hela kakan är godtagbart. Till exempel
Hoda Saad som leder initiativet Pedalista,
en del av det Vinnovafinansierade projektet
Women on wheels. En septemberdag är
hon i Stockholmsförorten Botkyrka, där
regndiset fastnar som mikroskopiska
pärlor på henne och en kollega som står
utanför centrum. På engelska, arabiska,
turkiska och svenska frågar de förbipasserande
om de cyklar, om de kan
cykla och om de skulle vilja cykla mer.
Svårflörtade mutas med godis och alla
svar skrivs ner på frågeformulär som
senare ska sammanställas. Syftet är att
tillgängliggöra cykeln för kvinnor och då
behöver de veta vad det finns för hinder.
17

REPORTAGE
Pedalista analyserar kvinnors mobilitet
i bland annat Botkyrka och Haninge,
men även på platser i Indonesien. I
områden där kvinnor cyklar i relativt
liten utsträckning jämfört med män.
– För många kvinnor är cykeln inte ens
en möjlighet, det finns inte i deras sfär
av möjliga transportmedel. Då är det inte
lätt att veta om de skulle vilja, eller tycka
om att cykla, förklarar Hoda Saad.
Initiativet föddes när en delegation
från Indonesien besökte Stockholm.
– Kvinnorna valde att jogga bredvid
trots att de kunde cykla, så det satte
igång en diskussion om varför ingen av
dem ville cykla, berättar Hoda Saad.
”
Kvinnorna valde
att jogga bredvid trots
att de kunde cykla.
HODA SAAD, PEDALISTA
Pedalistas analyser bygger upp data
kring normer, beteenden, attityder, behov,
rörelsemönster och den infrastruktur
och de stödsystem som redan finns.
Hoda Saad poängterar att insatser, som
en nationell cykelstrategi, måste inkludera
alla individer i samhället.
– Vi vänder oss därför till de grupper som
är underrepresenterade på cykelbanan.
Vi frågar kvinnor var de rör sig och var
de skulle vilja röra sig. Tanken är att
tillgängliggöra staden för kvinnor. Där är
cykeln bra, förklarar Hoda Saad.
Hon arbetar utifrån ett intersektionellt
perspektiv, med ett synsätt som inte bara
tittar på genus utan även på etnicitet och
socioekonomiska faktorer.
– Det finns grupper i samhället, i synnerhet
kvinnor, som blir förbisedda. Som
till exempel när resvaneundersökningar
görs och vissa exkluderas på grund av att
språket utgör en barriär, säger hon.
Därför kan delar av befolkningen sållas
bort i vissa enkätundersökningar.
– Mätningarna blir mätningar av innerstan
och de som rör sig där, fortsätter hon.
Botkyrka kommun, som tar del av
Pedalistas insatser, vill öka integrationen
och rörelsefrihet i stadsdelen. Ett sätt är
att få nya grupper att välja cykeln.
– De vill jobba mer inkluderande med
cykelfrågan med fokus på kvinnor och
mångfald, säger Hoda Saad.
Genom att ta fram ett underlag kan de
göra cykelinfrastrukturen och cykelkulturen
mer inbjudande och möjliggöra för
alla att cykla, oavsett ursprung eller kön.
I Pedalista, såväl som Cats, definierar
kvinnor själva vilka hinder och drivkrafter
som skulle få dem att cykla. För dem
är separatismen ett medel, inte ett mål.
Cykelsport som separerar
De senaste åren har flera nätverk för
kvinnliga cyklister skapats i den svenska
cykelsporten. Bimbo-Bikers, Sub XX,
Team Ljungskog och Facebookgruppen
Cyklande tjejer är exempel på en typ av
grupper för kvinnor som har vuxit på
kort tid. Samtidigt får cykelsporter fler
damidrottare på elitnivå, som Emma
Johansson och Jenny Rissveds. På motionsnivå
märks en ökad representation i
cykelloppen. Vätternrundan har dubblerat
antal kvinnliga deltagare på tio år.
Parallellt har Tjejvättern, som är en tredjedel
av originaldistansen, funnits och har
samlat mängder av cyklande kvinnor.
18
•
Genusforskaren Karin S. Lindelöf, har
studerat tjejlopp som kulturellt fenomen.
– Det handlar om villkor för kvinnors
motionsidrottande. Jag tyckte att loppen
hade en sån märklig form, säger hon.
Hon nämner att det finns ett annat
tilltal när det gäller tjejlopp, att de ska
vara trevliga och sociala med goodiebags
i stället för att fokusera på prestationer.
– Tjejloppen kan fungera som en emancipatorisk
frizon. Det mesta av inramningen
kring loppet reproducerar dock snäva
stereotyper om att vara kvinna, vilket
förminskar betydelsen av deltagarnas
prestationer, konstaterar Karin S. Lindelöf.
•
FÖRDELAR ENLIGT KARIN
Tjejloppen låter kvinnor erövra fysisk
styrka samt kroppsligt och mentalt
självförtroende. Få tillgång till sportvärlden
och uppleva idrottandet med
andra kvinnor, i ett enkönat rum,
där aktiviteten sätts i fokus medan
betydelsen av kön suddas ut.
NACKDELAR ENLIGT KARIN
Tjejloppen begränsar genom en
specifik kommersiell inramning som
bygger på stereotypa förståelser av
kön. Tjejloppen är snälla arrangemang
eller en kul grej, som varken hotar
en heteronormativ och patriarkal
ordning eller en manlig idrottsnorm.

PEDALISTA "Vi har kunnat kartlägga flera faktorer och hinder som gör att cykeln inte är eller
upplevs som ett tillgängligt transportmedel för alla, kön är en av dem", säger Hoda Saad.
”
Det som händer nu,
det hände för löpningen på
80-talet. Där togs de första
stegen mot att kvinnor
fick egna träningsgrupper,
första tjejloppen inom
löpning och några kvinnliga
långdistanselitlöpare.
KARIN S. LINDELÖF, ETNOLOG PÅ UPPSALA
UNIVERSITETS CENTRUM FÖR GENUSVETENSKAP
•
•
•
ANTALET KVINNOR
SOM ANMÄLER SIG
TILL VÄTTERNRUNDAN
HAR ÖKAT DE SENASTE
DECENNIERNA.
1967: 37 KVINNOR AV
370 ANMÄLDA.
2007: 2 476 KVINNOR
AV 17 863 ANMÄLDA.
2017: 4 431 KVINNOR
AV 23 000 ANMÄLDA.
Källa: Vätternrundans historik
19

RECENSION
Sprängkraften
finns i cyklismen
Cykeljournalisten Carlton Reid kartlägger
utvecklingen och infrastrukturen,
från slutet av 1800-talet till vår början
av 2000-talet. I sin andra bok skriver
han om 1900-talet.
Först kom boken om hur originalvägarna byggdes för
cyklister. Nu har boken kommit om hur cykelstrukturen
kunde överleva när bilismen tog över. När den planerade
tredje boken kommer ut vill jag läsa om hur cykeln tar
tillbaka sin plats från bilen.
Trilogin skrivs på engelska, med de utgivna titlarna
"Roads were not built for cars" och "Bike boom". I bägge
använder Carlton Reid historien som ett sätt att förklara
samtiden. I den tredje ska han skriva om framtiden. "Bike
boom" är en mellanbok, som binder samman då med nu.
Tidsperioden på boksidorna sträcker sig från början av
1900-talet, men koncentreras till halva 1970-talet, då när
det fanns en bike boom eller stark cykeltrend. Under 50- och
60-talen hade bilen kört över det mesta vad gäller cykelinfrastruktur.
Privatbilismen i USA och Storbritannien hade
vuxit, med stadsplanerare och trafikingenjörer som byggde
en vägvärld för motorfordon. Därefter kom en motrörelse,
eller en cykelrörelse, som allierade sig med tidsandan. Under
oljekris, hippieuppror och miljömedvetenhet sågs cykeln
som ett bättre alternativ. Speciellt i Nederländerna, därifrån
som både USA och Storbritannien hämtade hem innovation
och inspiration. Men de tog bara hem vissa delar av cykellandet.
I boken finns exempel från städer som Amsterdam, New
York och London. Det som skiljer den ena från de två andra
är att cyklingen i Amsterdam har varit bestående, inte bara
en boom. I bokens början konstateras att Nederländerna var
världens bästa cykelland 1906. Landet håller sin position
genom hela boken och troligtvis ända in i nästa.
Omslagsbild från den andra boken "Bike Boom", utgiven av Island Press.
I ett kapitel om 30-talet står det om hur brittiska cykelföreningar
motsatte sig separata cykelvägar, eftersom de var
för dåliga. Men främst ville de ha rätt till de vanliga vägarna,
som idag kallas bilvägar. I ett annat kapitel från samma tid
står det om amerikanska cyklister som trycktes allt längre
ut på vägkanterna tills det inte fanns någon yta alls.
Sen kom boomen på 70-talet. De sporttrender som kom
efter, med BMX, MTB och racercykling kallar författaren
inte för en boom. Det är först när cykeln blir ett transportmedel
i vardagen som det verkligen händer, när stadsbilden
har separerade cykelbanor, genomtänkta cykelparkeringar
och säkra cykelpassager. Samtidigt som Carlton Reid skriver
om cykelinfrastrukturen som en förutsättning påpekar han
att det inte är tillräckligt.
20

Uttrycket Build it and they will come nyanseras. Enligt
författaren räcker det inte att bara bygga infrastruktur
för cykeln, det behöver samtidigt vara prioriterat på
bekostnad av bilen. Med höga bensinskatter, vägtullar,
parkeringsavgifter eller bilförbud. Annars blir det som
i den brittiska staden Stevenage eller den amerikanska
staden Davis. Det är exempel på kopierad nederländsk
cykelinfrastruktur som britterna och amerikanarna inte
längre cyklar på. För de andra alternativen har blivit mer
attraktiva. Även om cykling är lätt i dessa städer är biloch
bussåkande lättare, så allt färre cyklade vidare när
trenden avtog. Nedgången skedde även i nederländska
städer, men där fortsatte ändå underhållet och utvecklingen
av cykelsamhället. Så många av deras invånare
cyklade på som vanligt tills det blev vardagligt.
Precis som Carlton Reids första bok ligger fokus på
Storbritannien och de Förenta staterna. Nederländerna
finns med som en förebild och jämförelse genom hela
boken och det är möjligt att landet kommer att vara en
ALLA KOMMER VÄL IHÅG hur det kändes att ta livets första cykeltur.
central
En ny kunskap,
punkt
javisst,
även
men
i hans
framför
tredje
allt en berusande
bok, med
frihetskänsla.
tanke på alla
Att kunna transportera sig längre utan att få skjuts med bil eller tvingas
powerpoint-presentationer och studieresor som görs
passa en buss.
om och Efter till närmare Nederländerna. hundra år då världens Där städer finns och vägnät inte anpassats bara cykelinfraefter
biltrafik börjar nu arkitekter, planerare och politiker snegla på
strukturen utan även cykelkulturen. Det var där som
staden före bilen. Italienska medeltidsstäder har blivit det nya idealet och
den bilfiler radikala har ersatts gruppen av cykelbanor, Provo till och målade med i New York. gamla Medvetenhet cyklar vita och
om bilens miljöpåverkan och hur stillasittande påverkar vår hälsa har
ställde lett till en ut cykelrenässans. dem i städerna Men den ser som olika en ut på föregångare olika platser. till dagens
I Cykla! – två hjul som förändrar världen tar journalisterna Lina E.
lånecykelsystem. Det var även där som en annan grupp,
Johansson och Maja Lagercrantz ett brett grepp om fenomenet cykling.
som De kallade besöker Amsterdam, sig Kabouters, New York, Thessaloniki blockerade och Kapstaden centrala för att stadsgator
som inte som är fullt senare så positivt gjordes – ilskna medtrafikanter bilfria. I Nederländerna och barn som inte hölls
skildra den globala cykeltrenden och dess förespråkare, men också det
ens lär sig att cykla.
cyklingen vid liv och Carlton Reid ger oss exempel efter
exempel för att vi ska lära oss av historien.
Jag hoppas att den sista delen i trilogin också ska heta
LINA E. JOHANSSON är frilansjournalist och jobbar främst som reporter
"Bike och producent boom", för med kultur- undertiteln och samhällsprogram "Så i tog Sveriges cyklisterna Radio. tillbaka
vägarna MAJA LAGERCRANTZ som en gång har arbetat byggdes som journalist för dem". i tolv år, Att framför det allt är det
som samhällsreporter inom public service på program som Kaliber, Ekot,
som P1-morgon, står i framtidsböckerna.
Rapport och Aktuellt. Tillsammans har de skapat programserien
Cykla i P1.
Hanna Mi Jakobson
Boktips för
en äkta
cykeljul!
I boken "Cykla" tar journalisterna Maja
Lagercrantz och Lina E. Johansson ett brett
grepp om fenomenet cykling. De träffar
cyklister, stadsplanerare och forskare och
skriver om historia, psykologi och ekonomi.
Nu kan du som medlem beställa boken till
specialpris före 20 december för 160:-
inklusive frakt. Mejla din adress till
marknad@ordfrontforlag.se och skriv
"Cykla" i ämnesraden så kommer boken
hem till dig inom sju arbetsdagar.
ORDFRONT
BIKE BOOM, THE UNEXPECTED
www.ordfrontforlag.se
RESURGENCE OF CYCLING
REPORTAGEBOK AV CARLTON REID
BETYGET ÄR 3 AV 5 MÖJLIGA CYKLAR
21

RESOR
Cyklar i takt
med musiken
Albert Sans tog med sig cykeln och gitarren till Sydamerika för
sex år sen. Han lämnade livet som spansk rockmusiker, men
musiken har inte lämnat honom. Rytmen i Albert Sans cykelliv
har gått över till en brasiliansk bossa nova och han stannar ofta
för att producera låtar och videos för att kunna ta sig vidare.
TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH FOTO: ALBERT SANS
BRASILIEN
De tropiska stränderna i norra delen
av landet vid Porto das Pedras kallas
ibland Brasiliens Karibien.
22

23

RESOR
PACKNING
Albert Sans med
all sin utrustning
för Sydamerika.
Han kallar sin långfärdscykling
den långsammaste
jorden-runt-resan i världen.
– Långsamma projekt,
långsamt arbete, långsamma
rörelser, långsamt liv och långsamt resande,
säger Albert Sans när han beskriver sin tillvaro.
Han har varit ute i sex år. Hemma i Spanien
levde han som musiker, men tröttnade på
att musiken blev en prestation. Albert Sans
ville följa en annan rytm och tog till slut med
sig cykeln till Sydamerika. Från att tidigare
producera rockmusik i hög takt växlade han
ner till ett långsammare tempo.
– För mig är musik mer personligt än ett
arbete. Det handlar om att förmedla den jag
är. Låttexterna är ett uttrycksmedel för vad
jag vill säga, berättar Albert Sans.
På hans cykel har ramen en förlängning
som är anpassad för att bära en liten gitarr.
Utöver det har han den vanliga packningen
för att kunna cykla långt, tälta ofta och laga
egen mat. Dessutom bär han med sig kameraoch
ljudutrustning med en drönare och redigeringsdator.
– Med en mikrofon och gitarr kan man spela
in en skiva. Det öppnar verkligen upp för
andra sidor av livet med frihet och flow. Livet
som nomad, med minimalism och rörelsefrihet,
säger Albert Sans.
Förutom att spela in låtar och egna
musikvideos från resan brukar han stanna
och tjäna pengar på andra mediaprojekt. För
att slippa avbrotten i sitt cykelflow startade
han en crowdfundingdel på sin hemsida, där
besökare kan donera pengar och få nya låtar
tillbaka. Låtskrivandet går långsamt, men för
honom gör det ingenting.
– Det känns bra för mig. Det är ingen stress
utan perfekt. Jag tar hand om varje låt och
hittar rätt ord och synkar allt annat, säger
Albert Sans.
Under cyklingen i Sydamerika har han
fått andra influenser som har påverkat hans
musik, med bossarytmer snarare än rockriff.
Länderna han har cyklat genom har gjort
ett avtryck på såväl hans musik som i hans liv.
Landskapen, de yttre och de inre, återspeglas
senare i låttexter. Naturen har varit växlande.
Från cykling på paradisvita stränder längs
Brasiliens norra kust till grusvägarna med
dramatisk bergsutsikt längst ner i Patagonien.
I en av sina musikvideor vaknar han upp på
24
en klippa på Sydamerikas östkust och flera
filmsnuttar avlöser varandra med scener från
öknar, djungler, stränder, berg, hav, stäpp och
skog. I videosekvenser syns nationalparker
som Torres del Paine med sina glaciärsjöar i
Chile, Iguazú med sina vattenfall i Argentina
och Lençois Maranhenses med sina vattenfyllda
sanddyner i Brasilien. Även människor han
möter sätter sina avtryck, och han gör detsamma
i dem.
”
Både gitarren och
cykeln öppnar dörrar. De
fungerar som en katalysator
för upplevelser.
– Både gitarren och cykeln öppnar dörrar.
De fungerar som en katalysator för upplevelser.
Cykeln är fantastisk, men kombinerat med en
gitarr ger det magi, säger Albert Sans.
Han sjunger sina låtar för andra långfärdscyklister
när de tältar tillsammans vid en sjö
eller drar fram gitarren för en låt efter middagen
när han har blivit inbjuden i ett hem.
– Jag spelar när jag träffar personer som jag
tycker om eller när jag är ensam. I början av
resan, här i Brasilien, spelade jag som gatumusikant
men kände att jag inte ville spela
bara för pengar. Utan jag vill spela när jag
känner för det, säger han.
Resan började i São Paulo och det är även
där Albert Sans är idag.
– När jag kom hit första gången och hade
min första couchsurfing-erfarenhet var det
hos en kille som spelade gitarr och sen kom
en annan från Nordamerika som också var
gitarrist. Så vi gjorde en konsert tillsammans
för dem som bodde i hyreshuset. Det var ett
naturligt sätt att möta varandra, dela med oss
och ingå i ett sammanhang, berättar han.
Under åren har han tagit flera pauser i
sin cykelrytm, ibland för att vila sig för en
knäskada, men oftast för att ta olika uppdrag
eller slutföra projekt för att finansiera resten
av sitt nomadliv. Ibland har han använt
sig av internetforum som couchsurfing och
warmshowers, där cyklister och andra öppnar
sina hem för likasinnade. Efter att han själv
har bjudits hem till flera främlingar försöker
Albert Sans att skapa ett liknande forum,
fast speciellt för konstutövare.
SKOGSVÄG
Rutten går genom
djungel på en
röd landsväg.

TERRÄNG
Cykelrutten
"La Estrada
Real" i
Brasilien.
25

RESOR
– Jag tänker mig en webbsida som inte
bara är för artister och musiker utan
även för poeter och fotografer som kan
gestalta sin historia. Om jag till exempel
är värd och vill lyssna på brasiliansk
poesi eller musik kan jag leta efter det
på kartan och bjuda in någon som bor
i närheten eller är på väg till min stad,
förklarar Albert Sans som vill skapa
små konstscener för internationellt och
kulturellt utbyte.
Han tänker på vad han själv har fått ut
av att cykla mellan spontana möten med
människor där musik har uppstått. Till
exempel när han fick höra musikstilen
La Murga, med en känsla av musikal och
karneval i Uruguay.
– Jag fick en inhemsk musikupplevelse
när jag deltog i en show i Montevideo
med en murgagrupp. Jag fick lära mig på
nära håll och festade med musikerna och
sångarna, berättar Albert Sans.
Även i mindre sammanhang har
musiken gjort det lättare för honom att
presentera sig själv när han har cyklat in
i en ny situation.
– Ibland är jag lite blyg och då är det
mitt sätt att visa att jag är här och kunna
säga det här är jag. Det underlättar
verkligen, berättar han.
”
Jag vet att jag vill
fortsätta att se och lära
mig om världen.
Hans cykel och hans gitarr är det
enda i hans packning som har fått egna
namn. Cykeln har han döpt till Ona och
gitarren till Tita.
– De är bägge nyttiga saker som
fungerar som en översättare eller något
som skapar ett möte, säger Albert Sans.
På cykeln lyssnar han ofta på låtskrivaren
och sångaren Jorge Drexler från
Uruguay och hamnar återkommande i
sammanhang där den puertoricanska
popgruppen Calle Trece spelas, med
låtar som Vuelta del mundo, vilket handlar
om att resa jorden runt.
– Jag vet att jag vill fortsätta att se
och lära mig om världen, säger Albert
Sans som funderar på nästa etapp.
Han har inga planer på att åka hem
ännu, utan kommer cykla vidare och
spela vidare.
– För mig handlar livet inte om projekt
eller arbeten utan om att hitta ett
flow, förklarar han.
Det är något som han har funnit
på cykeln och genom musiken. Det
är främst på kända touringvägar som
Carretera Austral i Chile eller La Estrada
Real i Brasilien som han trivs bäst. När
långfärdscyklingen flyter på och musikinspirationen
flödar.
– Jag är lycklig, det här är min väg
med ett långsamt liv, säger Albert Sans.
26

CYKLIST
Självporträtt på
Albert Sans i
bergslandskapet
Patagonien
ALBERT SANS SYDAMERIKACYKLING
•
•
•
•
CYKLIST Albert Sans, 40 år
CYKEL Free Radical Xtracycle, som har döpts till "Ona".
CYKELRUTT Brasilien, Uruguay, Argentina, Chile,
Bolivia och Paraguay, i tre olika etapper, med pauser och
andra transporter emellan.
BERG
Cykeln Ona i
nationalparken
Torres del
Paine.
CYKELDISTANS Räknar inte, men har varit ute sen 2011.
CYKELAKTUELL Med e-boken "Nomadismo" på spanska och
med resebilder, som går att beställa gratis på hans hemsida.
CYKELMUSIK Nedladdningsbara låtar från cykelvägen.
"Deslizado", "Ojos de atar", "Si allí estás tú", "Escéptica", "Paula"
och den senaste låten "Sin dama".
CYKELBLOGG albertsans.com och den kommande
hemsidan för att dela livekonst med varandra liveatsofa.com
BOLIVIA
PARAGUAY
CHILE
ARGENTINA
BRASILIEN
SÃO PAULO
URUGUAY
27

DEBATT
KRÄVER INFRASTRUKTUR,
Sedan sekelskiftet har Sveriges
riksdag och regering fattat inte
mindre än sju olika trafikpolitiska
beslut med inriktning på att förbättra
förutsättningarna för cykling.
Utredning efter utredning slår fast
att cykeln är en nyckelkomponent för att
möta vår tids stora utmaningar, i form av
klimatförändringar och stigande ohälsa.
Inte heller våra kommuner och landsting
har legat på latsidan. Samrådsgrupper
har tillsatts, idéprogram har presenterats
och cykelplaner har producerats, kommunicerats
och reviderats i en imponerade
omfattning. Men cykelinfrastrukturen,
med lokala undantag, är gravt undermålig
vilket får alternativa transportsätt
att framstå som mer säkra och attraktiva.
I synnerhet hos de grupper som inte
cyklar eller där cyklingen minskar.
Lösningen för att kunna uppfylla såväl
de nationella som lokala cykelstrategiernas
mål går inte att runda med önsketänkande.
Det handlar om att prioritera
resurser och tillsätta kompetens för
att bygga ut, förbättra och underhålla
infrastrukturen. Om vi förlitar oss till
bokföringen är det just där proppen
sitter, när det kommer till kritan saknas
en politisk vilja att räkna med.
I den nu liggande propositionen för
de nationella transportsystemen 2018-
2029 beräknas skattesatsningarna på
gång- och cykeltrafik få kosta minst 13,4
miljarder och som mest 17,8 miljarder,
av totalt 710 miljarder. Det utgör runt
två procent, men om man räknar bort de
kommunala insatserna landar de statliga
planerna på närmare en procent. Resterande
miljarder går till olika typer av vägoch
järnvägssatsningar, där högkostnadsprojekt
som Västsvenska paketet och
Förbifart Stockholm inte ens är inräknade.
En plan är inte heller detsamma som
en investering. Uppföljningar av tidigare
budgetar har haft ett synnerligen dåligt
track-record till cyklingens nackdel. Inte
mindre än en fjärdedel av satsningarna
har i slutändan slukats av andra projekt.
Politiker är alltså inte enbart obenägna
att tilldela medel till cykling. Trafikverket
har också använt pengar avsedda för
cykling som en budgetregulator i den
nationella balansräkningen.
Krister Spolander, tidigare programchef
vid Statistiska Centralbyrån, har räknat
ut att cykelskulden till följd av tidigare
uteblivna investeringar uppgår till 40
miljarder kronor. Med hänsyn tagen
till volymen på planerade satsningar
och erfarenhet av vad som i slutändan
realiseras, är hans uppskattning att det
kommer ta bortåt 40 år innan Sverige
har en cykelinfrastruktur som motsvarar
Danmarks och Nederländernas standard.
Då har de flesta av er som läser detta, mig
själv inkluderad, hunnit nå pensionsålder
eller cyklat vidare till den andra sidan.
Cykelfrämjandet har under lång tid
försökt att vara en proaktiv och uppmuntrande
part i den politiska debatten.
Det är en roll vi som organisation bör
fortsätta spela. Men att verka i en positiv
anda medför inte per automatik att vi ska
avstå från att syna korten. Cykelstrategier
i all ära, men framöver ska vi kolla att
de politiska checkarna som ställs ut också
har täckning. Inte bara för vår egen skull,
utan för att allas vår framtid kräver det.
Zacharias Elinder
Storstockholmskretsens ordförande
Cykelutredningen
2012
Cykelstrategin
2017
Så här lång tid kan det ta att bygga cykelinfrastruktur i nivå med Danmark och Nederländerna.
100
80
60
40
20
71%
ANDEL AV
BEFOLKNINGEN
SOM SÄGER ATT DE
CYKLAR OFTA.
53,1%
38,9%
58,3%
0%
GRONINGEN AMSTERDAM ÅLBORG KÖPENHAMN
28

INTE FLER UTREDNINGAR
”
Staten är duktig på att ta fram
idéskrifter, policydokument och cykelstrategier,
men inte att få fram pengar
till asfalt som vi kan cykla på.
KRISTER SPOLANDER, TRAFIKEXPERT PÅ CYKEL
"Mer cykeltrafik på säkrare vägar. Nationell strategi för ökad
och säker cykeltrafik". Vägverket, 2000.
"Stadsplanera i stället för trafikplanera och bebyggelseplanera".
Boverket, 2002.
"Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet". Folkhälsoinstitutet,
2007.
"Cykel på tåg. Möjligheter och svårigheter". Banverket, 2010.
"Vägen till ett cyklande samhälle". Sveriges kommuner och
landsting, 2012.
"Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem".
Trafikutskottet, 2012.
"Cykelutredningen för ökad och säkrare cykling". Regeringskansliet,
2012.
"En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling".
Regeringskansliet, 2017.
Det behövs cirka 40 miljarder och bortåt 40 år med nuvarande investeringsplaner.
2057
38,4%
MALMÖ
Källa: EU-rapporten
2016, "The State of
European Cities" som
baseras på enkätsvar.
16,9%
STOCKHOLM
710
miljarder ska fördelas
de kommande elva
åren enligt liggande
infrastrukturplan för
2018–2029, inklusive
uppskattade intäkter från
medfinansiering som
trängsel- och banavgifter.
INFRASTRUKTUR-
SATSNINGAR
CIRKA
2% AV
INVESTER-
INGARNA
PLANERAS
TILL CYKEL-
OCH GÅNG-
TRAFIK.
29

FÖRENING
Så ska fler cykla på
KOMMUN
Luleå är en av
dem som satsar
på vintercykling
med olika innovationer.
Foto:
Luleå kommun
SVERIGE Den kommun som tar
fram bäst innovation för att främja
vintercykling får en miljon kronor.
Cykel plus minus heter projektet som
söker efter lösningar för att få fart på
vintercyklingen.
– Det varierar väldigt, men det är inte
ovanligt att cyklingen minskar med
hälften på vintern, säger Emil Törnsten,
projektledare och ordförande för Cykelfrämjandets
krets i Stockholm Norrort.
Om fler fortsatte att cykla under hela
året skulle fördelarna bestå oavsett
säsong, med ihållande hälsovinster och
trängselminskningar. För att kunna byta
ut bilen helt behövs vinterlösningar.
– Om cykeln ska bli ett reellt alternativ
för många måste det fungera året om,
säger Emil Törnsten.
Innovationstävlingen utlystes på
Transportforum i Linköping i början
av året. Sen dess har kontakter tagits
med kommuner, företag, studenter och
forskare. I november hölls ett så kallat
hackaton, en innovationsdag på Kungliga
tekniska högskolan. Idéerna var varierande,
från olika former av sopsaltning
för att förbättra underlaget till appar som
signalerar färdigplogade cykelbanor.
”
Amsterdam har ungefär likartade
förhållanden, men där cyklar
man och i Göteborg åker man bil.
KARL ZANDER, VICE ORDFÖRANDE, AVFÄRDAR PÅSTÅENDET
OM ATT FÅ CYKLAR I GÖTEBORG PÅ GRUND AV VÄDRET.
Cykelfrämjandet får bidrag
SVERIGE I enlighet med
den nationella cykelstrategin
har Trafikverket beslutat att
fem ideella organisationer
får dela på projektbidrag på
totalt nio miljoner kronor.
Projekten handlar om informations-
och utbildningsinsatser
för ökad och säker
cykling. Cykelfrämjandet får
två miljoner för att utöka
cykelkurserna för vuxna.
30

vintern
En bilfri dag
söker röster
PROJEKTLEDARE
Cykelfrämjandets
Emil Törnsten. Foto:
Hanna Mi Jakobson
Förslagen handlar främst om snöröjning,
halkbekämpning och trafikinformation
men även om kläder som fördelar värme
eller rörformade tunnlar där cyklister får
skjuts av fläktar. Den kommun som först
registrerade sitt förslag var Luleå, som
redan satsar på utbyggnad och underhåll
av cykelvägnätet. Där plogas det dubbelt
så ofta som på bilvägarna och kommunen
lånar ut vinterrustade cyklar i en kampanj.
Hittills har insatserna gett resultat.
– Mellan 2013 och 2017 ökade cyklingen
vintertid i de centrala delarna av
Luleå med drygt 20 procent, säger Linn
Adolfsson, som har varit cykelansvarig i
kommunen under tidsperioden.
Sista registreringsdag för tävlande i
innovationstävlingen var 30 november
och vinnaren presenteras 15 maj 2018.
Hanna Mi Jakobson
GÖTEBORG Federico Ghirelli,
medlem i lokalkretsen, föreslår
att staden blir bilfri för en dag.
– Göteborg är en härlig stad och
jag kan föreställa mig hur roligt det
hade varit att cykla med barnen i
stan en sommardag. Sen är det bra
för miljön också, säger Federico
Ghirelli.
Han har lämnat ett förslag på
Göteborgs stads hemsida, där de
som vill stötta kan registrera sig och
rösta för. Ett så kallat Göteborgsförslag
innebär att man ska samla
minst 200 röster på 90 dagar, för att
det ska diskuteras av stadens politiker.
Röstningen pågår för allmänheten
till 8 februari 2018. Federico Ghirelli
vänder sig till resten av Cykelfrämjandets
medlemmar för röststöd.
I sitt förslag argumenterar han
för att en bilfri dag skulle gå i linje
med stadens miljömål. Under en dag
kan det bli tydligt hur miljöpåverkan
minskar och luftkvaliteten förbättras.
Dagen handlar inte bara om att
minska biltrafiken utan även förhöja
stadssamvaron med en avgasfri
folkfest.
– Jag hoppas framförallt att det
blir av och att det blir en uppskattad
tradition. Vem vet, det kanske växer
till flera dagar om året, säger han.
Hanna Mi Jakobson
32
2018 ARRANGERAS CYKEL-
TURISTVECKAN I RÄTTVIK
EN VECKA SENARE, I
STÄLLET FÖR VECKA 31.
Ordföranden tar Europauppdrag
EUROPA
Cykelfrämjandets ordförande
kommer även att leda den europeiska
motsvarigheten. Lars
Strömgren kommer därmed att
företräda Europas cyklister i
European Cyclists' Federation, ECF.
Han ersätter sittande ordförande
Manfred Neun från Tyskland,
som kliver av vid årsskiftet.
– Det känns viktigt att som
svensk få arbeta från gräsrött-
erna och upp till lobbying på
EU-nivå, säger Lars Strömgren,
som kommer att vara tillförordnad
ordförande för ECF från
och med 1 januari, fram till
stämman i Milano 19 maj.
31

Vill du vara
med och
bestämma?
Kandidera eller nominera till
Cykelfrämjandets riksstyrelse
innan den 31 december.
Östersund
För 24 år sen var Mait Adsten med
och startade Östersundskretsen. Till
en början ville hon ha en cykelväg
till jobbet, vilket nu byggs. Samarbetet
med kommunen har också
resulterat i att de har prisats på
Trafikantveckan och varit först i
Sverige med jämställd snöplogning.
Mejla oss på valberedning@cykelframjandet.se
Gekko fx HP Velotechnik
Cykelglädje
på tre hjul
– Jag blev medlem 1990
och fick ett brev från Gun
Hägglund som ville att vi
skulle starta en krets här,
berättar Mait Adsten.
Gun Hägglund var en känd
hälsoprofil och ordförande
i Cykelfrämjandet, som var
i Östersund för att värva
medlemmar.
– Vi fick till en interimstyrelse
på fyra personer direkt
på mötet. Jag tänkte att det
kanske inte var så dumt. Jag
kanske kunde få en cykelväg
till jobbet. Då blev jag trafikansvarig
i kretsen och satt
i riksstyrelsen på slutet av
90-talet, säger Mait Adsten.
Hon visar reultaten av
hennes och kretsens arbete
som syns i asfalten på den
väg som hon brukade cykla
till jobbet.
– Expresscykelvägen byggs
i bägge ändar. Det byggs
cykelvägar på andra sidan
sjön också. Vi har två cykelöverfarter
och vi ska få fler,
säger Mait Adsten.
Nu är hon pensionär och
kan se tillbaka på flera cykelåtgärder
genom åren.
– På 80-talet var jag
ganska ensam cyklist under
vinterhalvåret och cyklade på
trottoaren. Jag vågade inte
cykla på gatan i snö och slask,
berättar hon.
Förutom cykelbanor har
de även påverkat skyltningen
och plogningen med sitt
kommunsamarbete.
32
specialcyklar
ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35
www.jary.se • 0709-70 60 46
Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton
•ÖSTERSUNDSKRETSEN
Östersundskretsen har
länge samarbetat med kommunen
för att utöka cykelvägnätet
och en miljövänlig
mobilitet, genom att vara en
dialogpartner, remissinstans,
rapportör och medarrangör
av de årliga och internationella
Trafikantveckorna.
•
•
•
Under sommaren
genomförs sociala cykelturer
kontinuerligt i området.
80 medlemmar finns i
Östersundskretsen.
Nästa år firar kretsen sitt
25-årsjubileum.

KRETSEN
utvecklas
ORDFÖRANDE
Mait Adsten har varit med sen 90-talet.
AKTIVA
Cyklister
som håller
samman
kretsen.
– Cykelvägarna plogas före
bilvägarna. Det är omöjligt att
cykla i djup snö, säger hennes
man Jan Adsten.
– Genom att vi tillhör styrelsen
i Cykelfrämjandet är det
korta kommunikationsvägar.
Ser jag ett hål i vägen så ringer
jag, tillägger Mait Adsten.
De står på en av de bilvägar
som har smalnats av för att
göra plats för cyklister. Ännu
är det en avlång grop i marken,
men snart ska den bli som i
andra änden av staden, där en
stor röd cykel indikerar början
på expresscykelvägen.
– Det är fantastiskt roligt att
ha varit med på hela den här
resan, säger Mait Adsten.
Text och foto:
Hanna Mi Jakobson
KRETSEN
Mait och
Jan Adsten
med Birgitta
och Björn
Wahlberg.
1993 1996 2012 2014
Östersundskretsen startar med
en interimstyrelse, där Mait
Adsten är en av initiativtagarna
och ledamöterna.
Cykelturistveckan arrangeras
i Östersund. Styrelsen hade
varit i Örnsköldsvik 1994 och
Helsingborg 1995 för att reka.
Kretsen initierar inspirationskonferenser
i regionen, först
i Östersund och därefter i
Umeå och Sundsvall.
Östersunds kommun, med
partners som Cykelfrämjandet,
vinner European Mobility
Award för sin Trafikantvecka.
33

CYKELPAKET I EUROPA
www.cyclingsweden.se
Toscana
Provence
Moseldalen
Mallorca
Kroatien
Holland
och många fler!
Välkommen att prata
cykelresor med mig.
/Diana 070-670 55 93
Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se
CYKLA I GLASRIKET
LENHOVDA
ÅSEDA
LANDSVÄG
ÄLGHULT
SÄVSJÖSTRÖM
Längs hela floden sträcker sig en antastiskt
fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,
mat, bagagetransport mellan
Cykelgruppen
& hotell, & båt
hotellen, båttur på floden, cyklar.
– 2018 års resor ute nu!
Våra övriga cykelturer
• Vinvägen Cykel & hotell, i Alsace bagagetransport
ingår och alltid! Camargue Boka redan nu för
Cykel & båt.
• Provence
Flera alternativ, från 3
• Slott och vin i Loiredalen
2018 – platserna tar
dagar och uppåt.
fort slut.
• Salzkammergut i Österrike
• Boden‐sjön
• Moseldalen, vår specialitet! • Moselfloden, Rhen
• Toscana • Alsace – vinvägen • Mallorca • Hollands kanaler och
Cykel
• Bodensjön
& båt
runt
en populär
sjöar
kombination
• Salzkammergut
• Donau
• Moselfloden
• Mallorca
• Elbe och Moldau
• Holland • Toscana - Venedig-regionen
• Donau • Kroatiska övärlden
• Kroatiska • Donau cykelväg övärlden • Po-dalen i Italien
• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar
• Provence & Camargue
Gå in på vår hemsida
www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller
ring www.queentravel.se
0503‐21900
eller ring 0503-21900
Piemonte -ett paradis för vinälskare
Hyra av cykel, övernattning i dubbelrum,
frukost, transport av bagage mellan
hotell och vägbeskrivningar på engelska.
Pris per person i dubbelrum
7 dagar från 7 700 kr
www.locafrance.se tel. 0340-653920
Cykla i Stallarholmen och Strängnäs
KOSTA
MÅLERÅS
GULLASKRUV
ORREFORS
ALSTERBRO
Upplev vår vackra natur
med ett rikt kulturliv på
Selaön i fagra Sörmland.
Vi har cykelpaket samt
fyra lättcyklade leder, två
bra cykelkartor samt tips
på logi och sevärdheter.
www.cykelgruppen.se
NYBRO
Cykelpaket hos Östa Gård B&B
www.maleras.nu | 0481-31175

Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps
Åsnen runt i Småland
Vill du uppleva äventyr
och unikt naturliv runt en
av Sveriges vackraste sjöar?
Vi erbjuder cykelpaket
runt sjön Åsnen 2018:
Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,
övernattning, frukost & lunchpaket
Campingpaket (2-7dagar): cykel,
cykelkärra och komplett campingkit
inklusive 3-mannatält.
Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå
0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se
www.visitalvesta.se
Visit
Alvesta
Vandring och cykling på Sardinien
Välkomna till Sardinien och Medelhavet
Sardinien, när Italien är som bäst!
Cykelresor i grupp
Cykelresor på egen hand med GPS
MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vinresor
Cykel
gruppen
Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se
35 Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch
cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har
även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel.
0248-10039 www.lustigsgarden.se

KALENDARIUM
Abloc Winter Challenge
JÖNKÖPING
28-29 december
För tredje gången anordnas utmaningen
Abloc winter challenge i mellandagarna,
som även går under namnet Vintervättern.
Starten går från Hovrättstorget i
centrala Jönköping med tre olika startgrupper.
Dagen därpå genomförs den riktiga
tävlingen, Abloc winter race, som kan vara
årets kallaste och sista race.
Transportforum 2018
LINKÖPING
10-11 januari, 2018
Nordens största årliga konferens för
transportsektorn, där forskare och
aktörer möts för kunskapsutbyte. VTI,
Statens väg- och transportforskningsinstitut,
är arrangör. Transportfrågor
som berör cykling tas även upp i seminarium.
Förra året diskuterades stadsmiljöavtalen,
mätning av cykeltrafik,
cyklisters framkomlighet samt hot och
möjligheter för en ökad cykling.
Cykelcross-SM 2018
GÖTEBORG
13-14 januari, 2018
De nationella mästerskapen i cykelcross,
CX-SM, arrangeras av Göteborgs cykelklubb.
Tävlingarna och klasserna ska
spridas ut över två dagar. Nytt för detta
år är att ungdomsklasserna och damklassen
U23 får mästerskapsstatus.
Världsmästerskapen i cykelcross genomförs
ett par veckor senare, 3 februari, i
Valkenburg i Nederländerna.
KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor
cykelframjandet.se/kretsar
GÖTEBORG
13 december, 18.00-21.00
Luciacykling på kvällen för
att lysa upp Göteborg med
lampor och julpynt. Samling
vid Llama Lloyd, Väderkvarnsgatan
16A på Hisingen.
MALMÖ
Januari och februari
Cykelkurser för unga och
vuxna anordnas i Malmö
löpande under 2018. Kretsen
och projektet Frihet på cykel
har fått tillgång till en inomhuslokal
i början på året, där
det kan hållas cykelkurser
alla säsonger. Kontaktperson
är Isabella Thöger, som är
cykelinstruktör och projektledare,
isabella.thoger@
cykelframjandet.se.
STORSTOCKHOLM
31 december, 10.00
Nyårscykling i staden på årets
sista dag, med turledare Eva
0706-960634. Samling på
söndagsmorgonen vid Östra
station.
36

Winter Cycling Congress
MOSKVA, RYSSLAND
8-11 februari, 2018
Sjätte upplagan av den internationella
Vintercyklingskongressen hålls i Moskva.
Den lockar cykelaktörer från Kanada, USA
och Europa, men även de som indirekt
arbetar med cykling genom urban design,
ingenjörskonst och turism. Politiker,
proffs och tekniker undersöker olika
cykelfrågor för kalla klimat. Under söndagen
firas även årets vinterparad med
cykel på Moskvas gator.
Winter bike to work day
VÄRLDEN
9 februari, 2018
En internationell och årlig aktivitet för
att hylla vinterpendling på cykel. För
sjätte året i rad uppmärksammas denna
dag genom att cykla och registrera det
på eventets hemsida. Förra året låg Sverige
på fjärde plats i världen, med 895
registrerade cyklister. Bland städerna låg
Umeå på tredje plats med 388 personer
som hade klickat in att de hade cyklat
till arbete eller studier.
Svenska Cykelmässan
STOCKHOLM
16-18 mars, 2018
Svenska Cykelmässan återkommer 2018,
efter årets premiär, nästa år är den på
Kistamässan. Tre dagar av seminarier,
tester, uppvisningar, debatter och presentationer
om allt från tävlingscykling
till exotiska cykeläventyr samt Sveriges
cykelriksdag. Senast lockade branschens
nya cykelmässa över 10 000 besökare,
när den hölls i Göteborg.
cykelmassan.com
KRETSARNA
VÄSTERÅS
En gång i månaden, 18.00
Medlemsträffar på Café
Bianchi där det pratas
cykling, trafikpolitik och en
massa andra samtalsämnen
för cykelentusiaster.
Eventuella ändringar i
schemat publiceras på Facebooksidan
"Västeråskretsen"
när det närmar sig.
31 januari 18.00
28 februari 18.00
28 mars 18.00
ÖREBRO
22 mars, 17.00
Årsmöte för kretsen på Slottsgatan
13. Föranmälan till
Kerstin på 0705-489316.
Mer information kommer på
hemsidan.
ÖSTERGÖTLAND
13 januari, 14.00
Vintercykeltur från Norrköpings
stadsbibliotek. Medlemmar
uppmanas att skicka in sina
mejladresser till norrkoping@
cykelframjandet.se.
37

BOKA
ON-
LINE!
CYKELTURISTVECKAN
GÖR DALARNA 2018
Nästa år arrangeras CTV i Rättvik med
en cykelvecka som bjuder på varierande
turer i djupa dalaskogar och öppna kulturlandskap.
2018 är det vecka 32 som
gäller, med invigning söndag 5 augusti
och avslutningsmiddag fredag 10 augusti.
Däremellan upptäcker vi Dalarnas vägar
och landskap tillsammans på cykel. Boka in
dig och partnern, kompisarna eller familjen
direkt via cykelframjandet.se/ctv. På
hemsidan finns även mer information och
tips på boende. Välkommen!

Att laga en cykel och ett liv
FRÅN EN TRAUMATISERAD TRAFIKÖVERLEVARE SOM HITTAR NYA VERKTYG OCH VÄGAR TILLBAKA
”
Tidigare var jag en långfärdscyklist, men det
togs ifrån mig när jag och min flickvän blev överkörda.
Vi hade cyklat nio månader i Sydamerika,
från botten av Argentina och var på väg mot Alaska,
när en bilist tog hennes liv och lämnade mig
svårt skadad. Jag är den enda överlevaren av oss.
Hon kommer aldrig tillbaka. Jag kommer aldrig att
bli som jag var. Ändå är jag uppe i sadeln igen och
har cyklat vidare som en bikepackare.
Förutom psykologsamtal och hjärnmediciner
blev det ett slags terapi att bygga den cykel som
skulle ta mig vidare. Innan hade jag bara bytt
bromsbelägg och lagat punkteringar. Men när livet
avstannade och jag behövde en omstart, började
jag bygga från grunden. Att konstruera en cykel
skulle även ta mig tillbaka till vardagen, inte bara
ut på helgturer vid Sörmlandsleden, cykelsemester
på Gotland och bikepacking i Jämtlandsfjällen.
Med en cykelram som utgångspunkt lärde jag mig
att meka på ett cykelkök och när jag behövde hjälp
att kapa ett gaffelrör gick jag till en cykelbutik.
FOTO: DANIEL
GUSTAFSSON
KRÖNIKA
Ett par veckor senare sökte ägaren efter en
cykelmekaniker och kom ihåg killen med hjärnskadan
och den tragiska historien. Jag började
jobba heltid som mekaniker, innan jag insåg att
det var för mycket. Nu har jag gått ner i tid, men
arbetar fortfarande där. Jag pendelcyklar dit, även
om jag oftast håller mig borta från asfalt och trafik.
Några gånger har jag varit med i masscyklingarna
Critical Mass och då har det känts som att jag fick
tillbaka gatorna för en stund. Annars finns rädslan
för trafikvåld hela tiden där. En misstro mot bilister.
Det är ett trauma jag får leva med. På samma sätt
som min förra flickvän är någon jag får leva utan.
Men jag klarar av det och har blivit kär på nytt.
Som bikepackare bortom vägarna är jag
mer avslappnad. I terrängen kan jag cykla
med mina vänner och min nya flickvän,
utan att vara orolig att drabbas av mer
olycka. Den nya cykeln jag byggde har tagit mig till
arbete, natur, kärlek och frihet. Det är något som
jag känner igen från mitt tidigare cykelliv.
Emil Börner
BIKEPACKARE & LÅNGFÄRDSCYKLIST
thebigtrip.se
39

RETURADRESS:
Cykelfrämjandet
c/o Föreningshuset
Virkesvägen 26
120 30 Stockholm