Cykling nr 4 2017

redaktioncykling

Cykelfrämjandets medlemstidning

CyklingMED

EGEN

CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL

DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 4 2017

Musik

ATT SPELA OCH TRAMPA

SIG RUNT I VÄRLDEN

Karaktär

CYKLISTER PÅ FILM

Cykelgäng

MÖT SEPARATISTERNA

KULTUR!

HANDLINGSKRAFT

Armbrytaren med styret i sina händer


2


INNEHÅLL

Cykling NR 4

4. LEDARE Ordföranden har ordet

6. NYHETER Nytt i cykelvärlden

8. KULTUR Så skildras cyklister på film

12. PORTRÄTT Möt Heidi Andersson

14. REPORTAGE Kvinnodominerad cykling

20. RECENSION Cykelbok om revolution

22. RESOR Långfärdscykling till musik

28. DEBATT Om pengarna i infrastrukturen

30. FÖRENING Cykelfrämjarsverige

32. KRETSEN På besök i Östersund

36. KALENDARIUM Schema för vintern

39. KRÖNIKA Från Emil Börner

12

LASTCYKLIST

Mästerarmbrytaren

Heidi Andersson är

på omslaget. Foto:

Hanna Mi Jakobson

14

CYKELSEPARATISM

Fixiegänget Cats med vänner på Pridefestivalen.

Foto: Hanna Mi Jakobson

8

CYKELFILM

Den gröna cykeln, Dope

och Premium Rush är

några spelfilmer med

cykelkaraktärer.

22

BRASILIEN

Cykelresa genom Sydamerika.

Foto: Albert Sans

En del av

cykelkulturen

I årets och mitt sista nummer

finns fullt med cykelkultur. I en

kulturartikel på sidorna 8 till 11

listas flera exempel på hur cyklister

har gestaltas i filmvärlden. I reportaget,

som börjar på sidan 14, står

det däremot hur kvinnoseparatistiska

cykelgrupper definierar sig

själva. Förutom cykelgänget Cats

och cykelinitiativet Pedalista

möter vi även andra kvinnor som

tar styret i sina egna händer, som

armbrytaren Heidi Andersson i

porträttet på sidan 12.

I det här numret bjuder vi också

på kultur i form av musik och

litteratur. Trubaduren Albert Sans

tar oss med på en musikalisk cykelresa

och historieboken Bike Boom

recenseras. Som en avslutning

på sista sidan skriver trafiköverlevaren

Emil Börner hur hans

cykelliv pågår även om det har

förändrats.

Jag vill tacka för de tre åren

som jag och redaktionen har fått

förmedla den samtida cykelkulturen

i den här tidningen. Hoppas

att ni alla får en God Jul och ett

Gott Nytt Cykelår med den nya

chefredaktören Henrik Rådmark

2018.

CHEFREDAKTÖR

HANNA MI JAKOBSON

3


LEDARE


Sverige behöver en ny nollvision som inte bara förhindrar dödsolyckor

i trafiken, utan som också räddar, förbättrar och förlänger liv i hela

samhället. Vi måste röra oss bortom nollvisionen! Moving Beyond Zero.

Sen 20 år tillbaka styrs det svenska

trafiksäkerhetsarbetet av nollvisionen

med målet att ingen ska dödas

eller skadas allvarligt i trafiken.

Sverige slår sig gärna för bröstet i

internationella sammanhang och

representanter för Trafikverket

behandlas som rockstjärnor på

trafiksäkerhetskonferenser utomlands.

Men nollvisionen är i stor

utsträckning en produkt sett ur

bilisternas perspektiv, för cyklister

framstår nollvisionen som cynisk.

För biltrafiken har nollvisionen

inneburit att systemet ska lösa de

problem som bilisterna inte klarar

av. För cyklisterna är det tvärt

om vi själva som ska lösa det som

systemet inte klarar av. Eftersom

cykelinfrastrukturen är så dålig är

det cyklisterna som ska anpassas för

att olyckorna anses oundvikliga. Till

exempel genom att sänka hastigheten

eller bära fluorescerande kläder och

skyddsutrustning.

Varje person som väljer att cykla

i stället för att ta bilen räddar liv.

Minskad biltrafik leder till mindre

avgasutsläpp och klimatförändringar.

Det förbättrar livskvaliteten hos

personer med andningsbesvär och

minskar den miljöförstöring som

påverkar allas hälsa negativt.

Dessutom minskar motion risken

för hjärt- och kärlsjukdomar.

Det var förvisso storartat när

nollvisionen lanserades, men vårt

samhälle har förändrats sen dess

och stillasittande dödar allt fler och

olika välfärdssjukdomar ökar. Det

är dags att ta nästa steg och sätta

ett mål för trafik och hälsa som

inte bara förhindrar dödsolyckor

i trafiken, utan som också räddar,

förbättrar och förlänger liv.

Foto: Hanna Mi Jakobson

RIKSORDFÖRANDE

LARS STRÖMGREN

TIDNING

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning

som kommer ut fyra gånger per

år. Vi skriver om cykling och föreningen

arbetar för det cykelvänliga samhället.

Nästa nummer ges ut till våren 2018.

redaktion@cykelframjandet.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare,

Hanna Mi Jakobson

0728-51 36 61

chefredaktor@cykelframjandet.se

4

STYRELSE

Lars Strömgren, Stockholm

Arijana Marjanovic, Stockholm

Göran Smith, Göteborg

Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm

Kent Larsson, Alingsås

Jöran Fagerlund, Göteborg

Gustaf Lindqvist, Sundsvall

Vera Chudnikova, Malmö

Allan Hedlund, Malmö

Carl Målberg, Västerås

styrelsen@cykelframjandet.se

MEDLEMSKAP

Huvudmedlem 275 kronor

Familjemedlem 75 kronor

Ungdom & student 100 kronor

cykelframjandet.se

KANSLI

Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset

Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm

08-121 513 31

Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00

fredag 08.30–10.45

info@cykelframjandet.se

ANNONSER

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50

svenska.huvudmedia@telia.com

TRYCK

Trydells tryckeri,

ISSN 0280-3038

Tidningen är miljömärkt och

distributionen klimatekonomisk.

Cykling går även att läsa online.


Vår verksamhet med

cykelkurser växer!

Cykelfrämjandets projekt “Frihet på cykel” har genom Postkodstiftelsen fått

ytterligare finansiering för 2018–2019. Vårt uppdrag är att hjälpa till att starta

fler cykelkurser runt om i Sverige för personer som vill lära sig att cykla.

Om du tycker att det låter intressant att ordna cykelkurser på din ort som volontär

huvudledare eller hjälpa till som assisterande cykelinstruktör, vill vi gärna att du tar

kontakt med oss per mejl.

Isabella Thöger, projektledare för Skåne & södra Sverige isabella.thoger@cykelframjandet.se

Elisabeth Kempe, projektledare för Stockholmsområdet & resten av Sverige elisabeth.kempe@cykelframjandet.se

VILL DU JOBBA

HOS OSS?

INOM KORT KOMMER VI ATT UTLYSA NYA TJÄNSTER.

HÅLL

UTKIK PÅ

HEMSIDAN

5


NYHETER

Elcykelpremie

införs i Sverige

SVERIGE En ny premie gör

elcyklar en fjärdedel billigare.

– Elcykel är ett klimatsmart

sätt att resa, som ännu inte fått

brett genomslag på svenska

marknaden. På det här sättet

hoppas vi att intresset väcks

hos fler och att det kan bli en

elcykelboom i Sverige, säger Per

Bolund (MP) finansmarknadsoch

konsumentminister.

Elcykelförsäljningen har ökat

kraftigt de senaste åren. Nu när

elcykeln har blivit årets julklapp

och med den nyinförda elcykelpremien

väntas ännu fler köp.

– Cykelbranschen räknar med

att kunna sälja upp till 20 000

fler elcyklar och ellastcyklar per

år med premien. Då elcykeln

tenderar att locka folk som

tidigare inte cyklat innebär det

att premien kan ge tusentals nya

cyklister per år, fortsätter Per

Bolund, som själv är pendelcyklist.

Premien innebär att 25 procent

av priset, upp till 10 000 kronor,

återbetalas efter årsskiftet. Elcykelpremien

gäller från och med

20 september i år och sparat kvitto

skickas till Naturvårdsverket.

Premien är ett led i att nå

regeringens miljö- och klimatmål.

– Vi vet att elcyklar har

potential att ersätta bilar för

många sträckor, till exempel för

jobbpendling. Mindre biltrafik är

positivt både lokalt för luftkvaliteten

och i ett större perspektiv

bidrar det till att minska klimatutsläppen,

säger Per Bolund.

Förslaget med en elcykelpremie

kom ursprungligen från Cykelfrämjandet.

Ordföranden Lars

Strömgren ser elcykeln som ett

MILJÖ-

PARTIET

Ministrarna

Karolina

Skog och

Per Bolund

Foto: Jean-

Pierre Zeito

CYKELKÖK

Det inarbetade namnet för en allmän

cykelverkstad där man lagar cyklar

tillsammans. 8 november öppnade

det senaste cykelköket i Falun. I

Göteborg utökas även cykelköken,

med Cykelfix i Norra Biskopsgården.

6

Bilfria städer utvecklas

VÄRLDEN I SVT Opinion

debatterade Cykelfrämjandets

ordförande nyligen

bilfria städer, en vision som

utvecklas i olika världsstäder.

Enligt tidningen The Guardian

planerar flera huvudstäder

att förbjuda privatbilism i

sina centrum, som Oslo 2019

och Madrid 2020. I Sydkorea

byggs även ett nytt affärsdistrikt

i Songdo utan bilbehov.

0,1

SÅ FÅ BILAR FINNS PER

KVADRATKILOMETER I

JOKKMOKK OCH AR-

JEPLOG ENLIGT SVT.


sunt alternativ till stillasittande

transportvanor.

– Detta främjar hälsan, minskar

risken för kroniska sjukdomar och

förebygger för tidig död. Elcykeln

ger dessutom en skonsam motion

och kan vara ett bra insteg för någon

som tidigare varit fysiskt inaktiv,

säger Lars Strömgren.

Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius

har däremot kritiserat elcykeltrenden

i flera medier. Enligt henne

kan vardagsmotionen förlora sin

effekt med elassistans.

– Jag är inte glad åt något som tar

bort vardagsrörelsen. Det kommer

ju studie efter studie som visar att

för det stora flertalet har den fysiska

aktiviteten totalt sett minskat eftersom

vi sitter så mycket, på jobbet, i

transporter och hemma, säger Mai-

Lis Hellenius till Svenska Dagbladet.

När elcykeln är en ersättning för

bilen, anser hon däremot att det är

en fördel för folkhälsan om det leder

till ökad motion och ett aktivare liv.

Ökade sitt cyklande

med 30 procentenheter.

”LARS STRÖMGREN

Elcyklister bränner något färre

kalorier än en vanlig cyklist per kilometer,

men ofta ökar distanserna.

En liknande elcykelpremie har redan

införts i Norge, vilket har visat positiva

resultat för såväl folkhälsa som

stadsmiljö och utsläppsminskningar.

– Resultaten var slående. Premien

fick fler att köpa elcykel, cykla längre,

oftare och i stor utsträckning i stället

för bilkörning. Personer som fick

elcykelpremien ökade sitt cyklande

med 30 procentenheter varav 16

procentenheter på bekostnad av

tidigare bilkörning. Detta innebar att

koldioxidutsläppen minskade med

mellan 440 och 720 gram per dag,

för varje deltagare som fick chansen

att köpa en rabatterad elcykel, säger

Lars Strömgren.

Han tror att detta kan leda till

ändrade transportvanor och i förlängningen

en anpassad infrastruktur.

– Nyttan med att investera i cykelbanor

för smidigare och längre

pendling ökar nu, säger han.

Hanna Mi Jakobson

ANTAL SÅLDA CYKLAR I SVERIGE FÖRE ELCYKELPREMIEN

600 000

500 000

67 500

ELCYKLAR

45 000

30 000

12 000

8 000

15 000

4 000

400 000

300 000

200 000

551 000

CYKLAR

TOTALT

576 000

598 000 584 000 555 000 540 000 501 000

100 000

ANTAL

ÅR

2016-2017 2015-2016 2014-2015 2013-2014 2012-2013 2011-2012

2010-2011

Fredika Ek rundar jorden

SUNDSVALL Den svenska

långfärdscyklisten Fredrika

Ek är tillbaka i Europa, efter

en solotur genom Asien,

Amerika och Afrika. Hon

lämnade Sverige våren 2014.

– Den här cykeldrömmen

har kommit att handla om så

mycket mer än att cykla och

jag hade aldrig ens kunnat ana

vad jag skulle få vara med om

tack vare cykeln, säger hon.


Terrorister skrämmer inte oss

cyklister. Vi måste redan hantera bilar.

CYKELSKRIBENTEN EBEN WEISS I KRÖNIKA I WASHINGTON

POST, EFTER TERRORISTDÅDET I NEW YORK DÄR 8 PERSONER

BLEV IHJÄLKÖRDA OCH 12 PERSONER SKADADE PÅ STADENS

MEST POPULÄRA CYKELBANA.

7


KULTUR

BARNSLIGA, FRIA

OCH RADIKALA

På 40-talet manifesterades cykeln på film som en metafor för

arbetarrörelsen, därefter har cykeln fått spela allt fler roller.

Bland 80-talets cyklistkaraktärer syntes fortfarande fattiga

arbetare, men även busiga småpojkar, töntiga collegekillar,

präktiga flickor och ibland coola tävlingscyklister. Stereotyperna

var tydliga och även om de hänger kvar har 2000-talen

introducerat nya och politiska cyklisttyper på filmduken.

TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA

8


Cyklister har länge gestaltats på film och det

italienska dramat "Cykeltjuven" (1948) har blivit en

klassiker. I svartvitt skildras huvudpersonens tuffa

tillvaro efter andra världskrigets slut. Han försöker

försörja sin familj med ett jobb som kräver att han har en

cykel. När han har hämtat ut en på pantbanken blir den stulen

redan på hans första arbetsdag. Cykeln har återkommande

varit en filmmetafor för arbetarklassen eller arbetslösheten.

Det förekommer i stilbildande filmer som den italienska

föregångaren och även den prisbelönade vietnamesiska filmen

"Cyclo" (1995), om en föräldralös pojke som trampar i sin fars

hjulspår. Cykeln har en bestående plats i de socialrealistiska

filmerna. I den franska filmen "Pojken och cykeln" (2011) är

huvudkaraktären både utanför och övergiven. Den brasilianska

filmen "The middle of the world" (2003) handlar om en familjs

resa genom landet, i sitt sökande efter arbete och en tryggare

tillvaro.

Även i 80-talets populärkultur hänger cykeln med som

en klassmarkör. Även om cykeln inte alltid har en huvudroll

förstärker eller befäster den ofta karaktärens sociala status.

Som i "Karate kid" (1984) där den hyggliga killen Daniel LaRusso

börjar mäta sig med de stora kampsportkillarna. I en scen prejas

han av vägen av ett motorcykelgäng och tar senare ut sin

frustration på sin cykel och försöker slänga den i en container.

Kontrasten mellan hans cykel och deras motorcyklar är en av

alla detaljer som gör huvudkaraktären till en välbekant underdog.

Samtidigt utgör cyklarna en skiljelinje mellan de hyggliga och

stöddiga killarna. Samma grepp används även i en välkänd

scen i filmen "E.T" (1982), med barnhjältarnas cykelsiluetter

flygandes framför månen med alla polisbilar nedanför. I andra

filmer tydliggör olika fordon skillnaden mellan pojkar och

män. I äventyrskomedin "Goonies" (1985) hänger den åtråvärda

tjejen i början med bilisterna, men upptäcker senare

cyklisten. Det finns flera filmexempel på hur cyklar används

av småkillar. Antingen när de cyklar i gäng eller när de cyklar

ensamma. I "Goonies" är det just småkillarna som cyklar och

samma grepp används i Bollywoodfilmen "Gold coins" och

nyfilmatiseringen av skräckfilmen "Det", bägge från 2017.

I flera filmer symboliserar cykeln just barnslighet eller tafatthet.

Till exempel i Tim Burtons kultklassiker "Pee-wees stora

äventyr" (1985), en road movie där Pee-wee Herman letar efter

sin pimpade och försvunna cykel i beachcrusier-stil. Pubertala

karaktärer syns även i komedierna "Napoleon dynamite" (2004),

"40-year-old Virgin" (2005), "Paper man" (2009) och "Dum och

dummare 2" (2014). De som är ultranördar, vuxna oskulder

eller har låtsaskompisar från seriemagasin tar sig ofta runt

på cyklar. I en av årets Hollywoodfilmer, "Growing up Smith"

(2017), är huvudpersonen ett indiskt-amerikanskt barn som

försöker passa in, med en för stor hjälm och på en liten cykel

med flagga där bak. Precis som flera cykelkaraktärer ger han

ett harmlöst intryck. I filmerna finns det dock ett slags hyllning

till det udda, inte alltid som något framstående, men

som något charmigt och älskvärt.

9


KULTUR

De egensinniga cyklisterna finns det flera exempel på och

ibland används cykeln för att ta fram excentriska drag hos

rollkaraktärer, som den samhällskritiska Tyler Durden som

cyklar inomhus i ett shoppingcenter i en scen av "Fight club"

(1999). Sci-fi dramat "Donnie Darko" (2001) börjar med att

han vaknar upp bredvid sin cykel och öppningsscenen i "127

timmar" (2010) visar en risktagande MTB-cyklist, innan han

fastnar med armen mot en klippvägg och måste skära sig loss.

Egensinniga drag finns även hos de två ungdomsbrottslingarna

i "The young offenders" (2016), en nutida road movie till cykel

och en komisk knarkhistoria, om irländska cykeltjuvar som

letar efter en kapsejsad båt full med kokain.

Filmerna är ofta uppbyggda kring den ensamma manliga

cyklisten eller cykelgänget med pojkar, speciellt i sportcykelfilmerna.

Återkommande handlar de om frigörelse. "Loppet är

kört" (1979) är en amerikansk ungdomsfilm med pojkdrömmar

om att bli världens bästa cyklist och helt andra förväntningar

från vuxenvärlden, speciellt från pappan som säljer bilar och

kör lastbil. Det är en ikonisk film med italiensk nostalgi, läckra

retrokläder och en stilren Masicykel i rött stål. Därefter följde

flera sportcykelfilmer på 80-talet. I "American flyers" (1985)

spelar Kevin Costner den självständiga mannen som vill ta sig

an ett tredagars cykelrace över Klippiga bergen. Även i denna

film finns kamratskapen på cyklarna. Den nederländska

feelgood-filmen "Ventoux" (2015) gör en nostalgitripp till 80-talseran

inom cyklingen, med en handling om fem killkompisar

som cyklar upp för samma berg som de gjorde i sin ungdom.

Då var de ungdomligt fria och nu klär de på sig rollen som

tillbakablickande Memils.

De senaste sportcykelfilmerna följer liknande karaktärsbeskrivningar

i "The flying Scotsman" (2006) och "The program"

(2015). Båda filmer är baserade på verkliga idrottspersoner.

Den egensinniga och uppfinningsrika Graeme Obree

som bygger om sin vinnarcykel med tvättmaskinsdelar och

Tour de France-mästaren Lance Armstrongs uppgång och fall.

Den senare har även gestaltats i flera dokumentärer. "Stop at

nothing. The Lance Armstrong story" (2014) och "The Armstrong

lie" (2013) är två av de filmporträtt som handlar om

canceröverlevaren med mästertitlarna och dopingskandalerna.

Andra cykeldokumentärer som dyker ner i dopingfrågan är filmen

"Pantani, the accidental death of a cyclist" (2014) om Marco

Pantani, som har vunnit både Tour de France och Giro d'Italia

men som dog tragiskt i en narkotikaöverdos. Dokumentären

"Icaros" ( 2017) tar ett större grepp kring dopingvärlden, med

fokus på den ryska idrottshistorien.

Den senaste cykelsportfilmen "Tour de pharmacy" (2017)

är en stjärnspäckad parodi om dopingen och dess karaktärer

i en skruvad version av Tour de France 1982. Bland kända

skådespelare syns även boxaren Mike Tyson och cyklisten

Lance Armstrong, som spelar sig själva.

I superhjältefilmerna färdas huvudkaraktären sällan till

cykel. De tar sig snarare fram med hjälp av batmobiler, fantomhästar,

raketskor, spindelväv eller flyger av egen kraft. Ett

undantag är antihjälten "Turbo Kid" (2015), med en BMX full

av gadgets. Splatterkomedin är en parodi och däri har även

cykeln sin funktion. Alla cyklar runt på BMX i olika tappningar,

hjältinnan i filmen har en gullig enhörning på sitt styre och

den onda fienden har svarta cyklar med dödskallar på.

Tidiga trickcyklister finns även i den australienska tonårsfilmen

"BMX-bandits" (1983). Mer samtida BMX-skildringar

finns i dokumentärserien "Sport kids 2" (2015) om en sydafrikansk

idrottstjej och dramakomedin "Dope" (2015) som

följer huvudkaraktären och musiknörden Malcolm. Han cyklar

genom kriminella kvarter och en handling präglad av droghandel.

I sammanhanget är han en tönt, men ändå en cool sådan

som gestaltas till rytmen av old school hip hop, cykelscenerna

får tyngd av filmproducenter som Pharell Williams och Sean

Combs. Hjältekaraktärer i actionfilmer kör oftast bil och det är

fortfarande biljakter som dominerar på vägarna, men undantag

10


finns i "Transporter 3" (2008) och i "Premium rush" (2012),

där det är cykeln som gör de snabba rycken och hittar de gena

vägarna. I "Premium rush" är huvudpersonen ett cykelbud, en

yrkeskår som även gestaltas i kultrullen "Quicksilver" (1986)

och den fransk-kanadensiska filmen "2 seconds" (2002). I

"Quicksilver" visade skådespelaren Kevin Bacon inte bara upp

snabbhet med cykeln, utan även flera danssteg. 1980-talet

var dessutom dansfilmernas storhetstid och det fanns fler

cykeldansscener i BMX-filmen "Rad" (1986). I filmen "Flashdance"

(1983) är alla dansscener utan cyklar, men den kvinnliga

huvudkaraktären cyklar till sitt jobb som svetsare. Även här

fungerar cykeln som en klassmarkör och mannen hon faller

för i filmen är från en högre samhällsklass med sportbil.

För romantiska cykelscener är föregångaren westernklassikern

"Butch Cassidy and the Sundance kid" (1969), med Paul

Newman som cyklar med Katharine Ross på ramen och styret.

En kärleksfull cykeltur som upprepas i flera indiska Bollywoodfilmer

och italienska dramascener. "Tulipani, love, honour

and a bicycle" (2017) är en nederländsk film som utspelar sig

i Italien. Den har en snarlik italiensk-romantisk bild av cykeln

som finns med de omhändertagande männen och papporna i

"Cinema paradiso" (1988) och "Livet är underbart" (1997).

Ofta är det gamla stadiga brukscyklar i scenerna som, likt alla

de andra filmerna, matchar filmrollen med cykeltypen.

De kvinnliga cyklisterna på film har traditionellt varit

präktiga flickor eller tuffa tanter, som i crossdress-komedin

"Mrs. Doubtfire" (1993), 50-talsdramat "Nu och för alltid"

(1995) och den kommande nyproduktionen "Mary Poppins

återkomst" (2018). De cyklar rakryggat med cykelkorg på

styret och deras transportsätt förstärker karaktärsdrag som

hederlighet och traditionsbundenhet. I Mary Poppins fall

utspelar sig historien i London under depressionen, där cykeln

även symboliserar en tid med fattigdom och traditionell arbetarklass.

I en annan engelsk film, "Flickorna i Dagenham" (2010),

reser sig de cyklande arbetarkvinnorna på bilfabriken i Dagenham

1968. Cyklarna ger en känsla av handlingskraft och civilkurage

som har utvecklats i de mer moderna kvinnogestaltningarna.

Karaktärsutvecklingen är tydlig i den saudiarabiska filmen

"Den gröna cykeln" (2012), där cykeln är ett politiskt verktyg

för frigörelse. Handlingen kretsar kring en flickas längtan och

kamp för en cykel, som landets lagar inte låter henne använda.

I ett annat land i Mellanöstern utspelar sig den iranska filmen

"Dagen då jag blev en kvinna" (2000), som bland annat följer

aspirerande tävlingscyklister, i svarta klädnader och långbyxor,

som trotsar mäns påbud om att kvinnor inte ska cykla. Från

grannlandet Afghanistan kommer en dokumentär på samma

tema i "Afghan Cycles" (2013), där en av tjejerna säger,

– En tjej på en cykel i Afghanistan är inte bara en tjej på en

cykel. Det är en tjej som försöker skapa en förändring.

Liknande politiska teman finns även i USA. Ett exempel är

"Free the nipple" (2014), filmatiseringen av en sann berättelse

om feministerna och aktivisterna som försöker krossa

sociala tabun om kvinnokroppen. När de inte springer runt

topless med Pussy Riot-mössor eller sprayar politisk graffiti,

cyklar de genom New York. Deras attityd är snarlik en dokumentärfilm

om ett annat cykelgäng, "Ovarian Psychos" (2013).

Dokumentären följer latinokvinnorna i utanförskapets Los

Angeles. I likhet med aktivisterna i New York maskerar de sig,

men med skelettmålade svarta sjalar. Gemenskapen i Ovarian

Psycos Bicycle Brigade blir till ett motstånd mot det våld de

har mött i livet, i hemmet och på gatan. På sina fixiecyklar är

det just gatorna i sina kvarter som de tar tillbaka. En annan

dokumentärfilm där cyklarna är vägen ut från svårigheter är

"Rising from the Ashes" (2012), om Rwandas första nationella

racercykelteam och deras väg, från en uppväxt i ett folkmord

till hoppfulla tävlingsdrömmar. Cykeln som en lösning på

samhällsproblem är även själva tesen i dokumentären "Bikes

vs cars" (2015). På 60 år har cyklarna på film gått från att vara ett

uttryck för svårigheter, till att vara ett medel för att ta sig ur dem.

11


HEIDI ANDERSSON

KRAFTMÄTER SIG FÖR MILJÖN

YRKE: ARMBRYTARKONSULT

HEM: RADHUS I STORUMAN

CYKEL: LIVELO LASTCYKEL

VÄGVAL: TILL ENSAMHETEN

12


PORTRÄTT

Heidi Andersson har gjort karriär med sin armstyrka och transporterar

sig vidare med benstyrka. På en lastcykel och med en

världsmästares målmedvetenhet ska hon leva ett fossilfritt liv.

Armbrytaren kommer från Ensamheten, en

liten by i Västerbotten där alla är släkt och

bryter arm med varandra. Där formades hennes

träningsrutiner, idrottskarriär och målbilder.

– Att bli armbrytarproffs. Sen ville jag bygga

ett ekologiskt hus i Ensamheten. Det var verkligen min målbild

för framtiden, men den har utvecklats, från att bara bygga

ett hus till att faktiskt leva hållbart i minsta detalj. Därav ska

jag bli fossilfri till 2025, berättar Heidi Andersson.

Hon kallar det för en elitsatsning. Inför armbrytartävlingar

brukade hon väga in sig i viktklassen under 65 kilo. De senaste

åren har hon räknat ut sin vikt i förbrukad koldioxid.

– Jag ligger på 3.0 ton koldioxidekvivalenter och gjorde

en ny invägning i år, ganska nyligen. 2014 låg jag på 11.9, så

närmare tolv ton, säger Heidi Andersson.

För att kunna gå ner till en fjärdedel av tidigare koldioxidförbrukning

har hon framförallt bytt transportmedel. Hon och

familjen har slutat flyga och väljer tåg, bytt ut bensinbilen mot

en elbil och köpt en lastcykel för sina vardagsresor.

– Det är transporterna som är vår största utmaning i Sverige,

säger Heidi Andersson.

Hon tror på individens styrka och på kollektivet. Att det

spelar roll vad hon gör, men även vad alla andra gör.

– 3.0 ton är mitt egna avtryck. Det går inte att komma ner

på noll nu, för det krävs samhällsförändringar och det måste

till styrmedel, säger Heidi Andersson och hänvisar till statliga

miljölöften och internationella klimatavtal, som ska verkställas

av individer och myndigheter.

– Sverige är landet som har gått ut och sagt att vi ska bli en

av världens första fossilfria välfärdsnationer. Om inte det här

landet gör det, då kan det bli tufft att andra länder ska göra

det. Vi har ändå gått ut med att vi ska ha allt från klimatlagar

till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, säger hon.

I sin egen klimatsatsning använder hon liknande metoder

och egenskaper som har lett till hennes elva världsmästartitlar

i armbrytning.

– Jag har ett målfokus i allt jag gör. Min största tillgång är

min energi och jag har aldrig varit superbra på något jag har

gjort. När jag började bryta arm tog det mer än tre år innan

jag vann en enda match, berättar Heidi Andersson.

Hon tränar, arbetar och satsar tills hon levererar.

– Det är bara att nöta in det. I alla lägen och mot alla motståndare,

säger hon.

För att få med befolkningen i matchen tar hon upp klimatoch

miljöfrågor i föreläsningar, blogginlägg och tv-program.

Tidigare har hon varit programledare för barnprogrammet

"Miljöhjältarna" och till våren kommer en ny programserie.

– Det är ett hållbarhetsprogram på SVT, där man utgår från

att om du vill förändra världen, kan du alltid börja med dig

själv och där du står, säger Heidi Andersson.

Själv har hon börjat i Storuman, där hon bor med skidskytten

Björn Ferry och sonen Dante Andersson Ferry.

– Vi har kommit fram till att bo som vi bor nu är väldigt

praktiskt. Vi har lastcykel som en andra bil, den tar vi oss

överallt med och vi kan lasta armbrytarbord i den och ungar

och matkassar. Sen har vi elbil om man ska köra längre, men

ofta åker vi tåg och buss, berättar Heidi Andersson.


Jag är ofta i Ensamheten, det är

bara en mil dit så det är lättcyklat.

I Storuman finns all service och skolor inom fem kilometers

radie. Med sin elassisterade lastcykel tar hon sig även längre

ut på landsbygden och hem till resten av släkten.

– Jag är ofta i Ensamheten, det är bara en mil dit så det är

lättcyklat, säger hon, men påpekar att de flesta som lever ute i

byarna är bilburna.

Transportlösningarna hon ser för landsbygden är fler

laddstationer för elbilar, utbyggnad av tågrälsen, kollektivtrafik

kombinerat med cykel och en översyn av cykelvägnätet.

– Jag skulle säga att det finns goda förutsättningar både i stad

och på landsbygd, men det är olika typer av lösningar, säger hon.

För Heidi Andersson har cykeln, ända sen hon var liten,

inneburit att hon kan ta sig fram som hon vill.

– Jag har aldrig cyklat för att träna. Jag har bara cyklat

som transportmedel. Men Björn har cyklat mycket. Under sin

aktiva karriär kunde han dra iväg och cykla tio mil på förmiddagen,

så har jag aldrig gjort, berättar Heidi Andersson.

Även deras son trivs på cykeln och de senaste två åren har

han bäddats in och åkt tryggt på trehjulingen med vinterdäck,

även när det har varit oplogat, snösörja och 26 minusgrader.

– Min son älskar att cykla och har alltid älskat att hänga

med mig. Det började med att han hängde med i magen och

var med på stora mästerskap. Han har vunnit VM med mig, i

min mage, och sen har han hängt med. Så lastcykeln blev en

fortsättning för att kunna följa med, säger hon.

Ute vid skogsfastigheterna i Ensamheten har familjen Andersson

alltid pratat om hållbarhet och visat handlingskraft.

– Vi har tyckt väldigt mycket kring köksbordet, diskuterat

högt och ljudligt, men sen kavlar man upp ärmarna och börjar

göra något, säger armbrytaren Heidi Andersson.

Text och foto: Hanna Mi Jakobson

13


REPORTAGE

Sitt eget transportslag

TEXT: ARIJANA MARJANOVIC OCH FOTO: HANNA MI JAKOBSON

14


Cykeln är ett transportslag som är tillgängligt för alla, ändå har såväl

cykelkulturen som cykelsporten varit mansdominerad. Men det finns

många som bryter upp och bryter sig in i normen. De är separatister, som

fixiegänget Cats, genusprojektet Pedalista eller cykelloppet Tjejvättern.

BIKE PUNK

Camilla Wilger i

Cats Stockholm har

ett politiskt grepp

om styret.

15


REPORTAGE

CATS Utifrån en chatgrupp bildade Kat Gutzeit ett normkritiskt cykelgäng, som har fått filialer från Stockholm till Göteborg och Malmö.

"Alla tycker att kvinnor borde bli

euforiska när vi får smulor. Jag vill

att kvinnor får kakan, glasyren och

körsbäret på toppen."

16

Feministcitatet kommer från Billie

Jean King. 1973 besegrade hon tennisproffset

Bobby Riggs i en uppmärksammad

match som kom att kallas kampen

mellan könen. Hennes seger anses ha

haft stor betydelse för ökad uppmärksamhet

av kvinnor i sportsammanhang.

Men mer än 40 år senare fortsätter

könskampen på olika sätt. Cykelvärlden

är inget undantag.

– Jag menar, cykling är ganska mansdominerad

i alla led, vare sig det gäller

landsväg eller om det gäller mountainbike

eller budcyklister. Det är mycket

män, säger Kat Gutzeit.

Hon är en välkänd profil i cykelnätverket

Cats, ett forum för och av kvinnor,

transpersoner och queers som gillar att

cykla. Gruppen vill rubba exkluderande

strukturer och förlegade normer.

– Cats är en motreaktion mot det

snubbiga. Tjejer vågar inte träda fram

för att killarna alltid vinner alleycatstävlingar.

Brudar blir tafsade på i trafiken.

Det finns liksom ett behov. Som grupp är

man starkare, förklarar Kat Gutzeit.

I augusti i år arrangerade hon Cats

andra medverkan i Stockholms Prideparad.

Det är molnigt under paraden,

men en halv miljon åskådares leenden

radierar. Musiken dunkar in i märgen,

regnbågsflaggorna svajar i det rusiga

luftrummet. Atmosfären ritar gåshud på

skinnet. Dagen till ära öppnar cykelgänget

upp och blir Cats and friends. Män välkomnas

för en dag.

– Om inte på Pride, var ska vi då

vara samlade? Jag vill att folk ska få

vara med. På Pride cyklar vi alla under

samma flagga. Då får snubbar cykla med

brudar som de kanske tycker är jobbiga,

för att de startar grupper där de inte får

vara med, säger Kat Gutzeit.

Hon menar att det är tragiskt att

könsbaserade gäng behövs. Att Cats är

en plattform som uppstått ur och fyller

ett behov av stöd och andrum.

- Det är kul, det är pryligt och urbant.

För tjejer som är intresserade av mer


CYKELFRÄMJARE

Nina Haraldson flaggar för

kärleken, friheten och jämlikheten

på sin fixiecykel.


Cats är en

motreaktion mot det

snubbiga. Tjejer vågar

inte träda fram för att

killarna alltid vinner

alleycatstävlingarna.

FEMINIST

Vanessa von

Zweigbergk

har varit med

i Catsgänget

sen starten.

KATHRIN "KAT" GUTZEIT

än pendling. Vi är en dörr som folk kan

kliva ut genom, förklarar Kat Gutzeit.

Catsmedlemmarna printar tröjor och

har möten och mekarkvällar. De delar

tips om vilken sadel som passar bäst,

hur man byter utväxling och vilken

bib-byxa, alltså built-in-braces, som är

bekvämast. Det är en livsstil.

– Vi är en massa tjejer som tröttnat på

snubbar som alltid vet bäst. Det är inte

bara snubbar som kan vara pryliga av

sig, säger Kat Gutzeit.

Cykelfrämjaren Nina Haraldson kom i

kontakt med Cats för två år sen.

– Cats för mig är att få ett sammanhang

och ett stöd, det är gemenskapen.

Även om vi inte ses regelbundet så är

det så himla värdefullt. Jag kan inte

sätta fingret på det, men det blir en

tillhörighet, säger Nina Haraldson.

Synligheten blir i sin tur ett mål i sig.

– Det finns ett värde i att vi syns utåt.

Vi är en inspiration för andra brudar

med coola hojar som är ute och cyklar,

tillägger hon.

Nina Haraldson tar fart så att Prideflaggan

vajar i fartvinden. Kärlekståget

rullar vidare. Yviga enhörningssvansar

svänger ner från en del av cykelsadlarna.

Några dansar på sin cykel. Två av de

manliga gästspelarna har byggt dubbeldäckarhojar

som sticker ut i den 45 000

människor långa paraden. Åskådarna

tittar och pekar när de sakta rullar fram

två meter upp i luften.

Flera än Cats håller med tennisspelaren

Billie Jean King, om att inget mindre än

hela kakan är godtagbart. Till exempel

Hoda Saad som leder initiativet Pedalista,

en del av det Vinnovafinansierade projektet

Women on wheels. En septemberdag är

hon i Stockholmsförorten Botkyrka, där

regndiset fastnar som mikroskopiska

pärlor på henne och en kollega som står

utanför centrum. På engelska, arabiska,

turkiska och svenska frågar de förbipasserande

om de cyklar, om de kan

cykla och om de skulle vilja cykla mer.

Svårflörtade mutas med godis och alla

svar skrivs ner på frågeformulär som

senare ska sammanställas. Syftet är att

tillgängliggöra cykeln för kvinnor och då

behöver de veta vad det finns för hinder.

17


REPORTAGE

Pedalista analyserar kvinnors mobilitet

i bland annat Botkyrka och Haninge,

men även på platser i Indonesien. I

områden där kvinnor cyklar i relativt

liten utsträckning jämfört med män.

– För många kvinnor är cykeln inte ens

en möjlighet, det finns inte i deras sfär

av möjliga transportmedel. Då är det inte

lätt att veta om de skulle vilja, eller tycka

om att cykla, förklarar Hoda Saad.

Initiativet föddes när en delegation

från Indonesien besökte Stockholm.

– Kvinnorna valde att jogga bredvid

trots att de kunde cykla, så det satte

igång en diskussion om varför ingen av

dem ville cykla, berättar Hoda Saad.


Kvinnorna valde

att jogga bredvid trots

att de kunde cykla.

HODA SAAD, PEDALISTA

Pedalistas analyser bygger upp data

kring normer, beteenden, attityder, behov,

rörelsemönster och den infrastruktur

och de stödsystem som redan finns.

Hoda Saad poängterar att insatser, som

en nationell cykelstrategi, måste inkludera

alla individer i samhället.

– Vi vänder oss därför till de grupper som

är underrepresenterade på cykelbanan.

Vi frågar kvinnor var de rör sig och var

de skulle vilja röra sig. Tanken är att

tillgängliggöra staden för kvinnor. Där är

cykeln bra, förklarar Hoda Saad.

Hon arbetar utifrån ett intersektionellt

perspektiv, med ett synsätt som inte bara

tittar på genus utan även på etnicitet och

socioekonomiska faktorer.

– Det finns grupper i samhället, i synnerhet

kvinnor, som blir förbisedda. Som

till exempel när resvaneundersökningar

görs och vissa exkluderas på grund av att

språket utgör en barriär, säger hon.

Därför kan delar av befolkningen sållas

bort i vissa enkätundersökningar.

– Mätningarna blir mätningar av innerstan

och de som rör sig där, fortsätter hon.

Botkyrka kommun, som tar del av

Pedalistas insatser, vill öka integrationen

och rörelsefrihet i stadsdelen. Ett sätt är

att få nya grupper att välja cykeln.

– De vill jobba mer inkluderande med

cykelfrågan med fokus på kvinnor och

mångfald, säger Hoda Saad.

Genom att ta fram ett underlag kan de

göra cykelinfrastrukturen och cykelkulturen

mer inbjudande och möjliggöra för

alla att cykla, oavsett ursprung eller kön.

I Pedalista, såväl som Cats, definierar

kvinnor själva vilka hinder och drivkrafter

som skulle få dem att cykla. För dem

är separatismen ett medel, inte ett mål.

Cykelsport som separerar

De senaste åren har flera nätverk för

kvinnliga cyklister skapats i den svenska

cykelsporten. Bimbo-Bikers, Sub XX,

Team Ljungskog och Facebookgruppen

Cyklande tjejer är exempel på en typ av

grupper för kvinnor som har vuxit på

kort tid. Samtidigt får cykelsporter fler

damidrottare på elitnivå, som Emma

Johansson och Jenny Rissveds. På motionsnivå

märks en ökad representation i

cykelloppen. Vätternrundan har dubblerat

antal kvinnliga deltagare på tio år.

Parallellt har Tjejvättern, som är en tredjedel

av originaldistansen, funnits och har

samlat mängder av cyklande kvinnor.

18


Genusforskaren Karin S. Lindelöf, har

studerat tjejlopp som kulturellt fenomen.

– Det handlar om villkor för kvinnors

motionsidrottande. Jag tyckte att loppen

hade en sån märklig form, säger hon.

Hon nämner att det finns ett annat

tilltal när det gäller tjejlopp, att de ska

vara trevliga och sociala med goodiebags

i stället för att fokusera på prestationer.

– Tjejloppen kan fungera som en emancipatorisk

frizon. Det mesta av inramningen

kring loppet reproducerar dock snäva

stereotyper om att vara kvinna, vilket

förminskar betydelsen av deltagarnas

prestationer, konstaterar Karin S. Lindelöf.


FÖRDELAR ENLIGT KARIN

Tjejloppen låter kvinnor erövra fysisk

styrka samt kroppsligt och mentalt

självförtroende. Få tillgång till sportvärlden

och uppleva idrottandet med

andra kvinnor, i ett enkönat rum,

där aktiviteten sätts i fokus medan

betydelsen av kön suddas ut.

NACKDELAR ENLIGT KARIN

Tjejloppen begränsar genom en

specifik kommersiell inramning som

bygger på stereotypa förståelser av

kön. Tjejloppen är snälla arrangemang

eller en kul grej, som varken hotar

en heteronormativ och patriarkal

ordning eller en manlig idrottsnorm.


PEDALISTA "Vi har kunnat kartlägga flera faktorer och hinder som gör att cykeln inte är eller

upplevs som ett tillgängligt transportmedel för alla, kön är en av dem", säger Hoda Saad.


Det som händer nu,

det hände för löpningen på

80-talet. Där togs de första

stegen mot att kvinnor

fick egna träningsgrupper,

första tjejloppen inom

löpning och några kvinnliga

långdistanselitlöpare.

KARIN S. LINDELÖF, ETNOLOG PÅ UPPSALA

UNIVERSITETS CENTRUM FÖR GENUSVETENSKAP




ANTALET KVINNOR

SOM ANMÄLER SIG

TILL VÄTTERNRUNDAN

HAR ÖKAT DE SENASTE

DECENNIERNA.

1967: 37 KVINNOR AV

370 ANMÄLDA.

2007: 2 476 KVINNOR

AV 17 863 ANMÄLDA.

2017: 4 431 KVINNOR

AV 23 000 ANMÄLDA.

Källa: Vätternrundans historik

19


RECENSION

Sprängkraften

finns i cyklismen

Cykeljournalisten Carlton Reid kartlägger

utvecklingen och infrastrukturen,

från slutet av 1800-talet till vår början

av 2000-talet. I sin andra bok skriver

han om 1900-talet.

Först kom boken om hur originalvägarna byggdes för

cyklister. Nu har boken kommit om hur cykelstrukturen

kunde överleva när bilismen tog över. När den planerade

tredje boken kommer ut vill jag läsa om hur cykeln tar

tillbaka sin plats från bilen.

Trilogin skrivs på engelska, med de utgivna titlarna

"Roads were not built for cars" och "Bike boom". I bägge

använder Carlton Reid historien som ett sätt att förklara

samtiden. I den tredje ska han skriva om framtiden. "Bike

boom" är en mellanbok, som binder samman då med nu.

Tidsperioden på boksidorna sträcker sig från början av

1900-talet, men koncentreras till halva 1970-talet, då när

det fanns en bike boom eller stark cykeltrend. Under 50- och

60-talen hade bilen kört över det mesta vad gäller cykelinfrastruktur.

Privatbilismen i USA och Storbritannien hade

vuxit, med stadsplanerare och trafikingenjörer som byggde

en vägvärld för motorfordon. Därefter kom en motrörelse,

eller en cykelrörelse, som allierade sig med tidsandan. Under

oljekris, hippieuppror och miljömedvetenhet sågs cykeln

som ett bättre alternativ. Speciellt i Nederländerna, därifrån

som både USA och Storbritannien hämtade hem innovation

och inspiration. Men de tog bara hem vissa delar av cykellandet.

I boken finns exempel från städer som Amsterdam, New

York och London. Det som skiljer den ena från de två andra

är att cyklingen i Amsterdam har varit bestående, inte bara

en boom. I bokens början konstateras att Nederländerna var

världens bästa cykelland 1906. Landet håller sin position

genom hela boken och troligtvis ända in i nästa.

Omslagsbild från den andra boken "Bike Boom", utgiven av Island Press.

I ett kapitel om 30-talet står det om hur brittiska cykelföreningar

motsatte sig separata cykelvägar, eftersom de var

för dåliga. Men främst ville de ha rätt till de vanliga vägarna,

som idag kallas bilvägar. I ett annat kapitel från samma tid

står det om amerikanska cyklister som trycktes allt längre

ut på vägkanterna tills det inte fanns någon yta alls.

Sen kom boomen på 70-talet. De sporttrender som kom

efter, med BMX, MTB och racercykling kallar författaren

inte för en boom. Det är först när cykeln blir ett transportmedel

i vardagen som det verkligen händer, när stadsbilden

har separerade cykelbanor, genomtänkta cykelparkeringar

och säkra cykelpassager. Samtidigt som Carlton Reid skriver

om cykelinfrastrukturen som en förutsättning påpekar han

att det inte är tillräckligt.

20


Uttrycket Build it and they will come nyanseras. Enligt

författaren räcker det inte att bara bygga infrastruktur

för cykeln, det behöver samtidigt vara prioriterat på

bekostnad av bilen. Med höga bensinskatter, vägtullar,

parkeringsavgifter eller bilförbud. Annars blir det som

i den brittiska staden Stevenage eller den amerikanska

staden Davis. Det är exempel på kopierad nederländsk

cykelinfrastruktur som britterna och amerikanarna inte

längre cyklar på. För de andra alternativen har blivit mer

attraktiva. Även om cykling är lätt i dessa städer är biloch

bussåkande lättare, så allt färre cyklade vidare när

trenden avtog. Nedgången skedde även i nederländska

städer, men där fortsatte ändå underhållet och utvecklingen

av cykelsamhället. Så många av deras invånare

cyklade på som vanligt tills det blev vardagligt.

Precis som Carlton Reids första bok ligger fokus på

Storbritannien och de Förenta staterna. Nederländerna

finns med som en förebild och jämförelse genom hela

boken och det är möjligt att landet kommer att vara en

ALLA KOMMER VÄL IHÅG hur det kändes att ta livets första cykeltur.

central

En ny kunskap,

punkt

javisst,

även

men

i hans

framför

tredje

allt en berusande

bok, med

frihetskänsla.

tanke på alla

Att kunna transportera sig längre utan att få skjuts med bil eller tvingas

powerpoint-presentationer och studieresor som görs

passa en buss.

om och Efter till närmare Nederländerna. hundra år då världens Där städer finns och vägnät inte anpassats bara cykelinfraefter

biltrafik börjar nu arkitekter, planerare och politiker snegla på

strukturen utan även cykelkulturen. Det var där som

staden före bilen. Italienska medeltidsstäder har blivit det nya idealet och

den bilfiler radikala har ersatts gruppen av cykelbanor, Provo till och målade med i New York. gamla Medvetenhet cyklar vita och

om bilens miljöpåverkan och hur stillasittande påverkar vår hälsa har

ställde lett till en ut cykelrenässans. dem i städerna Men den ser som olika en ut på föregångare olika platser. till dagens

I Cykla! – två hjul som förändrar världen tar journalisterna Lina E.

lånecykelsystem. Det var även där som en annan grupp,

Johansson och Maja Lagercrantz ett brett grepp om fenomenet cykling.

som De kallade besöker Amsterdam, sig Kabouters, New York, Thessaloniki blockerade och Kapstaden centrala för att stadsgator

som inte som är fullt senare så positivt gjordes – ilskna medtrafikanter bilfria. I Nederländerna och barn som inte hölls

skildra den globala cykeltrenden och dess förespråkare, men också det

ens lär sig att cykla.

cyklingen vid liv och Carlton Reid ger oss exempel efter

exempel för att vi ska lära oss av historien.

Jag hoppas att den sista delen i trilogin också ska heta

LINA E. JOHANSSON är frilansjournalist och jobbar främst som reporter

"Bike och producent boom", för med kultur- undertiteln och samhällsprogram "Så i tog Sveriges cyklisterna Radio. tillbaka

vägarna MAJA LAGERCRANTZ som en gång har arbetat byggdes som journalist för dem". i tolv år, Att framför det allt är det

som samhällsreporter inom public service på program som Kaliber, Ekot,

som P1-morgon, står i framtidsböckerna.

Rapport och Aktuellt. Tillsammans har de skapat programserien

Cykla i P1.

Hanna Mi Jakobson

Boktips för

en äkta

cykeljul!

I boken "Cykla" tar journalisterna Maja

Lagercrantz och Lina E. Johansson ett brett

grepp om fenomenet cykling. De träffar

cyklister, stadsplanerare och forskare och

skriver om historia, psykologi och ekonomi.

Nu kan du som medlem beställa boken till

specialpris före 20 december för 160:-

inklusive frakt. Mejla din adress till

marknad@ordfrontforlag.se och skriv

"Cykla" i ämnesraden så kommer boken

hem till dig inom sju arbetsdagar.

ORDFRONT

BIKE BOOM, THE UNEXPECTED

www.ordfrontforlag.se

RESURGENCE OF CYCLING

REPORTAGEBOK AV CARLTON REID

BETYGET ÄR 3 AV 5 MÖJLIGA CYKLAR

21


RESOR

Cyklar i takt

med musiken

Albert Sans tog med sig cykeln och gitarren till Sydamerika för

sex år sen. Han lämnade livet som spansk rockmusiker, men

musiken har inte lämnat honom. Rytmen i Albert Sans cykelliv

har gått över till en brasiliansk bossa nova och han stannar ofta

för att producera låtar och videos för att kunna ta sig vidare.

TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH FOTO: ALBERT SANS

BRASILIEN

De tropiska stränderna i norra delen

av landet vid Porto das Pedras kallas

ibland Brasiliens Karibien.

22


23


RESOR

PACKNING

Albert Sans med

all sin utrustning

för Sydamerika.

Han kallar sin långfärdscykling

den långsammaste

jorden-runt-resan i världen.

– Långsamma projekt,

långsamt arbete, långsamma

rörelser, långsamt liv och långsamt resande,

säger Albert Sans när han beskriver sin tillvaro.

Han har varit ute i sex år. Hemma i Spanien

levde han som musiker, men tröttnade på

att musiken blev en prestation. Albert Sans

ville följa en annan rytm och tog till slut med

sig cykeln till Sydamerika. Från att tidigare

producera rockmusik i hög takt växlade han

ner till ett långsammare tempo.

– För mig är musik mer personligt än ett

arbete. Det handlar om att förmedla den jag

är. Låttexterna är ett uttrycksmedel för vad

jag vill säga, berättar Albert Sans.

På hans cykel har ramen en förlängning

som är anpassad för att bära en liten gitarr.

Utöver det har han den vanliga packningen

för att kunna cykla långt, tälta ofta och laga

egen mat. Dessutom bär han med sig kameraoch

ljudutrustning med en drönare och redigeringsdator.

– Med en mikrofon och gitarr kan man spela

in en skiva. Det öppnar verkligen upp för

andra sidor av livet med frihet och flow. Livet

som nomad, med minimalism och rörelsefrihet,

säger Albert Sans.

Förutom att spela in låtar och egna

musikvideos från resan brukar han stanna

och tjäna pengar på andra mediaprojekt. För

att slippa avbrotten i sitt cykelflow startade

han en crowdfundingdel på sin hemsida, där

besökare kan donera pengar och få nya låtar

tillbaka. Låtskrivandet går långsamt, men för

honom gör det ingenting.

– Det känns bra för mig. Det är ingen stress

utan perfekt. Jag tar hand om varje låt och

hittar rätt ord och synkar allt annat, säger

Albert Sans.

Under cyklingen i Sydamerika har han

fått andra influenser som har påverkat hans

musik, med bossarytmer snarare än rockriff.

Länderna han har cyklat genom har gjort

ett avtryck på såväl hans musik som i hans liv.

Landskapen, de yttre och de inre, återspeglas

senare i låttexter. Naturen har varit växlande.

Från cykling på paradisvita stränder längs

Brasiliens norra kust till grusvägarna med

dramatisk bergsutsikt längst ner i Patagonien.

I en av sina musikvideor vaknar han upp på

24

en klippa på Sydamerikas östkust och flera

filmsnuttar avlöser varandra med scener från

öknar, djungler, stränder, berg, hav, stäpp och

skog. I videosekvenser syns nationalparker

som Torres del Paine med sina glaciärsjöar i

Chile, Iguazú med sina vattenfall i Argentina

och Lençois Maranhenses med sina vattenfyllda

sanddyner i Brasilien. Även människor han

möter sätter sina avtryck, och han gör detsamma

i dem.


Både gitarren och

cykeln öppnar dörrar. De

fungerar som en katalysator

för upplevelser.

– Både gitarren och cykeln öppnar dörrar.

De fungerar som en katalysator för upplevelser.

Cykeln är fantastisk, men kombinerat med en

gitarr ger det magi, säger Albert Sans.

Han sjunger sina låtar för andra långfärdscyklister

när de tältar tillsammans vid en sjö

eller drar fram gitarren för en låt efter middagen

när han har blivit inbjuden i ett hem.

– Jag spelar när jag träffar personer som jag

tycker om eller när jag är ensam. I början av

resan, här i Brasilien, spelade jag som gatumusikant

men kände att jag inte ville spela

bara för pengar. Utan jag vill spela när jag

känner för det, säger han.

Resan började i São Paulo och det är även

där Albert Sans är idag.

– När jag kom hit första gången och hade

min första couchsurfing-erfarenhet var det

hos en kille som spelade gitarr och sen kom

en annan från Nordamerika som också var

gitarrist. Så vi gjorde en konsert tillsammans

för dem som bodde i hyreshuset. Det var ett

naturligt sätt att möta varandra, dela med oss

och ingå i ett sammanhang, berättar han.

Under åren har han tagit flera pauser i

sin cykelrytm, ibland för att vila sig för en

knäskada, men oftast för att ta olika uppdrag

eller slutföra projekt för att finansiera resten

av sitt nomadliv. Ibland har han använt

sig av internetforum som couchsurfing och

warmshowers, där cyklister och andra öppnar

sina hem för likasinnade. Efter att han själv

har bjudits hem till flera främlingar försöker

Albert Sans att skapa ett liknande forum,

fast speciellt för konstutövare.

SKOGSVÄG

Rutten går genom

djungel på en

röd landsväg.


TERRÄNG

Cykelrutten

"La Estrada

Real" i

Brasilien.

25


RESOR

– Jag tänker mig en webbsida som inte

bara är för artister och musiker utan

även för poeter och fotografer som kan

gestalta sin historia. Om jag till exempel

är värd och vill lyssna på brasiliansk

poesi eller musik kan jag leta efter det

på kartan och bjuda in någon som bor

i närheten eller är på väg till min stad,

förklarar Albert Sans som vill skapa

små konstscener för internationellt och

kulturellt utbyte.

Han tänker på vad han själv har fått ut

av att cykla mellan spontana möten med

människor där musik har uppstått. Till

exempel när han fick höra musikstilen

La Murga, med en känsla av musikal och

karneval i Uruguay.

– Jag fick en inhemsk musikupplevelse

när jag deltog i en show i Montevideo

med en murgagrupp. Jag fick lära mig på

nära håll och festade med musikerna och

sångarna, berättar Albert Sans.

Även i mindre sammanhang har

musiken gjort det lättare för honom att

presentera sig själv när han har cyklat in

i en ny situation.

– Ibland är jag lite blyg och då är det

mitt sätt att visa att jag är här och kunna

säga det här är jag. Det underlättar

verkligen, berättar han.


Jag vet att jag vill

fortsätta att se och lära

mig om världen.

Hans cykel och hans gitarr är det

enda i hans packning som har fått egna

namn. Cykeln har han döpt till Ona och

gitarren till Tita.

– De är bägge nyttiga saker som

fungerar som en översättare eller något

som skapar ett möte, säger Albert Sans.

På cykeln lyssnar han ofta på låtskrivaren

och sångaren Jorge Drexler från

Uruguay och hamnar återkommande i

sammanhang där den puertoricanska

popgruppen Calle Trece spelas, med

låtar som Vuelta del mundo, vilket handlar

om att resa jorden runt.

– Jag vet att jag vill fortsätta att se

och lära mig om världen, säger Albert

Sans som funderar på nästa etapp.

Han har inga planer på att åka hem

ännu, utan kommer cykla vidare och

spela vidare.

– För mig handlar livet inte om projekt

eller arbeten utan om att hitta ett

flow, förklarar han.

Det är något som han har funnit

på cykeln och genom musiken. Det

är främst på kända touringvägar som

Carretera Austral i Chile eller La Estrada

Real i Brasilien som han trivs bäst. När

långfärdscyklingen flyter på och musikinspirationen

flödar.

– Jag är lycklig, det här är min väg

med ett långsamt liv, säger Albert Sans.

26


CYKLIST

Självporträtt på

Albert Sans i

bergslandskapet

Patagonien

ALBERT SANS SYDAMERIKACYKLING





CYKLIST Albert Sans, 40 år

CYKEL Free Radical Xtracycle, som har döpts till "Ona".

CYKELRUTT Brasilien, Uruguay, Argentina, Chile,

Bolivia och Paraguay, i tre olika etapper, med pauser och

andra transporter emellan.

BERG

Cykeln Ona i

nationalparken

Torres del

Paine.

CYKELDISTANS Räknar inte, men har varit ute sen 2011.

CYKELAKTUELL Med e-boken "Nomadismo" på spanska och

med resebilder, som går att beställa gratis på hans hemsida.

CYKELMUSIK Nedladdningsbara låtar från cykelvägen.

"Deslizado", "Ojos de atar", "Si allí estás tú", "Escéptica", "Paula"

och den senaste låten "Sin dama".

CYKELBLOGG albertsans.com och den kommande

hemsidan för att dela livekonst med varandra liveatsofa.com

BOLIVIA

PARAGUAY

CHILE

ARGENTINA

BRASILIEN

SÃO PAULO

URUGUAY

27


DEBATT

KRÄVER INFRASTRUKTUR,

Sedan sekelskiftet har Sveriges

riksdag och regering fattat inte

mindre än sju olika trafikpolitiska

beslut med inriktning på att förbättra

förutsättningarna för cykling.

Utredning efter utredning slår fast

att cykeln är en nyckelkomponent för att

möta vår tids stora utmaningar, i form av

klimatförändringar och stigande ohälsa.

Inte heller våra kommuner och landsting

har legat på latsidan. Samrådsgrupper

har tillsatts, idéprogram har presenterats

och cykelplaner har producerats, kommunicerats

och reviderats i en imponerade

omfattning. Men cykelinfrastrukturen,

med lokala undantag, är gravt undermålig

vilket får alternativa transportsätt

att framstå som mer säkra och attraktiva.

I synnerhet hos de grupper som inte

cyklar eller där cyklingen minskar.

Lösningen för att kunna uppfylla såväl

de nationella som lokala cykelstrategiernas

mål går inte att runda med önsketänkande.

Det handlar om att prioritera

resurser och tillsätta kompetens för

att bygga ut, förbättra och underhålla

infrastrukturen. Om vi förlitar oss till

bokföringen är det just där proppen

sitter, när det kommer till kritan saknas

en politisk vilja att räkna med.

I den nu liggande propositionen för

de nationella transportsystemen 2018-

2029 beräknas skattesatsningarna på

gång- och cykeltrafik få kosta minst 13,4

miljarder och som mest 17,8 miljarder,

av totalt 710 miljarder. Det utgör runt

två procent, men om man räknar bort de

kommunala insatserna landar de statliga

planerna på närmare en procent. Resterande

miljarder går till olika typer av vägoch

järnvägssatsningar, där högkostnadsprojekt

som Västsvenska paketet och

Förbifart Stockholm inte ens är inräknade.

En plan är inte heller detsamma som

en investering. Uppföljningar av tidigare

budgetar har haft ett synnerligen dåligt

track-record till cyklingens nackdel. Inte

mindre än en fjärdedel av satsningarna

har i slutändan slukats av andra projekt.

Politiker är alltså inte enbart obenägna

att tilldela medel till cykling. Trafikverket

har också använt pengar avsedda för

cykling som en budgetregulator i den

nationella balansräkningen.

Krister Spolander, tidigare programchef

vid Statistiska Centralbyrån, har räknat

ut att cykelskulden till följd av tidigare

uteblivna investeringar uppgår till 40

miljarder kronor. Med hänsyn tagen

till volymen på planerade satsningar

och erfarenhet av vad som i slutändan

realiseras, är hans uppskattning att det

kommer ta bortåt 40 år innan Sverige

har en cykelinfrastruktur som motsvarar

Danmarks och Nederländernas standard.

Då har de flesta av er som läser detta, mig

själv inkluderad, hunnit nå pensionsålder

eller cyklat vidare till den andra sidan.

Cykelfrämjandet har under lång tid

försökt att vara en proaktiv och uppmuntrande

part i den politiska debatten.

Det är en roll vi som organisation bör

fortsätta spela. Men att verka i en positiv

anda medför inte per automatik att vi ska

avstå från att syna korten. Cykelstrategier

i all ära, men framöver ska vi kolla att

de politiska checkarna som ställs ut också

har täckning. Inte bara för vår egen skull,

utan för att allas vår framtid kräver det.

Zacharias Elinder

Storstockholmskretsens ordförande

Cykelutredningen

2012

Cykelstrategin

2017

Så här lång tid kan det ta att bygga cykelinfrastruktur i nivå med Danmark och Nederländerna.

100

80

60

40

20

71%

ANDEL AV

BEFOLKNINGEN

SOM SÄGER ATT DE

CYKLAR OFTA.

53,1%

38,9%

58,3%

0%

GRONINGEN AMSTERDAM ÅLBORG KÖPENHAMN

28


INTE FLER UTREDNINGAR


Staten är duktig på att ta fram

idéskrifter, policydokument och cykelstrategier,

men inte att få fram pengar

till asfalt som vi kan cykla på.

KRISTER SPOLANDER, TRAFIKEXPERT PÅ CYKEL

"Mer cykeltrafik på säkrare vägar. Nationell strategi för ökad

och säker cykeltrafik". Vägverket, 2000.

"Stadsplanera i stället för trafikplanera och bebyggelseplanera".

Boverket, 2002.

"Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet". Folkhälsoinstitutet,

2007.

"Cykel på tåg. Möjligheter och svårigheter". Banverket, 2010.

"Vägen till ett cyklande samhälle". Sveriges kommuner och

landsting, 2012.

"Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem".

Trafikutskottet, 2012.

"Cykelutredningen för ökad och säkrare cykling". Regeringskansliet,

2012.

"En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling".

Regeringskansliet, 2017.

Det behövs cirka 40 miljarder och bortåt 40 år med nuvarande investeringsplaner.

2057

38,4%

MALMÖ

Källa: EU-rapporten

2016, "The State of

European Cities" som

baseras på enkätsvar.

16,9%

STOCKHOLM

710

miljarder ska fördelas

de kommande elva

åren enligt liggande

infrastrukturplan för

2018–2029, inklusive

uppskattade intäkter från

medfinansiering som

trängsel- och banavgifter.

INFRASTRUKTUR-

SATSNINGAR

CIRKA

2% AV

INVESTER-

INGARNA

PLANERAS

TILL CYKEL-

OCH GÅNG-

TRAFIK.

29


FÖRENING

Så ska fler cykla på

KOMMUN

Luleå är en av

dem som satsar

på vintercykling

med olika innovationer.

Foto:

Luleå kommun

SVERIGE Den kommun som tar

fram bäst innovation för att främja

vintercykling får en miljon kronor.

Cykel plus minus heter projektet som

söker efter lösningar för att få fart på

vintercyklingen.

– Det varierar väldigt, men det är inte

ovanligt att cyklingen minskar med

hälften på vintern, säger Emil Törnsten,

projektledare och ordförande för Cykelfrämjandets

krets i Stockholm Norrort.

Om fler fortsatte att cykla under hela

året skulle fördelarna bestå oavsett

säsong, med ihållande hälsovinster och

trängselminskningar. För att kunna byta

ut bilen helt behövs vinterlösningar.

– Om cykeln ska bli ett reellt alternativ

för många måste det fungera året om,

säger Emil Törnsten.

Innovationstävlingen utlystes på

Transportforum i Linköping i början

av året. Sen dess har kontakter tagits

med kommuner, företag, studenter och

forskare. I november hölls ett så kallat

hackaton, en innovationsdag på Kungliga

tekniska högskolan. Idéerna var varierande,

från olika former av sopsaltning

för att förbättra underlaget till appar som

signalerar färdigplogade cykelbanor.


Amsterdam har ungefär likartade

förhållanden, men där cyklar

man och i Göteborg åker man bil.

KARL ZANDER, VICE ORDFÖRANDE, AVFÄRDAR PÅSTÅENDET

OM ATT FÅ CYKLAR I GÖTEBORG PÅ GRUND AV VÄDRET.

Cykelfrämjandet får bidrag

SVERIGE I enlighet med

den nationella cykelstrategin

har Trafikverket beslutat att

fem ideella organisationer

får dela på projektbidrag på

totalt nio miljoner kronor.

Projekten handlar om informations-

och utbildningsinsatser

för ökad och säker

cykling. Cykelfrämjandet får

två miljoner för att utöka

cykelkurserna för vuxna.

30


vintern

En bilfri dag

söker röster

PROJEKTLEDARE

Cykelfrämjandets

Emil Törnsten. Foto:

Hanna Mi Jakobson

Förslagen handlar främst om snöröjning,

halkbekämpning och trafikinformation

men även om kläder som fördelar värme

eller rörformade tunnlar där cyklister får

skjuts av fläktar. Den kommun som först

registrerade sitt förslag var Luleå, som

redan satsar på utbyggnad och underhåll

av cykelvägnätet. Där plogas det dubbelt

så ofta som på bilvägarna och kommunen

lånar ut vinterrustade cyklar i en kampanj.

Hittills har insatserna gett resultat.

– Mellan 2013 och 2017 ökade cyklingen

vintertid i de centrala delarna av

Luleå med drygt 20 procent, säger Linn

Adolfsson, som har varit cykelansvarig i

kommunen under tidsperioden.

Sista registreringsdag för tävlande i

innovationstävlingen var 30 november

och vinnaren presenteras 15 maj 2018.

Hanna Mi Jakobson

GÖTEBORG Federico Ghirelli,

medlem i lokalkretsen, föreslår

att staden blir bilfri för en dag.

– Göteborg är en härlig stad och

jag kan föreställa mig hur roligt det

hade varit att cykla med barnen i

stan en sommardag. Sen är det bra

för miljön också, säger Federico

Ghirelli.

Han har lämnat ett förslag på

Göteborgs stads hemsida, där de

som vill stötta kan registrera sig och

rösta för. Ett så kallat Göteborgsförslag

innebär att man ska samla

minst 200 röster på 90 dagar, för att

det ska diskuteras av stadens politiker.

Röstningen pågår för allmänheten

till 8 februari 2018. Federico Ghirelli

vänder sig till resten av Cykelfrämjandets

medlemmar för röststöd.

I sitt förslag argumenterar han

för att en bilfri dag skulle gå i linje

med stadens miljömål. Under en dag

kan det bli tydligt hur miljöpåverkan

minskar och luftkvaliteten förbättras.

Dagen handlar inte bara om att

minska biltrafiken utan även förhöja

stadssamvaron med en avgasfri

folkfest.

– Jag hoppas framförallt att det

blir av och att det blir en uppskattad

tradition. Vem vet, det kanske växer

till flera dagar om året, säger han.

Hanna Mi Jakobson

32

2018 ARRANGERAS CYKEL-

TURISTVECKAN I RÄTTVIK

EN VECKA SENARE, I

STÄLLET FÖR VECKA 31.

Ordföranden tar Europauppdrag

EUROPA

Cykelfrämjandets ordförande

kommer även att leda den europeiska

motsvarigheten. Lars

Strömgren kommer därmed att

företräda Europas cyklister i

European Cyclists' Federation, ECF.

Han ersätter sittande ordförande

Manfred Neun från Tyskland,

som kliver av vid årsskiftet.

– Det känns viktigt att som

svensk få arbeta från gräsrött-

erna och upp till lobbying på

EU-nivå, säger Lars Strömgren,

som kommer att vara tillförordnad

ordförande för ECF från

och med 1 januari, fram till

stämman i Milano 19 maj.

31


Vill du vara

med och

bestämma?

Kandidera eller nominera till

Cykelfrämjandets riksstyrelse

innan den 31 december.

Östersund

För 24 år sen var Mait Adsten med

och startade Östersundskretsen. Till

en början ville hon ha en cykelväg

till jobbet, vilket nu byggs. Samarbetet

med kommunen har också

resulterat i att de har prisats på

Trafikantveckan och varit först i

Sverige med jämställd snöplogning.

Mejla oss på valberedning@cykelframjandet.se

Gekko fx HP Velotechnik

Cykelglädje

på tre hjul

– Jag blev medlem 1990

och fick ett brev från Gun

Hägglund som ville att vi

skulle starta en krets här,

berättar Mait Adsten.

Gun Hägglund var en känd

hälsoprofil och ordförande

i Cykelfrämjandet, som var

i Östersund för att värva

medlemmar.

– Vi fick till en interimstyrelse

på fyra personer direkt

på mötet. Jag tänkte att det

kanske inte var så dumt. Jag

kanske kunde få en cykelväg

till jobbet. Då blev jag trafikansvarig

i kretsen och satt

i riksstyrelsen på slutet av

90-talet, säger Mait Adsten.

Hon visar reultaten av

hennes och kretsens arbete

som syns i asfalten på den

väg som hon brukade cykla

till jobbet.

– Expresscykelvägen byggs

i bägge ändar. Det byggs

cykelvägar på andra sidan

sjön också. Vi har två cykelöverfarter

och vi ska få fler,

säger Mait Adsten.

Nu är hon pensionär och

kan se tillbaka på flera cykelåtgärder

genom åren.

– På 80-talet var jag

ganska ensam cyklist under

vinterhalvåret och cyklade på

trottoaren. Jag vågade inte

cykla på gatan i snö och slask,

berättar hon.

Förutom cykelbanor har

de även påverkat skyltningen

och plogningen med sitt

kommunsamarbete.

32

specialcyklar

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35

www.jary.se • 0709-70 60 46

Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton

•ÖSTERSUNDSKRETSEN

Östersundskretsen har

länge samarbetat med kommunen

för att utöka cykelvägnätet

och en miljövänlig

mobilitet, genom att vara en

dialogpartner, remissinstans,

rapportör och medarrangör

av de årliga och internationella

Trafikantveckorna.




Under sommaren

genomförs sociala cykelturer

kontinuerligt i området.

80 medlemmar finns i

Östersundskretsen.

Nästa år firar kretsen sitt

25-årsjubileum.


KRETSEN

utvecklas

ORDFÖRANDE

Mait Adsten har varit med sen 90-talet.

AKTIVA

Cyklister

som håller

samman

kretsen.

– Cykelvägarna plogas före

bilvägarna. Det är omöjligt att

cykla i djup snö, säger hennes

man Jan Adsten.

– Genom att vi tillhör styrelsen

i Cykelfrämjandet är det

korta kommunikationsvägar.

Ser jag ett hål i vägen så ringer

jag, tillägger Mait Adsten.

De står på en av de bilvägar

som har smalnats av för att

göra plats för cyklister. Ännu

är det en avlång grop i marken,

men snart ska den bli som i

andra änden av staden, där en

stor röd cykel indikerar början

på expresscykelvägen.

– Det är fantastiskt roligt att

ha varit med på hela den här

resan, säger Mait Adsten.

Text och foto:

Hanna Mi Jakobson

KRETSEN

Mait och

Jan Adsten

med Birgitta

och Björn

Wahlberg.

1993 1996 2012 2014

Östersundskretsen startar med

en interimstyrelse, där Mait

Adsten är en av initiativtagarna

och ledamöterna.

Cykelturistveckan arrangeras

i Östersund. Styrelsen hade

varit i Örnsköldsvik 1994 och

Helsingborg 1995 för att reka.

Kretsen initierar inspirationskonferenser

i regionen, först

i Östersund och därefter i

Umeå och Sundsvall.

Östersunds kommun, med

partners som Cykelfrämjandet,

vinner European Mobility

Award för sin Trafikantvecka.

33


CYKELPAKET I EUROPA

www.cyclingsweden.se

Toscana

Provence

Moseldalen

Mallorca

Kroatien

Holland

och många fler!

Välkommen att prata

cykelresor med mig.

/Diana 070-670 55 93

Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se

CYKLA I GLASRIKET

LENHOVDA

ÅSEDA

LANDSVÄG

ÄLGHULT

SÄVSJÖSTRÖM

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,

mat, bagagetransport mellan

Cykelgruppen

& hotell, & båt

hotellen, båttur på floden, cyklar.

– 2018 års resor ute nu!

Våra övriga cykelturer

• Vinvägen Cykel & hotell, i Alsace bagagetransport

ingår och alltid! Camargue Boka redan nu för

Cykel & båt.

• Provence

Flera alternativ, från 3

• Slott och vin i Loiredalen

2018 – platserna tar

dagar och uppåt.

fort slut.

• Salzkammergut i Österrike

• Boden‐sjön

• Moseldalen, vår specialitet! • Moselfloden, Rhen

• Toscana • Alsace – vinvägen • Mallorca • Hollands kanaler och

Cykel

• Bodensjön

& båt

runt

en populär

sjöar

kombination

• Salzkammergut

• Donau

• Moselfloden

• Mallorca

• Elbe och Moldau

• Holland • Toscana - Venedig-regionen

• Donau • Kroatiska övärlden

• Kroatiska • Donau cykelväg övärlden • Po-dalen i Italien

• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar

• Provence & Camargue

Gå in på vår hemsida

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller

ring www.queentravel.se

0503‐21900

eller ring 0503-21900

Piemonte -ett paradis för vinälskare

Hyra av cykel, övernattning i dubbelrum,

frukost, transport av bagage mellan

hotell och vägbeskrivningar på engelska.

Pris per person i dubbelrum

7 dagar från 7 700 kr

www.locafrance.se tel. 0340-653920

Cykla i Stallarholmen och Strängnäs

KOSTA

MÅLERÅS

GULLASKRUV

ORREFORS

ALSTERBRO

Upplev vår vackra natur

med ett rikt kulturliv på

Selaön i fagra Sörmland.

Vi har cykelpaket samt

fyra lättcyklade leder, två

bra cykelkartor samt tips

på logi och sevärdheter.

www.cykelgruppen.se

NYBRO

Cykelpaket hos Östa Gård B&B

www.maleras.nu | 0481-31175


Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps

Åsnen runt i Småland

Vill du uppleva äventyr

och unikt naturliv runt en

av Sveriges vackraste sjöar?

Vi erbjuder cykelpaket

runt sjön Åsnen 2018:

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,

övernattning, frukost & lunchpaket

Campingpaket (2-7dagar): cykel,

cykelkärra och komplett campingkit

inklusive 3-mannatält.

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se

www.visitalvesta.se

Visit

Alvesta

Vandring och cykling på Sardinien

Välkomna till Sardinien och Medelhavet

Sardinien, när Italien är som bäst!

Cykelresor i grupp

Cykelresor på egen hand med GPS

MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vinresor

Cykel

gruppen

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se

35 Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch

cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har

även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel.

0248-10039 www.lustigsgarden.se


KALENDARIUM

Abloc Winter Challenge

JÖNKÖPING

28-29 december

För tredje gången anordnas utmaningen

Abloc winter challenge i mellandagarna,

som även går under namnet Vintervättern.

Starten går från Hovrättstorget i

centrala Jönköping med tre olika startgrupper.

Dagen därpå genomförs den riktiga

tävlingen, Abloc winter race, som kan vara

årets kallaste och sista race.

Transportforum 2018

LINKÖPING

10-11 januari, 2018

Nordens största årliga konferens för

transportsektorn, där forskare och

aktörer möts för kunskapsutbyte. VTI,

Statens väg- och transportforskningsinstitut,

är arrangör. Transportfrågor

som berör cykling tas även upp i seminarium.

Förra året diskuterades stadsmiljöavtalen,

mätning av cykeltrafik,

cyklisters framkomlighet samt hot och

möjligheter för en ökad cykling.

Cykelcross-SM 2018

GÖTEBORG

13-14 januari, 2018

De nationella mästerskapen i cykelcross,

CX-SM, arrangeras av Göteborgs cykelklubb.

Tävlingarna och klasserna ska

spridas ut över två dagar. Nytt för detta

år är att ungdomsklasserna och damklassen

U23 får mästerskapsstatus.

Världsmästerskapen i cykelcross genomförs

ett par veckor senare, 3 februari, i

Valkenburg i Nederländerna.

KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor

cykelframjandet.se/kretsar

GÖTEBORG

13 december, 18.00-21.00

Luciacykling på kvällen för

att lysa upp Göteborg med

lampor och julpynt. Samling

vid Llama Lloyd, Väderkvarnsgatan

16A på Hisingen.

MALMÖ

Januari och februari

Cykelkurser för unga och

vuxna anordnas i Malmö

löpande under 2018. Kretsen

och projektet Frihet på cykel

har fått tillgång till en inomhuslokal

i början på året, där

det kan hållas cykelkurser

alla säsonger. Kontaktperson

är Isabella Thöger, som är

cykelinstruktör och projektledare,

isabella.thoger@

cykelframjandet.se.

STORSTOCKHOLM

31 december, 10.00

Nyårscykling i staden på årets

sista dag, med turledare Eva

0706-960634. Samling på

söndagsmorgonen vid Östra

station.

36


Winter Cycling Congress

MOSKVA, RYSSLAND

8-11 februari, 2018

Sjätte upplagan av den internationella

Vintercyklingskongressen hålls i Moskva.

Den lockar cykelaktörer från Kanada, USA

och Europa, men även de som indirekt

arbetar med cykling genom urban design,

ingenjörskonst och turism. Politiker,

proffs och tekniker undersöker olika

cykelfrågor för kalla klimat. Under söndagen

firas även årets vinterparad med

cykel på Moskvas gator.

Winter bike to work day

VÄRLDEN

9 februari, 2018

En internationell och årlig aktivitet för

att hylla vinterpendling på cykel. För

sjätte året i rad uppmärksammas denna

dag genom att cykla och registrera det

på eventets hemsida. Förra året låg Sverige

på fjärde plats i världen, med 895

registrerade cyklister. Bland städerna låg

Umeå på tredje plats med 388 personer

som hade klickat in att de hade cyklat

till arbete eller studier.

Svenska Cykelmässan

STOCKHOLM

16-18 mars, 2018

Svenska Cykelmässan återkommer 2018,

efter årets premiär, nästa år är den på

Kistamässan. Tre dagar av seminarier,

tester, uppvisningar, debatter och presentationer

om allt från tävlingscykling

till exotiska cykeläventyr samt Sveriges

cykelriksdag. Senast lockade branschens

nya cykelmässa över 10 000 besökare,

när den hölls i Göteborg.

cykelmassan.com

KRETSARNA

VÄSTERÅS

En gång i månaden, 18.00

Medlemsträffar på Café

Bianchi där det pratas

cykling, trafikpolitik och en

massa andra samtalsämnen

för cykelentusiaster.

Eventuella ändringar i

schemat publiceras på Facebooksidan

"Västeråskretsen"

när det närmar sig.

31 januari 18.00

28 februari 18.00

28 mars 18.00

ÖREBRO

22 mars, 17.00

Årsmöte för kretsen på Slottsgatan

13. Föranmälan till

Kerstin på 0705-489316.

Mer information kommer på

hemsidan.

ÖSTERGÖTLAND

13 januari, 14.00

Vintercykeltur från Norrköpings

stadsbibliotek. Medlemmar

uppmanas att skicka in sina

mejladresser till norrkoping@

cykelframjandet.se.

37


BOKA

ON-

LINE!

CYKELTURISTVECKAN

GÖR DALARNA 2018

Nästa år arrangeras CTV i Rättvik med

en cykelvecka som bjuder på varierande

turer i djupa dalaskogar och öppna kulturlandskap.

2018 är det vecka 32 som

gäller, med invigning söndag 5 augusti

och avslutningsmiddag fredag 10 augusti.

Däremellan upptäcker vi Dalarnas vägar

och landskap tillsammans på cykel. Boka in

dig och partnern, kompisarna eller familjen

direkt via cykelframjandet.se/ctv. På

hemsidan finns även mer information och

tips på boende. Välkommen!


Att laga en cykel och ett liv

FRÅN EN TRAUMATISERAD TRAFIKÖVERLEVARE SOM HITTAR NYA VERKTYG OCH VÄGAR TILLBAKA


Tidigare var jag en långfärdscyklist, men det

togs ifrån mig när jag och min flickvän blev överkörda.

Vi hade cyklat nio månader i Sydamerika,

från botten av Argentina och var på väg mot Alaska,

när en bilist tog hennes liv och lämnade mig

svårt skadad. Jag är den enda överlevaren av oss.

Hon kommer aldrig tillbaka. Jag kommer aldrig att

bli som jag var. Ändå är jag uppe i sadeln igen och

har cyklat vidare som en bikepackare.

Förutom psykologsamtal och hjärnmediciner

blev det ett slags terapi att bygga den cykel som

skulle ta mig vidare. Innan hade jag bara bytt

bromsbelägg och lagat punkteringar. Men när livet

avstannade och jag behövde en omstart, började

jag bygga från grunden. Att konstruera en cykel

skulle även ta mig tillbaka till vardagen, inte bara

ut på helgturer vid Sörmlandsleden, cykelsemester

på Gotland och bikepacking i Jämtlandsfjällen.

Med en cykelram som utgångspunkt lärde jag mig

att meka på ett cykelkök och när jag behövde hjälp

att kapa ett gaffelrör gick jag till en cykelbutik.

FOTO: DANIEL

GUSTAFSSON

KRÖNIKA

Ett par veckor senare sökte ägaren efter en

cykelmekaniker och kom ihåg killen med hjärnskadan

och den tragiska historien. Jag började

jobba heltid som mekaniker, innan jag insåg att

det var för mycket. Nu har jag gått ner i tid, men

arbetar fortfarande där. Jag pendelcyklar dit, även

om jag oftast håller mig borta från asfalt och trafik.

Några gånger har jag varit med i masscyklingarna

Critical Mass och då har det känts som att jag fick

tillbaka gatorna för en stund. Annars finns rädslan

för trafikvåld hela tiden där. En misstro mot bilister.

Det är ett trauma jag får leva med. På samma sätt

som min förra flickvän är någon jag får leva utan.

Men jag klarar av det och har blivit kär på nytt.

Som bikepackare bortom vägarna är jag

mer avslappnad. I terrängen kan jag cykla

med mina vänner och min nya flickvän,

utan att vara orolig att drabbas av mer

olycka. Den nya cykeln jag byggde har tagit mig till

arbete, natur, kärlek och frihet. Det är något som

jag känner igen från mitt tidigare cykelliv.

Emil Börner

BIKEPACKARE & LÅNGFÄRDSCYKLIST

thebigtrip.se

39


RETURADRESS:

Cykelfrämjandet

c/o Föreningshuset

Virkesvägen 26

120 30 Stockholm

More magazines by this user
Similar magazines