09.12.2017 Views

Cykling nr 4 2017

Cykelfrämjandets medlemstidning

Cykelfrämjandets medlemstidning

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Cykling</strong>MED<br />

EGEN<br />

CYKELFRÄMJANDETS MEDLEMSTIDNING TILL<br />

DIG SOM STÖDJER CYKLING. NUMMER 4 <strong>2017</strong><br />

Musik<br />

ATT SPELA OCH TRAMPA<br />

SIG RUNT I VÄRLDEN<br />

Karaktär<br />

CYKLISTER PÅ FILM<br />

Cykelgäng<br />

MÖT SEPARATISTERNA<br />

KULTUR!<br />

HANDLINGSKRAFT<br />

Armbrytaren med styret i sina händer


2


INNEHÅLL<br />

<strong>Cykling</strong> NR 4<br />

4. LEDARE Ordföranden har ordet<br />

6. NYHETER Nytt i cykelvärlden<br />

8. KULTUR Så skildras cyklister på film<br />

12. PORTRÄTT Möt Heidi Andersson<br />

14. REPORTAGE Kvinnodominerad cykling<br />

20. RECENSION Cykelbok om revolution<br />

22. RESOR Långfärdscykling till musik<br />

28. DEBATT Om pengarna i infrastrukturen<br />

30. FÖRENING Cykelfrämjarsverige<br />

32. KRETSEN På besök i Östersund<br />

36. KALENDARIUM Schema för vintern<br />

39. KRÖNIKA Från Emil Börner<br />

12<br />

LASTCYKLIST<br />

Mästerarmbrytaren<br />

Heidi Andersson är<br />

på omslaget. Foto:<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

14<br />

CYKELSEPARATISM<br />

Fixiegänget Cats med vänner på Pridefestivalen.<br />

Foto: Hanna Mi Jakobson<br />

8<br />

CYKELFILM<br />

Den gröna cykeln, Dope<br />

och Premium Rush är<br />

några spelfilmer med<br />

cykelkaraktärer.<br />

22<br />

BRASILIEN<br />

Cykelresa genom Sydamerika.<br />

Foto: Albert Sans<br />

En del av<br />

cykelkulturen<br />

I årets och mitt sista nummer<br />

finns fullt med cykelkultur. I en<br />

kulturartikel på sidorna 8 till 11<br />

listas flera exempel på hur cyklister<br />

har gestaltas i filmvärlden. I reportaget,<br />

som börjar på sidan 14, står<br />

det däremot hur kvinnoseparatistiska<br />

cykelgrupper definierar sig<br />

själva. Förutom cykelgänget Cats<br />

och cykelinitiativet Pedalista<br />

möter vi även andra kvinnor som<br />

tar styret i sina egna händer, som<br />

armbrytaren Heidi Andersson i<br />

porträttet på sidan 12.<br />

I det här numret bjuder vi också<br />

på kultur i form av musik och<br />

litteratur. Trubaduren Albert Sans<br />

tar oss med på en musikalisk cykelresa<br />

och historieboken Bike Boom<br />

recenseras. Som en avslutning<br />

på sista sidan skriver trafiköverlevaren<br />

Emil Börner hur hans<br />

cykelliv pågår även om det har<br />

förändrats.<br />

Jag vill tacka för de tre åren<br />

som jag och redaktionen har fått<br />

förmedla den samtida cykelkulturen<br />

i den här tidningen. Hoppas<br />

att ni alla får en God Jul och ett<br />

Gott Nytt Cykelår med den nya<br />

chefredaktören He<strong>nr</strong>ik Rådmark<br />

2018.<br />

CHEFREDAKTÖR<br />

HANNA MI JAKOBSON<br />

3


LEDARE<br />

”<br />

Sverige behöver en ny nollvision som inte bara förhindrar dödsolyckor<br />

i trafiken, utan som också räddar, förbättrar och förlänger liv i hela<br />

samhället. Vi måste röra oss bortom nollvisionen! Moving Beyond Zero.<br />

Sen 20 år tillbaka styrs det svenska<br />

trafiksäkerhetsarbetet av nollvisionen<br />

med målet att ingen ska dödas<br />

eller skadas allvarligt i trafiken.<br />

Sverige slår sig gärna för bröstet i<br />

internationella sammanhang och<br />

representanter för Trafikverket<br />

behandlas som rockstjärnor på<br />

trafiksäkerhetskonferenser utomlands.<br />

Men nollvisionen är i stor<br />

utsträckning en produkt sett ur<br />

bilisternas perspektiv, för cyklister<br />

framstår nollvisionen som cynisk.<br />

För biltrafiken har nollvisionen<br />

inneburit att systemet ska lösa de<br />

problem som bilisterna inte klarar<br />

av. För cyklisterna är det tvärt<br />

om vi själva som ska lösa det som<br />

systemet inte klarar av. Eftersom<br />

cykelinfrastrukturen är så dålig är<br />

det cyklisterna som ska anpassas för<br />

att olyckorna anses oundvikliga. Till<br />

exempel genom att sänka hastigheten<br />

eller bära fluorescerande kläder och<br />

skyddsutrustning.<br />

Varje person som väljer att cykla<br />

i stället för att ta bilen räddar liv.<br />

Minskad biltrafik leder till mindre<br />

avgasutsläpp och klimatförändringar.<br />

Det förbättrar livskvaliteten hos<br />

personer med andningsbesvär och<br />

minskar den miljöförstöring som<br />

påverkar allas hälsa negativt.<br />

Dessutom minskar motion risken<br />

för hjärt- och kärlsjukdomar.<br />

Det var förvisso storartat när<br />

nollvisionen lanserades, men vårt<br />

samhälle har förändrats sen dess<br />

och stillasittande dödar allt fler och<br />

olika välfärdssjukdomar ökar. Det<br />

är dags att ta nästa steg och sätta<br />

ett mål för trafik och hälsa som<br />

inte bara förhindrar dödsolyckor<br />

i trafiken, utan som också räddar,<br />

förbättrar och förlänger liv.<br />

Foto: Hanna Mi Jakobson<br />

RIKSORDFÖRANDE<br />

LARS STRÖMGREN<br />

TIDNING<br />

<strong>Cykling</strong> är Cykelfrämjandets medlemstidning<br />

som kommer ut fyra gånger per<br />

år. Vi skriver om cykling och föreningen<br />

arbetar för det cykelvänliga samhället.<br />

Nästa nummer ges ut till våren 2018.<br />

redaktion@cykelframjandet.se<br />

Chefredaktör och ansvarig utgivare,<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

0728-51 36 61<br />

chefredaktor@cykelframjandet.se<br />

4<br />

STYRELSE<br />

Lars Strömgren, Stockholm<br />

Arijana Marjanovic, Stockholm<br />

Göran Smith, Göteborg<br />

Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm<br />

Kent Larsson, Alingsås<br />

Jöran Fagerlund, Göteborg<br />

Gustaf Lindqvist, Sundsvall<br />

Vera Chudnikova, Malmö<br />

Allan Hedlund, Malmö<br />

Carl Målberg, Västerås<br />

styrelsen@cykelframjandet.se<br />

MEDLEMSKAP<br />

Huvudmedlem 275 kronor<br />

Familjemedlem 75 kronor<br />

Ungdom & student 100 kronor<br />

cykelframjandet.se<br />

KANSLI<br />

Cykelfrämjandet, c/o Föreningshuset<br />

Virkesvägen 26, 120 30 Stockholm<br />

08-121 513 31<br />

Telefontid måndag–torsdag 08.30–12.00<br />

fredag 08.30–10.45<br />

info@cykelframjandet.se<br />

ANNONSER<br />

Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50<br />

svenska.huvudmedia@telia.com<br />

TRYCK<br />

Trydells tryckeri,<br />

ISSN 0280-3038<br />

Tidningen är miljömärkt och<br />

distributionen klimatekonomisk.<br />

<strong>Cykling</strong> går även att läsa online.


Vår verksamhet med<br />

cykelkurser växer!<br />

Cykelfrämjandets projekt “Frihet på cykel” har genom Postkodstiftelsen fått<br />

ytterligare finansiering för 2018–2019. Vårt uppdrag är att hjälpa till att starta<br />

fler cykelkurser runt om i Sverige för personer som vill lära sig att cykla.<br />

Om du tycker att det låter intressant att ordna cykelkurser på din ort som volontär<br />

huvudledare eller hjälpa till som assisterande cykelinstruktör, vill vi gärna att du tar<br />

kontakt med oss per mejl.<br />

Isabella Thöger, projektledare för Skåne & södra Sverige isabella.thoger@cykelframjandet.se<br />

Elisabeth Kempe, projektledare för Stockholmsområdet & resten av Sverige elisabeth.kempe@cykelframjandet.se<br />

VILL DU JOBBA<br />

HOS OSS?<br />

INOM KORT KOMMER VI ATT UTLYSA NYA TJÄNSTER.<br />

HÅLL<br />

UTKIK PÅ<br />

HEMSIDAN<br />

5


NYHETER<br />

Elcykelpremie<br />

införs i Sverige<br />

SVERIGE En ny premie gör<br />

elcyklar en fjärdedel billigare.<br />

– Elcykel är ett klimatsmart<br />

sätt att resa, som ännu inte fått<br />

brett genomslag på svenska<br />

marknaden. På det här sättet<br />

hoppas vi att intresset väcks<br />

hos fler och att det kan bli en<br />

elcykelboom i Sverige, säger Per<br />

Bolund (MP) finansmarknadsoch<br />

konsumentminister.<br />

Elcykelförsäljningen har ökat<br />

kraftigt de senaste åren. Nu när<br />

elcykeln har blivit årets julklapp<br />

och med den nyinförda elcykelpremien<br />

väntas ännu fler köp.<br />

– Cykelbranschen räknar med<br />

att kunna sälja upp till 20 000<br />

fler elcyklar och ellastcyklar per<br />

år med premien. Då elcykeln<br />

tenderar att locka folk som<br />

tidigare inte cyklat innebär det<br />

att premien kan ge tusentals nya<br />

cyklister per år, fortsätter Per<br />

Bolund, som själv är pendelcyklist.<br />

Premien innebär att 25 procent<br />

av priset, upp till 10 000 kronor,<br />

återbetalas efter årsskiftet. Elcykelpremien<br />

gäller från och med<br />

20 september i år och sparat kvitto<br />

skickas till Naturvårdsverket.<br />

Premien är ett led i att nå<br />

regeringens miljö- och klimatmål.<br />

– Vi vet att elcyklar har<br />

potential att ersätta bilar för<br />

många sträckor, till exempel för<br />

jobbpendling. Mindre biltrafik är<br />

positivt både lokalt för luftkvaliteten<br />

och i ett större perspektiv<br />

bidrar det till att minska klimatutsläppen,<br />

säger Per Bolund.<br />

Förslaget med en elcykelpremie<br />

kom ursprungligen från Cykelfrämjandet.<br />

Ordföranden Lars<br />

Strömgren ser elcykeln som ett<br />

MILJÖ-<br />

PARTIET<br />

Ministrarna<br />

Karolina<br />

Skog och<br />

Per Bolund<br />

Foto: Jean-<br />

Pierre Zeito<br />

CYKELKÖK<br />

Det inarbetade namnet för en allmän<br />

cykelverkstad där man lagar cyklar<br />

tillsammans. 8 november öppnade<br />

det senaste cykelköket i Falun. I<br />

Göteborg utökas även cykelköken,<br />

med Cykelfix i Norra Biskopsgården.<br />

6<br />

Bilfria städer utvecklas<br />

VÄRLDEN I SVT Opinion<br />

debatterade Cykelfrämjandets<br />

ordförande nyligen<br />

bilfria städer, en vision som<br />

utvecklas i olika världsstäder.<br />

Enligt tidningen The Guardian<br />

planerar flera huvudstäder<br />

att förbjuda privatbilism i<br />

sina centrum, som Oslo 2019<br />

och Madrid 2020. I Sydkorea<br />

byggs även ett nytt affärsdistrikt<br />

i Songdo utan bilbehov.<br />

0,1<br />

SÅ FÅ BILAR FINNS PER<br />

KVADRATKILOMETER I<br />

JOKKMOKK OCH AR-<br />

JEPLOG ENLIGT SVT.


sunt alternativ till stillasittande<br />

transportvanor.<br />

– Detta främjar hälsan, minskar<br />

risken för kroniska sjukdomar och<br />

förebygger för tidig död. Elcykeln<br />

ger dessutom en skonsam motion<br />

och kan vara ett bra insteg för någon<br />

som tidigare varit fysiskt inaktiv,<br />

säger Lars Strömgren.<br />

Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius<br />

har däremot kritiserat elcykeltrenden<br />

i flera medier. Enligt henne<br />

kan vardagsmotionen förlora sin<br />

effekt med elassistans.<br />

– Jag är inte glad åt något som tar<br />

bort vardagsrörelsen. Det kommer<br />

ju studie efter studie som visar att<br />

för det stora flertalet har den fysiska<br />

aktiviteten totalt sett minskat eftersom<br />

vi sitter så mycket, på jobbet, i<br />

transporter och hemma, säger Mai-<br />

Lis Hellenius till Svenska Dagbladet.<br />

När elcykeln är en ersättning för<br />

bilen, anser hon däremot att det är<br />

en fördel för folkhälsan om det leder<br />

till ökad motion och ett aktivare liv.<br />

Ökade sitt cyklande<br />

med 30 procentenheter.<br />

”LARS STRÖMGREN<br />

Elcyklister bränner något färre<br />

kalorier än en vanlig cyklist per kilometer,<br />

men ofta ökar distanserna.<br />

En liknande elcykelpremie har redan<br />

införts i Norge, vilket har visat positiva<br />

resultat för såväl folkhälsa som<br />

stadsmiljö och utsläppsminskningar.<br />

– Resultaten var slående. Premien<br />

fick fler att köpa elcykel, cykla längre,<br />

oftare och i stor utsträckning i stället<br />

för bilkörning. Personer som fick<br />

elcykelpremien ökade sitt cyklande<br />

med 30 procentenheter varav 16<br />

procentenheter på bekostnad av<br />

tidigare bilkörning. Detta innebar att<br />

koldioxidutsläppen minskade med<br />

mellan 440 och 720 gram per dag,<br />

för varje deltagare som fick chansen<br />

att köpa en rabatterad elcykel, säger<br />

Lars Strömgren.<br />

Han tror att detta kan leda till<br />

ändrade transportvanor och i förlängningen<br />

en anpassad infrastruktur.<br />

– Nyttan med att investera i cykelbanor<br />

för smidigare och längre<br />

pendling ökar nu, säger han.<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

ANTAL SÅLDA CYKLAR I SVERIGE FÖRE ELCYKELPREMIEN<br />

600 000<br />

500 000<br />

67 500<br />

ELCYKLAR<br />

45 000<br />

30 000<br />

12 000<br />

8 000<br />

15 000<br />

4 000<br />

400 000<br />

300 000<br />

200 000<br />

551 000<br />

CYKLAR<br />

TOTALT<br />

576 000<br />

598 000 584 000 555 000 540 000 501 000<br />

100 000<br />

ANTAL<br />

ÅR<br />

2016-<strong>2017</strong> 2015-2016 2014-2015 2013-2014 2012-2013 2011-2012<br />

2010-2011<br />

Fredika Ek rundar jorden<br />

SUNDSVALL Den svenska<br />

långfärdscyklisten Fredrika<br />

Ek är tillbaka i Europa, efter<br />

en solotur genom Asien,<br />

Amerika och Afrika. Hon<br />

lämnade Sverige våren 2014.<br />

– Den här cykeldrömmen<br />

har kommit att handla om så<br />

mycket mer än att cykla och<br />

jag hade aldrig ens kunnat ana<br />

vad jag skulle få vara med om<br />

tack vare cykeln, säger hon.<br />

”<br />

Terrorister skrämmer inte oss<br />

cyklister. Vi måste redan hantera bilar.<br />

CYKELSKRIBENTEN EBEN WEISS I KRÖNIKA I WASHINGTON<br />

POST, EFTER TERRORISTDÅDET I NEW YORK DÄR 8 PERSONER<br />

BLEV IHJÄLKÖRDA OCH 12 PERSONER SKADADE PÅ STADENS<br />

MEST POPULÄRA CYKELBANA.<br />

7


KULTUR<br />

BARNSLIGA, FRIA<br />

OCH RADIKALA<br />

På 40-talet manifesterades cykeln på film som en metafor för<br />

arbetarrörelsen, därefter har cykeln fått spela allt fler roller.<br />

Bland 80-talets cyklistkaraktärer syntes fortfarande fattiga<br />

arbetare, men även busiga småpojkar, töntiga collegekillar,<br />

präktiga flickor och ibland coola tävlingscyklister. Stereotyperna<br />

var tydliga och även om de hänger kvar har 2000-talen<br />

introducerat nya och politiska cyklisttyper på filmduken.<br />

TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH ILLUSTRATION: ANASTASIA SAVINOVA<br />

8


Cyklister har länge gestaltats på film och det<br />

italienska dramat "Cykeltjuven" (1948) har blivit en<br />

klassiker. I svartvitt skildras huvudpersonens tuffa<br />

tillvaro efter andra världskrigets slut. Han försöker<br />

försörja sin familj med ett jobb som kräver att han har en<br />

cykel. När han har hämtat ut en på pantbanken blir den stulen<br />

redan på hans första arbetsdag. Cykeln har återkommande<br />

varit en filmmetafor för arbetarklassen eller arbetslösheten.<br />

Det förekommer i stilbildande filmer som den italienska<br />

föregångaren och även den prisbelönade vietnamesiska filmen<br />

"Cyclo" (1995), om en föräldralös pojke som trampar i sin fars<br />

hjulspår. Cykeln har en bestående plats i de socialrealistiska<br />

filmerna. I den franska filmen "Pojken och cykeln" (2011) är<br />

huvudkaraktären både utanför och övergiven. Den brasilianska<br />

filmen "The middle of the world" (2003) handlar om en familjs<br />

resa genom landet, i sitt sökande efter arbete och en tryggare<br />

tillvaro.<br />

Även i 80-talets populärkultur hänger cykeln med som<br />

en klassmarkör. Även om cykeln inte alltid har en huvudroll<br />

förstärker eller befäster den ofta karaktärens sociala status.<br />

Som i "Karate kid" (1984) där den hyggliga killen Daniel LaRusso<br />

börjar mäta sig med de stora kampsportkillarna. I en scen prejas<br />

han av vägen av ett motorcykelgäng och tar senare ut sin<br />

frustration på sin cykel och försöker slänga den i en container.<br />

Kontrasten mellan hans cykel och deras motorcyklar är en av<br />

alla detaljer som gör huvudkaraktären till en välbekant underdog.<br />

Samtidigt utgör cyklarna en skiljelinje mellan de hyggliga och<br />

stöddiga killarna. Samma grepp används även i en välkänd<br />

scen i filmen "E.T" (1982), med barnhjältarnas cykelsiluetter<br />

flygandes framför månen med alla polisbilar nedanför. I andra<br />

filmer tydliggör olika fordon skillnaden mellan pojkar och<br />

män. I äventyrskomedin "Goonies" (1985) hänger den åtråvärda<br />

tjejen i början med bilisterna, men upptäcker senare<br />

cyklisten. Det finns flera filmexempel på hur cyklar används<br />

av småkillar. Antingen när de cyklar i gäng eller när de cyklar<br />

ensamma. I "Goonies" är det just småkillarna som cyklar och<br />

samma grepp används i Bollywoodfilmen "Gold coins" och<br />

nyfilmatiseringen av skräckfilmen "Det", bägge från <strong>2017</strong>.<br />

I flera filmer symboliserar cykeln just barnslighet eller tafatthet.<br />

Till exempel i Tim Burtons kultklassiker "Pee-wees stora<br />

äventyr" (1985), en road movie där Pee-wee Herman letar efter<br />

sin pimpade och försvunna cykel i beachcrusier-stil. Pubertala<br />

karaktärer syns även i komedierna "Napoleon dynamite" (2004),<br />

"40-year-old Virgin" (2005), "Paper man" (2009) och "Dum och<br />

dummare 2" (2014). De som är ultranördar, vuxna oskulder<br />

eller har låtsaskompisar från seriemagasin tar sig ofta runt<br />

på cyklar. I en av årets Hollywoodfilmer, "Growing up Smith"<br />

(<strong>2017</strong>), är huvudpersonen ett indiskt-amerikanskt barn som<br />

försöker passa in, med en för stor hjälm och på en liten cykel<br />

med flagga där bak. Precis som flera cykelkaraktärer ger han<br />

ett harmlöst intryck. I filmerna finns det dock ett slags hyllning<br />

till det udda, inte alltid som något framstående, men<br />

som något charmigt och älskvärt.<br />

9


KULTUR<br />

De egensinniga cyklisterna finns det flera exempel på och<br />

ibland används cykeln för att ta fram excentriska drag hos<br />

rollkaraktärer, som den samhällskritiska Tyler Durden som<br />

cyklar inomhus i ett shoppingcenter i en scen av "Fight club"<br />

(1999). Sci-fi dramat "Donnie Darko" (2001) börjar med att<br />

han vaknar upp bredvid sin cykel och öppningsscenen i "127<br />

timmar" (2010) visar en risktagande MTB-cyklist, innan han<br />

fastnar med armen mot en klippvägg och måste skära sig loss.<br />

Egensinniga drag finns även hos de två ungdomsbrottslingarna<br />

i "The young offenders" (2016), en nutida road movie till cykel<br />

och en komisk knarkhistoria, om irländska cykeltjuvar som<br />

letar efter en kapsejsad båt full med kokain.<br />

Filmerna är ofta uppbyggda kring den ensamma manliga<br />

cyklisten eller cykelgänget med pojkar, speciellt i sportcykelfilmerna.<br />

Återkommande handlar de om frigörelse. "Loppet är<br />

kört" (1979) är en amerikansk ungdomsfilm med pojkdrömmar<br />

om att bli världens bästa cyklist och helt andra förväntningar<br />

från vuxenvärlden, speciellt från pappan som säljer bilar och<br />

kör lastbil. Det är en ikonisk film med italiensk nostalgi, läckra<br />

retrokläder och en stilren Masicykel i rött stål. Därefter följde<br />

flera sportcykelfilmer på 80-talet. I "American flyers" (1985)<br />

spelar Kevin Costner den självständiga mannen som vill ta sig<br />

an ett tredagars cykelrace över Klippiga bergen. Även i denna<br />

film finns kamratskapen på cyklarna. Den nederländska<br />

feelgood-filmen "Ventoux" (2015) gör en nostalgitripp till 80-talseran<br />

inom cyklingen, med en handling om fem killkompisar<br />

som cyklar upp för samma berg som de gjorde i sin ungdom.<br />

Då var de ungdomligt fria och nu klär de på sig rollen som<br />

tillbakablickande Memils.<br />

De senaste sportcykelfilmerna följer liknande karaktärsbeskrivningar<br />

i "The flying Scotsman" (2006) och "The program"<br />

(2015). Båda filmer är baserade på verkliga idrottspersoner.<br />

Den egensinniga och uppfinningsrika Graeme Obree<br />

som bygger om sin vinnarcykel med tvättmaskinsdelar och<br />

Tour de France-mästaren Lance Armstrongs uppgång och fall.<br />

Den senare har även gestaltats i flera dokumentärer. "Stop at<br />

nothing. The Lance Armstrong story" (2014) och "The Armstrong<br />

lie" (2013) är två av de filmporträtt som handlar om<br />

canceröverlevaren med mästertitlarna och dopingskandalerna.<br />

Andra cykeldokumentärer som dyker ner i dopingfrågan är filmen<br />

"Pantani, the accidental death of a cyclist" (2014) om Marco<br />

Pantani, som har vunnit både Tour de France och Giro d'Italia<br />

men som dog tragiskt i en narkotikaöverdos. Dokumentären<br />

"Icaros" ( <strong>2017</strong>) tar ett större grepp kring dopingvärlden, med<br />

fokus på den ryska idrottshistorien.<br />

Den senaste cykelsportfilmen "Tour de pharmacy" (<strong>2017</strong>)<br />

är en stjärnspäckad parodi om dopingen och dess karaktärer<br />

i en skruvad version av Tour de France 1982. Bland kända<br />

skådespelare syns även boxaren Mike Tyson och cyklisten<br />

Lance Armstrong, som spelar sig själva.<br />

I superhjältefilmerna färdas huvudkaraktären sällan till<br />

cykel. De tar sig snarare fram med hjälp av batmobiler, fantomhästar,<br />

raketskor, spindelväv eller flyger av egen kraft. Ett<br />

undantag är antihjälten "Turbo Kid" (2015), med en BMX full<br />

av gadgets. Splatterkomedin är en parodi och däri har även<br />

cykeln sin funktion. Alla cyklar runt på BMX i olika tappningar,<br />

hjältinnan i filmen har en gullig enhörning på sitt styre och<br />

den onda fienden har svarta cyklar med dödskallar på.<br />

Tidiga trickcyklister finns även i den australienska tonårsfilmen<br />

"BMX-bandits" (1983). Mer samtida BMX-skildringar<br />

finns i dokumentärserien "Sport kids 2" (2015) om en sydafrikansk<br />

idrottstjej och dramakomedin "Dope" (2015) som<br />

följer huvudkaraktären och musiknörden Malcolm. Han cyklar<br />

genom kriminella kvarter och en handling präglad av droghandel.<br />

I sammanhanget är han en tönt, men ändå en cool sådan<br />

som gestaltas till rytmen av old school hip hop, cykelscenerna<br />

får tyngd av filmproducenter som Pharell Williams och Sean<br />

Combs. Hjältekaraktärer i actionfilmer kör oftast bil och det är<br />

fortfarande biljakter som dominerar på vägarna, men undantag<br />

10


finns i "Transporter 3" (2008) och i "Premium rush" (2012),<br />

där det är cykeln som gör de snabba rycken och hittar de gena<br />

vägarna. I "Premium rush" är huvudpersonen ett cykelbud, en<br />

yrkeskår som även gestaltas i kultrullen "Quicksilver" (1986)<br />

och den fransk-kanadensiska filmen "2 seconds" (2002). I<br />

"Quicksilver" visade skådespelaren Kevin Bacon inte bara upp<br />

snabbhet med cykeln, utan även flera danssteg. 1980-talet<br />

var dessutom dansfilmernas storhetstid och det fanns fler<br />

cykeldansscener i BMX-filmen "Rad" (1986). I filmen "Flashdance"<br />

(1983) är alla dansscener utan cyklar, men den kvinnliga<br />

huvudkaraktären cyklar till sitt jobb som svetsare. Även här<br />

fungerar cykeln som en klassmarkör och mannen hon faller<br />

för i filmen är från en högre samhällsklass med sportbil.<br />

För romantiska cykelscener är föregångaren westernklassikern<br />

"Butch Cassidy and the Sundance kid" (1969), med Paul<br />

Newman som cyklar med Katharine Ross på ramen och styret.<br />

En kärleksfull cykeltur som upprepas i flera indiska Bollywoodfilmer<br />

och italienska dramascener. "Tulipani, love, honour<br />

and a bicycle" (<strong>2017</strong>) är en nederländsk film som utspelar sig<br />

i Italien. Den har en snarlik italiensk-romantisk bild av cykeln<br />

som finns med de omhändertagande männen och papporna i<br />

"Cinema paradiso" (1988) och "Livet är underbart" (1997).<br />

Ofta är det gamla stadiga brukscyklar i scenerna som, likt alla<br />

de andra filmerna, matchar filmrollen med cykeltypen.<br />

De kvinnliga cyklisterna på film har traditionellt varit<br />

präktiga flickor eller tuffa tanter, som i crossdress-komedin<br />

"Mrs. Doubtfire" (1993), 50-talsdramat "Nu och för alltid"<br />

(1995) och den kommande nyproduktionen "Mary Poppins<br />

återkomst" (2018). De cyklar rakryggat med cykelkorg på<br />

styret och deras transportsätt förstärker karaktärsdrag som<br />

hederlighet och traditionsbundenhet. I Mary Poppins fall<br />

utspelar sig historien i London under depressionen, där cykeln<br />

även symboliserar en tid med fattigdom och traditionell arbetarklass.<br />

I en annan engelsk film, "Flickorna i Dagenham" (2010),<br />

reser sig de cyklande arbetarkvinnorna på bilfabriken i Dagenham<br />

1968. Cyklarna ger en känsla av handlingskraft och civilkurage<br />

som har utvecklats i de mer moderna kvinnogestaltningarna.<br />

Karaktärsutvecklingen är tydlig i den saudiarabiska filmen<br />

"Den gröna cykeln" (2012), där cykeln är ett politiskt verktyg<br />

för frigörelse. Handlingen kretsar kring en flickas längtan och<br />

kamp för en cykel, som landets lagar inte låter henne använda.<br />

I ett annat land i Mellanöstern utspelar sig den iranska filmen<br />

"Dagen då jag blev en kvinna" (2000), som bland annat följer<br />

aspirerande tävlingscyklister, i svarta klädnader och långbyxor,<br />

som trotsar mäns påbud om att kvinnor inte ska cykla. Från<br />

grannlandet Afghanistan kommer en dokumentär på samma<br />

tema i "Afghan Cycles" (2013), där en av tjejerna säger,<br />

– En tjej på en cykel i Afghanistan är inte bara en tjej på en<br />

cykel. Det är en tjej som försöker skapa en förändring.<br />

Liknande politiska teman finns även i USA. Ett exempel är<br />

"Free the nipple" (2014), filmatiseringen av en sann berättelse<br />

om feministerna och aktivisterna som försöker krossa<br />

sociala tabun om kvinnokroppen. När de inte springer runt<br />

topless med Pussy Riot-mössor eller sprayar politisk graffiti,<br />

cyklar de genom New York. Deras attityd är snarlik en dokumentärfilm<br />

om ett annat cykelgäng, "Ovarian Psychos" (2013).<br />

Dokumentären följer latinokvinnorna i utanförskapets Los<br />

Angeles. I likhet med aktivisterna i New York maskerar de sig,<br />

men med skelettmålade svarta sjalar. Gemenskapen i Ovarian<br />

Psycos Bicycle Brigade blir till ett motstånd mot det våld de<br />

har mött i livet, i hemmet och på gatan. På sina fixiecyklar är<br />

det just gatorna i sina kvarter som de tar tillbaka. En annan<br />

dokumentärfilm där cyklarna är vägen ut från svårigheter är<br />

"Rising from the Ashes" (2012), om Rwandas första nationella<br />

racercykelteam och deras väg, från en uppväxt i ett folkmord<br />

till hoppfulla tävlingsdrömmar. Cykeln som en lösning på<br />

samhällsproblem är även själva tesen i dokumentären "Bikes<br />

vs cars" (2015). På 60 år har cyklarna på film gått från att vara ett<br />

uttryck för svårigheter, till att vara ett medel för att ta sig ur dem.<br />

11


HEIDI ANDERSSON<br />

KRAFTMÄTER SIG FÖR MILJÖN<br />

YRKE: ARMBRYTARKONSULT<br />

HEM: RADHUS I STORUMAN<br />

CYKEL: LIVELO LASTCYKEL<br />

VÄGVAL: TILL ENSAMHETEN<br />

12


PORTRÄTT<br />

Heidi Andersson har gjort karriär med sin armstyrka och transporterar<br />

sig vidare med benstyrka. På en lastcykel och med en<br />

världsmästares målmedvetenhet ska hon leva ett fossilfritt liv.<br />

Armbrytaren kommer från Ensamheten, en<br />

liten by i Västerbotten där alla är släkt och<br />

bryter arm med varandra. Där formades hennes<br />

träningsrutiner, idrottskarriär och målbilder.<br />

– Att bli armbrytarproffs. Sen ville jag bygga<br />

ett ekologiskt hus i Ensamheten. Det var verkligen min målbild<br />

för framtiden, men den har utvecklats, från att bara bygga<br />

ett hus till att faktiskt leva hållbart i minsta detalj. Därav ska<br />

jag bli fossilfri till 2025, berättar Heidi Andersson.<br />

Hon kallar det för en elitsatsning. Inför armbrytartävlingar<br />

brukade hon väga in sig i viktklassen under 65 kilo. De senaste<br />

åren har hon räknat ut sin vikt i förbrukad koldioxid.<br />

– Jag ligger på 3.0 ton koldioxidekvivalenter och gjorde<br />

en ny invägning i år, ganska nyligen. 2014 låg jag på 11.9, så<br />

närmare tolv ton, säger Heidi Andersson.<br />

För att kunna gå ner till en fjärdedel av tidigare koldioxidförbrukning<br />

har hon framförallt bytt transportmedel. Hon och<br />

familjen har slutat flyga och väljer tåg, bytt ut bensinbilen mot<br />

en elbil och köpt en lastcykel för sina vardagsresor.<br />

– Det är transporterna som är vår största utmaning i Sverige,<br />

säger Heidi Andersson.<br />

Hon tror på individens styrka och på kollektivet. Att det<br />

spelar roll vad hon gör, men även vad alla andra gör.<br />

– 3.0 ton är mitt egna avtryck. Det går inte att komma ner<br />

på noll nu, för det krävs samhällsförändringar och det måste<br />

till styrmedel, säger Heidi Andersson och hänvisar till statliga<br />

miljölöften och internationella klimatavtal, som ska verkställas<br />

av individer och myndigheter.<br />

– Sverige är landet som har gått ut och sagt att vi ska bli en<br />

av världens första fossilfria välfärdsnationer. Om inte det här<br />

landet gör det, då kan det bli tufft att andra länder ska göra<br />

det. Vi har ändå gått ut med att vi ska ha allt från klimatlagar<br />

till en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, säger hon.<br />

I sin egen klimatsatsning använder hon liknande metoder<br />

och egenskaper som har lett till hennes elva världsmästartitlar<br />

i armbrytning.<br />

– Jag har ett målfokus i allt jag gör. Min största tillgång är<br />

min energi och jag har aldrig varit superbra på något jag har<br />

gjort. När jag började bryta arm tog det mer än tre år innan<br />

jag vann en enda match, berättar Heidi Andersson.<br />

Hon tränar, arbetar och satsar tills hon levererar.<br />

– Det är bara att nöta in det. I alla lägen och mot alla motståndare,<br />

säger hon.<br />

För att få med befolkningen i matchen tar hon upp klimatoch<br />

miljöfrågor i föreläsningar, blogginlägg och tv-program.<br />

Tidigare har hon varit programledare för barnprogrammet<br />

"Miljöhjältarna" och till våren kommer en ny programserie.<br />

– Det är ett hållbarhetsprogram på SVT, där man utgår från<br />

att om du vill förändra världen, kan du alltid börja med dig<br />

själv och där du står, säger Heidi Andersson.<br />

Själv har hon börjat i Storuman, där hon bor med skidskytten<br />

Björn Ferry och sonen Dante Andersson Ferry.<br />

– Vi har kommit fram till att bo som vi bor nu är väldigt<br />

praktiskt. Vi har lastcykel som en andra bil, den tar vi oss<br />

överallt med och vi kan lasta armbrytarbord i den och ungar<br />

och matkassar. Sen har vi elbil om man ska köra längre, men<br />

ofta åker vi tåg och buss, berättar Heidi Andersson.<br />

”<br />

Jag är ofta i Ensamheten, det är<br />

bara en mil dit så det är lättcyklat.<br />

I Storuman finns all service och skolor inom fem kilometers<br />

radie. Med sin elassisterade lastcykel tar hon sig även längre<br />

ut på landsbygden och hem till resten av släkten.<br />

– Jag är ofta i Ensamheten, det är bara en mil dit så det är<br />

lättcyklat, säger hon, men påpekar att de flesta som lever ute i<br />

byarna är bilburna.<br />

Transportlösningarna hon ser för landsbygden är fler<br />

laddstationer för elbilar, utbyggnad av tågrälsen, kollektivtrafik<br />

kombinerat med cykel och en översyn av cykelvägnätet.<br />

– Jag skulle säga att det finns goda förutsättningar både i stad<br />

och på landsbygd, men det är olika typer av lösningar, säger hon.<br />

För Heidi Andersson har cykeln, ända sen hon var liten,<br />

inneburit att hon kan ta sig fram som hon vill.<br />

– Jag har aldrig cyklat för att träna. Jag har bara cyklat<br />

som transportmedel. Men Björn har cyklat mycket. Under sin<br />

aktiva karriär kunde han dra iväg och cykla tio mil på förmiddagen,<br />

så har jag aldrig gjort, berättar Heidi Andersson.<br />

Även deras son trivs på cykeln och de senaste två åren har<br />

han bäddats in och åkt tryggt på trehjulingen med vinterdäck,<br />

även när det har varit oplogat, snösörja och 26 minusgrader.<br />

– Min son älskar att cykla och har alltid älskat att hänga<br />

med mig. Det började med att han hängde med i magen och<br />

var med på stora mästerskap. Han har vunnit VM med mig, i<br />

min mage, och sen har han hängt med. Så lastcykeln blev en<br />

fortsättning för att kunna följa med, säger hon.<br />

Ute vid skogsfastigheterna i Ensamheten har familjen Andersson<br />

alltid pratat om hållbarhet och visat handlingskraft.<br />

– Vi har tyckt väldigt mycket kring köksbordet, diskuterat<br />

högt och ljudligt, men sen kavlar man upp ärmarna och börjar<br />

göra något, säger armbrytaren Heidi Andersson.<br />

Text och foto: Hanna Mi Jakobson<br />

13


REPORTAGE<br />

Sitt eget transportslag<br />

TEXT: ARIJANA MARJANOVIC OCH FOTO: HANNA MI JAKOBSON<br />

14


Cykeln är ett transportslag som är tillgängligt för alla, ändå har såväl<br />

cykelkulturen som cykelsporten varit mansdominerad. Men det finns<br />

många som bryter upp och bryter sig in i normen. De är separatister, som<br />

fixiegänget Cats, genusprojektet Pedalista eller cykelloppet Tjejvättern.<br />

BIKE PUNK<br />

Camilla Wilger i<br />

Cats Stockholm har<br />

ett politiskt grepp<br />

om styret.<br />

15


REPORTAGE<br />

CATS Utifrån en chatgrupp bildade Kat Gutzeit ett normkritiskt cykelgäng, som har fått filialer från Stockholm till Göteborg och Malmö.<br />

"Alla tycker att kvinnor borde bli<br />

euforiska när vi får smulor. Jag vill<br />

att kvinnor får kakan, glasyren och<br />

körsbäret på toppen."<br />

16<br />

Feministcitatet kommer från Billie<br />

Jean King. 1973 besegrade hon tennisproffset<br />

Bobby Riggs i en uppmärksammad<br />

match som kom att kallas kampen<br />

mellan könen. Hennes seger anses ha<br />

haft stor betydelse för ökad uppmärksamhet<br />

av kvinnor i sportsammanhang.<br />

Men mer än 40 år senare fortsätter<br />

könskampen på olika sätt. Cykelvärlden<br />

är inget undantag.<br />

– Jag menar, cykling är ganska mansdominerad<br />

i alla led, vare sig det gäller<br />

landsväg eller om det gäller mountainbike<br />

eller budcyklister. Det är mycket<br />

män, säger Kat Gutzeit.<br />

Hon är en välkänd profil i cykelnätverket<br />

Cats, ett forum för och av kvinnor,<br />

transpersoner och queers som gillar att<br />

cykla. Gruppen vill rubba exkluderande<br />

strukturer och förlegade normer.<br />

– Cats är en motreaktion mot det<br />

snubbiga. Tjejer vågar inte träda fram<br />

för att killarna alltid vinner alleycatstävlingar.<br />

Brudar blir tafsade på i trafiken.<br />

Det finns liksom ett behov. Som grupp är<br />

man starkare, förklarar Kat Gutzeit.<br />

I augusti i år arrangerade hon Cats<br />

andra medverkan i Stockholms Prideparad.<br />

Det är molnigt under paraden,<br />

men en halv miljon åskådares leenden<br />

radierar. Musiken dunkar in i märgen,<br />

regnbågsflaggorna svajar i det rusiga<br />

luftrummet. Atmosfären ritar gåshud på<br />

skinnet. Dagen till ära öppnar cykelgänget<br />

upp och blir Cats and friends. Män välkomnas<br />

för en dag.<br />

– Om inte på Pride, var ska vi då<br />

vara samlade? Jag vill att folk ska få<br />

vara med. På Pride cyklar vi alla under<br />

samma flagga. Då får snubbar cykla med<br />

brudar som de kanske tycker är jobbiga,<br />

för att de startar grupper där de inte får<br />

vara med, säger Kat Gutzeit.<br />

Hon menar att det är tragiskt att<br />

könsbaserade gäng behövs. Att Cats är<br />

en plattform som uppstått ur och fyller<br />

ett behov av stöd och andrum.<br />

- Det är kul, det är pryligt och urbant.<br />

För tjejer som är intresserade av mer


CYKELFRÄMJARE<br />

Nina Haraldson flaggar för<br />

kärleken, friheten och jämlikheten<br />

på sin fixiecykel.<br />

”<br />

Cats är en<br />

motreaktion mot det<br />

snubbiga. Tjejer vågar<br />

inte träda fram för att<br />

killarna alltid vinner<br />

alleycatstävlingarna.<br />

FEMINIST<br />

Vanessa von<br />

Zweigbergk<br />

har varit med<br />

i Catsgänget<br />

sen starten.<br />

KATHRIN "KAT" GUTZEIT<br />

än pendling. Vi är en dörr som folk kan<br />

kliva ut genom, förklarar Kat Gutzeit.<br />

Catsmedlemmarna printar tröjor och<br />

har möten och mekarkvällar. De delar<br />

tips om vilken sadel som passar bäst,<br />

hur man byter utväxling och vilken<br />

bib-byxa, alltså built-in-braces, som är<br />

bekvämast. Det är en livsstil.<br />

– Vi är en massa tjejer som tröttnat på<br />

snubbar som alltid vet bäst. Det är inte<br />

bara snubbar som kan vara pryliga av<br />

sig, säger Kat Gutzeit.<br />

Cykelfrämjaren Nina Haraldson kom i<br />

kontakt med Cats för två år sen.<br />

– Cats för mig är att få ett sammanhang<br />

och ett stöd, det är gemenskapen.<br />

Även om vi inte ses regelbundet så är<br />

det så himla värdefullt. Jag kan inte<br />

sätta fingret på det, men det blir en<br />

tillhörighet, säger Nina Haraldson.<br />

Synligheten blir i sin tur ett mål i sig.<br />

– Det finns ett värde i att vi syns utåt.<br />

Vi är en inspiration för andra brudar<br />

med coola hojar som är ute och cyklar,<br />

tillägger hon.<br />

Nina Haraldson tar fart så att Prideflaggan<br />

vajar i fartvinden. Kärlekståget<br />

rullar vidare. Yviga enhörningssvansar<br />

svänger ner från en del av cykelsadlarna.<br />

Några dansar på sin cykel. Två av de<br />

manliga gästspelarna har byggt dubbeldäckarhojar<br />

som sticker ut i den 45 000<br />

människor långa paraden. Åskådarna<br />

tittar och pekar när de sakta rullar fram<br />

två meter upp i luften.<br />

Flera än Cats håller med tennisspelaren<br />

Billie Jean King, om att inget mindre än<br />

hela kakan är godtagbart. Till exempel<br />

Hoda Saad som leder initiativet Pedalista,<br />

en del av det Vinnovafinansierade projektet<br />

Women on wheels. En septemberdag är<br />

hon i Stockholmsförorten Botkyrka, där<br />

regndiset fastnar som mikroskopiska<br />

pärlor på henne och en kollega som står<br />

utanför centrum. På engelska, arabiska,<br />

turkiska och svenska frågar de förbipasserande<br />

om de cyklar, om de kan<br />

cykla och om de skulle vilja cykla mer.<br />

Svårflörtade mutas med godis och alla<br />

svar skrivs ner på frågeformulär som<br />

senare ska sammanställas. Syftet är att<br />

tillgängliggöra cykeln för kvinnor och då<br />

behöver de veta vad det finns för hinder.<br />

17


REPORTAGE<br />

Pedalista analyserar kvinnors mobilitet<br />

i bland annat Botkyrka och Haninge,<br />

men även på platser i Indonesien. I<br />

områden där kvinnor cyklar i relativt<br />

liten utsträckning jämfört med män.<br />

– För många kvinnor är cykeln inte ens<br />

en möjlighet, det finns inte i deras sfär<br />

av möjliga transportmedel. Då är det inte<br />

lätt att veta om de skulle vilja, eller tycka<br />

om att cykla, förklarar Hoda Saad.<br />

Initiativet föddes när en delegation<br />

från Indonesien besökte Stockholm.<br />

– Kvinnorna valde att jogga bredvid<br />

trots att de kunde cykla, så det satte<br />

igång en diskussion om varför ingen av<br />

dem ville cykla, berättar Hoda Saad.<br />

”<br />

Kvinnorna valde<br />

att jogga bredvid trots<br />

att de kunde cykla.<br />

HODA SAAD, PEDALISTA<br />

Pedalistas analyser bygger upp data<br />

kring normer, beteenden, attityder, behov,<br />

rörelsemönster och den infrastruktur<br />

och de stödsystem som redan finns.<br />

Hoda Saad poängterar att insatser, som<br />

en nationell cykelstrategi, måste inkludera<br />

alla individer i samhället.<br />

– Vi vänder oss därför till de grupper som<br />

är underrepresenterade på cykelbanan.<br />

Vi frågar kvinnor var de rör sig och var<br />

de skulle vilja röra sig. Tanken är att<br />

tillgängliggöra staden för kvinnor. Där är<br />

cykeln bra, förklarar Hoda Saad.<br />

Hon arbetar utifrån ett intersektionellt<br />

perspektiv, med ett synsätt som inte bara<br />

tittar på genus utan även på etnicitet och<br />

socioekonomiska faktorer.<br />

– Det finns grupper i samhället, i synnerhet<br />

kvinnor, som blir förbisedda. Som<br />

till exempel när resvaneundersökningar<br />

görs och vissa exkluderas på grund av att<br />

språket utgör en barriär, säger hon.<br />

Därför kan delar av befolkningen sållas<br />

bort i vissa enkätundersökningar.<br />

– Mätningarna blir mätningar av innerstan<br />

och de som rör sig där, fortsätter hon.<br />

Botkyrka kommun, som tar del av<br />

Pedalistas insatser, vill öka integrationen<br />

och rörelsefrihet i stadsdelen. Ett sätt är<br />

att få nya grupper att välja cykeln.<br />

– De vill jobba mer inkluderande med<br />

cykelfrågan med fokus på kvinnor och<br />

mångfald, säger Hoda Saad.<br />

Genom att ta fram ett underlag kan de<br />

göra cykelinfrastrukturen och cykelkulturen<br />

mer inbjudande och möjliggöra för<br />

alla att cykla, oavsett ursprung eller kön.<br />

I Pedalista, såväl som Cats, definierar<br />

kvinnor själva vilka hinder och drivkrafter<br />

som skulle få dem att cykla. För dem<br />

är separatismen ett medel, inte ett mål.<br />

Cykelsport som separerar<br />

De senaste åren har flera nätverk för<br />

kvinnliga cyklister skapats i den svenska<br />

cykelsporten. Bimbo-Bikers, Sub XX,<br />

Team Ljungskog och Facebookgruppen<br />

Cyklande tjejer är exempel på en typ av<br />

grupper för kvinnor som har vuxit på<br />

kort tid. Samtidigt får cykelsporter fler<br />

damidrottare på elitnivå, som Emma<br />

Johansson och Jenny Rissveds. På motionsnivå<br />

märks en ökad representation i<br />

cykelloppen. Vätter<strong>nr</strong>undan har dubblerat<br />

antal kvinnliga deltagare på tio år.<br />

Parallellt har Tjejvättern, som är en tredjedel<br />

av originaldistansen, funnits och har<br />

samlat mängder av cyklande kvinnor.<br />

18<br />

•<br />

Genusforskaren Karin S. Lindelöf, har<br />

studerat tjejlopp som kulturellt fenomen.<br />

– Det handlar om villkor för kvinnors<br />

motionsidrottande. Jag tyckte att loppen<br />

hade en sån märklig form, säger hon.<br />

Hon nämner att det finns ett annat<br />

tilltal när det gäller tjejlopp, att de ska<br />

vara trevliga och sociala med goodiebags<br />

i stället för att fokusera på prestationer.<br />

– Tjejloppen kan fungera som en emancipatorisk<br />

frizon. Det mesta av i<strong>nr</strong>amningen<br />

kring loppet reproducerar dock snäva<br />

stereotyper om att vara kvinna, vilket<br />

förminskar betydelsen av deltagarnas<br />

prestationer, konstaterar Karin S. Lindelöf.<br />

•<br />

FÖRDELAR ENLIGT KARIN<br />

Tjejloppen låter kvinnor erövra fysisk<br />

styrka samt kroppsligt och mentalt<br />

självförtroende. Få tillgång till sportvärlden<br />

och uppleva idrottandet med<br />

andra kvinnor, i ett enkönat rum,<br />

där aktiviteten sätts i fokus medan<br />

betydelsen av kön suddas ut.<br />

NACKDELAR ENLIGT KARIN<br />

Tjejloppen begränsar genom en<br />

specifik kommersiell i<strong>nr</strong>amning som<br />

bygger på stereotypa förståelser av<br />

kön. Tjejloppen är snälla arrangemang<br />

eller en kul grej, som varken hotar<br />

en heteronormativ och patriarkal<br />

ordning eller en manlig idrottsnorm.


PEDALISTA "Vi har kunnat kartlägga flera faktorer och hinder som gör att cykeln inte är eller<br />

upplevs som ett tillgängligt transportmedel för alla, kön är en av dem", säger Hoda Saad.<br />

”<br />

Det som händer nu,<br />

det hände för löpningen på<br />

80-talet. Där togs de första<br />

stegen mot att kvinnor<br />

fick egna träningsgrupper,<br />

första tjejloppen inom<br />

löpning och några kvinnliga<br />

långdistanselitlöpare.<br />

KARIN S. LINDELÖF, ETNOLOG PÅ UPPSALA<br />

UNIVERSITETS CENTRUM FÖR GENUSVETENSKAP<br />

•<br />

•<br />

•<br />

ANTALET KVINNOR<br />

SOM ANMÄLER SIG<br />

TILL VÄTTERNRUNDAN<br />

HAR ÖKAT DE SENASTE<br />

DECENNIERNA.<br />

1967: 37 KVINNOR AV<br />

370 ANMÄLDA.<br />

2007: 2 476 KVINNOR<br />

AV 17 863 ANMÄLDA.<br />

<strong>2017</strong>: 4 431 KVINNOR<br />

AV 23 000 ANMÄLDA.<br />

Källa: Vätter<strong>nr</strong>undans historik<br />

19


RECENSION<br />

Sprängkraften<br />

finns i cyklismen<br />

Cykeljournalisten Carlton Reid kartlägger<br />

utvecklingen och infrastrukturen,<br />

från slutet av 1800-talet till vår början<br />

av 2000-talet. I sin andra bok skriver<br />

han om 1900-talet.<br />

Först kom boken om hur originalvägarna byggdes för<br />

cyklister. Nu har boken kommit om hur cykelstrukturen<br />

kunde överleva när bilismen tog över. När den planerade<br />

tredje boken kommer ut vill jag läsa om hur cykeln tar<br />

tillbaka sin plats från bilen.<br />

Trilogin skrivs på engelska, med de utgivna titlarna<br />

"Roads were not built for cars" och "Bike boom". I bägge<br />

använder Carlton Reid historien som ett sätt att förklara<br />

samtiden. I den tredje ska han skriva om framtiden. "Bike<br />

boom" är en mellanbok, som binder samman då med nu.<br />

Tidsperioden på boksidorna sträcker sig från början av<br />

1900-talet, men koncentreras till halva 1970-talet, då när<br />

det fanns en bike boom eller stark cykeltrend. Under 50- och<br />

60-talen hade bilen kört över det mesta vad gäller cykelinfrastruktur.<br />

Privatbilismen i USA och Storbritannien hade<br />

vuxit, med stadsplanerare och trafikingenjörer som byggde<br />

en vägvärld för motorfordon. Därefter kom en motrörelse,<br />

eller en cykelrörelse, som allierade sig med tidsandan. Under<br />

oljekris, hippieuppror och miljömedvetenhet sågs cykeln<br />

som ett bättre alternativ. Speciellt i Nederländerna, därifrån<br />

som både USA och Storbritannien hämtade hem innovation<br />

och inspiration. Men de tog bara hem vissa delar av cykellandet.<br />

I boken finns exempel från städer som Amsterdam, New<br />

York och London. Det som skiljer den ena från de två andra<br />

är att cyklingen i Amsterdam har varit bestående, inte bara<br />

en boom. I bokens början konstateras att Nederländerna var<br />

världens bästa cykelland 1906. Landet håller sin position<br />

genom hela boken och troligtvis ända in i nästa.<br />

Omslagsbild från den andra boken "Bike Boom", utgiven av Island Press.<br />

I ett kapitel om 30-talet står det om hur brittiska cykelföreningar<br />

motsatte sig separata cykelvägar, eftersom de var<br />

för dåliga. Men främst ville de ha rätt till de vanliga vägarna,<br />

som idag kallas bilvägar. I ett annat kapitel från samma tid<br />

står det om amerikanska cyklister som trycktes allt längre<br />

ut på vägkanterna tills det inte fanns någon yta alls.<br />

Sen kom boomen på 70-talet. De sporttrender som kom<br />

efter, med BMX, MTB och racercykling kallar författaren<br />

inte för en boom. Det är först när cykeln blir ett transportmedel<br />

i vardagen som det verkligen händer, när stadsbilden<br />

har separerade cykelbanor, genomtänkta cykelparkeringar<br />

och säkra cykelpassager. Samtidigt som Carlton Reid skriver<br />

om cykelinfrastrukturen som en förutsättning påpekar han<br />

att det inte är tillräckligt.<br />

20


Uttrycket Build it and they will come nyanseras. Enligt<br />

författaren räcker det inte att bara bygga infrastruktur<br />

för cykeln, det behöver samtidigt vara prioriterat på<br />

bekostnad av bilen. Med höga bensinskatter, vägtullar,<br />

parkeringsavgifter eller bilförbud. Annars blir det som<br />

i den brittiska staden Stevenage eller den amerikanska<br />

staden Davis. Det är exempel på kopierad nederländsk<br />

cykelinfrastruktur som britterna och amerikanarna inte<br />

längre cyklar på. För de andra alternativen har blivit mer<br />

attraktiva. Även om cykling är lätt i dessa städer är biloch<br />

bussåkande lättare, så allt färre cyklade vidare när<br />

trenden avtog. Nedgången skedde även i nederländska<br />

städer, men där fortsatte ändå underhållet och utvecklingen<br />

av cykelsamhället. Så många av deras invånare<br />

cyklade på som vanligt tills det blev vardagligt.<br />

Precis som Carlton Reids första bok ligger fokus på<br />

Storbritannien och de Förenta staterna. Nederländerna<br />

finns med som en förebild och jämförelse genom hela<br />

boken och det är möjligt att landet kommer att vara en<br />

ALLA KOMMER VÄL IHÅG hur det kändes att ta livets första cykeltur.<br />

central<br />

En ny kunskap,<br />

punkt<br />

javisst,<br />

även<br />

men<br />

i hans<br />

framför<br />

tredje<br />

allt en berusande<br />

bok, med<br />

frihetskänsla.<br />

tanke på alla<br />

Att kunna transportera sig längre utan att få skjuts med bil eller tvingas<br />

powerpoint-presentationer och studieresor som görs<br />

passa en buss.<br />

om och Efter till närmare Nederländerna. hundra år då världens Där städer finns och vägnät inte anpassats bara cykelinfraefter<br />

biltrafik börjar nu arkitekter, planerare och politiker snegla på<br />

strukturen utan även cykelkulturen. Det var där som<br />

staden före bilen. Italienska medeltidsstäder har blivit det nya idealet och<br />

den bilfiler radikala har ersatts gruppen av cykelbanor, Provo till och målade med i New York. gamla Medvetenhet cyklar vita och<br />

om bilens miljöpåverkan och hur stillasittande påverkar vår hälsa har<br />

ställde lett till en ut cykelrenässans. dem i städerna Men den ser som olika en ut på föregångare olika platser. till dagens<br />

I Cykla! – två hjul som förändrar världen tar journalisterna Lina E.<br />

lånecykelsystem. Det var även där som en annan grupp,<br />

Johansson och Maja Lagercrantz ett brett grepp om fenomenet cykling.<br />

som De kallade besöker Amsterdam, sig Kabouters, New York, Thessaloniki blockerade och Kapstaden centrala för att stadsgator<br />

som inte som är fullt senare så positivt gjordes – ilskna medtrafikanter bilfria. I Nederländerna och barn som inte hölls<br />

skildra den globala cykeltrenden och dess förespråkare, men också det<br />

ens lär sig att cykla.<br />

cyklingen vid liv och Carlton Reid ger oss exempel efter<br />

exempel för att vi ska lära oss av historien.<br />

Jag hoppas att den sista delen i trilogin också ska heta<br />

LINA E. JOHANSSON är frilansjournalist och jobbar främst som reporter<br />

"Bike och producent boom", för med kultur- undertiteln och samhällsprogram "Så i tog Sveriges cyklisterna Radio. tillbaka<br />

vägarna MAJA LAGERCRANTZ som en gång har arbetat byggdes som journalist för dem". i tolv år, Att framför det allt är det<br />

som samhällsreporter inom public service på program som Kaliber, Ekot,<br />

som P1-morgon, står i framtidsböckerna.<br />

Rapport och Aktuellt. Tillsammans har de skapat programserien<br />

Cykla i P1.<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

Boktips för<br />

en äkta<br />

cykeljul!<br />

I boken "Cykla" tar journalisterna Maja<br />

Lagercrantz och Lina E. Johansson ett brett<br />

grepp om fenomenet cykling. De träffar<br />

cyklister, stadsplanerare och forskare och<br />

skriver om historia, psykologi och ekonomi.<br />

Nu kan du som medlem beställa boken till<br />

specialpris före 20 december för 160:-<br />

inklusive frakt. Mejla din adress till<br />

marknad@ordfrontforlag.se och skriv<br />

"Cykla" i ämnesraden så kommer boken<br />

hem till dig inom sju arbetsdagar.<br />

ORDFRONT<br />

BIKE BOOM, THE UNEXPECTED<br />

www.ordfrontforlag.se<br />

RESURGENCE OF CYCLING<br />

REPORTAGEBOK AV CARLTON REID<br />

BETYGET ÄR 3 AV 5 MÖJLIGA CYKLAR<br />

21


RESOR<br />

Cyklar i takt<br />

med musiken<br />

Albert Sans tog med sig cykeln och gitarren till Sydamerika för<br />

sex år sen. Han lämnade livet som spansk rockmusiker, men<br />

musiken har inte lämnat honom. Rytmen i Albert Sans cykelliv<br />

har gått över till en brasiliansk bossa nova och han stannar ofta<br />

för att producera låtar och videos för att kunna ta sig vidare.<br />

TEXT: HANNA MI JAKOBSON OCH FOTO: ALBERT SANS<br />

BRASILIEN<br />

De tropiska stränderna i norra delen<br />

av landet vid Porto das Pedras kallas<br />

ibland Brasiliens Karibien.<br />

22


23


RESOR<br />

PACKNING<br />

Albert Sans med<br />

all sin utrustning<br />

för Sydamerika.<br />

Han kallar sin långfärdscykling<br />

den långsammaste<br />

jorden-runt-resan i världen.<br />

– Långsamma projekt,<br />

långsamt arbete, långsamma<br />

rörelser, långsamt liv och långsamt resande,<br />

säger Albert Sans när han beskriver sin tillvaro.<br />

Han har varit ute i sex år. Hemma i Spanien<br />

levde han som musiker, men tröttnade på<br />

att musiken blev en prestation. Albert Sans<br />

ville följa en annan rytm och tog till slut med<br />

sig cykeln till Sydamerika. Från att tidigare<br />

producera rockmusik i hög takt växlade han<br />

ner till ett långsammare tempo.<br />

– För mig är musik mer personligt än ett<br />

arbete. Det handlar om att förmedla den jag<br />

är. Låttexterna är ett uttrycksmedel för vad<br />

jag vill säga, berättar Albert Sans.<br />

På hans cykel har ramen en förlängning<br />

som är anpassad för att bära en liten gitarr.<br />

Utöver det har han den vanliga packningen<br />

för att kunna cykla långt, tälta ofta och laga<br />

egen mat. Dessutom bär han med sig kameraoch<br />

ljudutrustning med en drönare och redigeringsdator.<br />

– Med en mikrofon och gitarr kan man spela<br />

in en skiva. Det öppnar verkligen upp för<br />

andra sidor av livet med frihet och flow. Livet<br />

som nomad, med minimalism och rörelsefrihet,<br />

säger Albert Sans.<br />

Förutom att spela in låtar och egna<br />

musikvideos från resan brukar han stanna<br />

och tjäna pengar på andra mediaprojekt. För<br />

att slippa avbrotten i sitt cykelflow startade<br />

han en crowdfundingdel på sin hemsida, där<br />

besökare kan donera pengar och få nya låtar<br />

tillbaka. Låtskrivandet går långsamt, men för<br />

honom gör det ingenting.<br />

– Det känns bra för mig. Det är ingen stress<br />

utan perfekt. Jag tar hand om varje låt och<br />

hittar rätt ord och synkar allt annat, säger<br />

Albert Sans.<br />

Under cyklingen i Sydamerika har han<br />

fått andra influenser som har påverkat hans<br />

musik, med bossarytmer snarare än rockriff.<br />

Länderna han har cyklat genom har gjort<br />

ett avtryck på såväl hans musik som i hans liv.<br />

Landskapen, de yttre och de i<strong>nr</strong>e, återspeglas<br />

senare i låttexter. Naturen har varit växlande.<br />

Från cykling på paradisvita stränder längs<br />

Brasiliens norra kust till grusvägarna med<br />

dramatisk bergsutsikt längst ner i Patagonien.<br />

I en av sina musikvideor vaknar han upp på<br />

24<br />

en klippa på Sydamerikas östkust och flera<br />

filmsnuttar avlöser varandra med scener från<br />

öknar, djungler, stränder, berg, hav, stäpp och<br />

skog. I videosekvenser syns nationalparker<br />

som Torres del Paine med sina glaciärsjöar i<br />

Chile, Iguazú med sina vattenfall i Argentina<br />

och Lençois Maranhenses med sina vattenfyllda<br />

sanddyner i Brasilien. Även människor han<br />

möter sätter sina avtryck, och han gör detsamma<br />

i dem.<br />

”<br />

Både gitarren och<br />

cykeln öppnar dörrar. De<br />

fungerar som en katalysator<br />

för upplevelser.<br />

– Både gitarren och cykeln öppnar dörrar.<br />

De fungerar som en katalysator för upplevelser.<br />

Cykeln är fantastisk, men kombinerat med en<br />

gitarr ger det magi, säger Albert Sans.<br />

Han sjunger sina låtar för andra långfärdscyklister<br />

när de tältar tillsammans vid en sjö<br />

eller drar fram gitarren för en låt efter middagen<br />

när han har blivit inbjuden i ett hem.<br />

– Jag spelar när jag träffar personer som jag<br />

tycker om eller när jag är ensam. I början av<br />

resan, här i Brasilien, spelade jag som gatumusikant<br />

men kände att jag inte ville spela<br />

bara för pengar. Utan jag vill spela när jag<br />

känner för det, säger han.<br />

Resan började i São Paulo och det är även<br />

där Albert Sans är idag.<br />

– När jag kom hit första gången och hade<br />

min första couchsurfing-erfarenhet var det<br />

hos en kille som spelade gitarr och sen kom<br />

en annan från Nordamerika som också var<br />

gitarrist. Så vi gjorde en konsert tillsammans<br />

för dem som bodde i hyreshuset. Det var ett<br />

naturligt sätt att möta varandra, dela med oss<br />

och ingå i ett sammanhang, berättar han.<br />

Under åren har han tagit flera pauser i<br />

sin cykelrytm, ibland för att vila sig för en<br />

knäskada, men oftast för att ta olika uppdrag<br />

eller slutföra projekt för att finansiera resten<br />

av sitt nomadliv. Ibland har han använt<br />

sig av internetforum som couchsurfing och<br />

warmshowers, där cyklister och andra öppnar<br />

sina hem för likasinnade. Efter att han själv<br />

har bjudits hem till flera främlingar försöker<br />

Albert Sans att skapa ett liknande forum,<br />

fast speciellt för konstutövare.<br />

SKOGSVÄG<br />

Rutten går genom<br />

djungel på en<br />

röd landsväg.


TERRÄNG<br />

Cykelrutten<br />

"La Estrada<br />

Real" i<br />

Brasilien.<br />

25


RESOR<br />

– Jag tänker mig en webbsida som inte<br />

bara är för artister och musiker utan<br />

även för poeter och fotografer som kan<br />

gestalta sin historia. Om jag till exempel<br />

är värd och vill lyssna på brasiliansk<br />

poesi eller musik kan jag leta efter det<br />

på kartan och bjuda in någon som bor<br />

i närheten eller är på väg till min stad,<br />

förklarar Albert Sans som vill skapa<br />

små konstscener för internationellt och<br />

kulturellt utbyte.<br />

Han tänker på vad han själv har fått ut<br />

av att cykla mellan spontana möten med<br />

människor där musik har uppstått. Till<br />

exempel när han fick höra musikstilen<br />

La Murga, med en känsla av musikal och<br />

karneval i Uruguay.<br />

– Jag fick en inhemsk musikupplevelse<br />

när jag deltog i en show i Montevideo<br />

med en murgagrupp. Jag fick lära mig på<br />

nära håll och festade med musikerna och<br />

sångarna, berättar Albert Sans.<br />

Även i mindre sammanhang har<br />

musiken gjort det lättare för honom att<br />

presentera sig själv när han har cyklat in<br />

i en ny situation.<br />

– Ibland är jag lite blyg och då är det<br />

mitt sätt att visa att jag är här och kunna<br />

säga det här är jag. Det underlättar<br />

verkligen, berättar han.<br />

”<br />

Jag vet att jag vill<br />

fortsätta att se och lära<br />

mig om världen.<br />

Hans cykel och hans gitarr är det<br />

enda i hans packning som har fått egna<br />

namn. Cykeln har han döpt till Ona och<br />

gitarren till Tita.<br />

– De är bägge nyttiga saker som<br />

fungerar som en översättare eller något<br />

som skapar ett möte, säger Albert Sans.<br />

På cykeln lyssnar han ofta på låtskrivaren<br />

och sångaren Jorge Drexler från<br />

Uruguay och hamnar återkommande i<br />

sammanhang där den puertoricanska<br />

popgruppen Calle Trece spelas, med<br />

låtar som Vuelta del mundo, vilket handlar<br />

om att resa jorden runt.<br />

– Jag vet att jag vill fortsätta att se<br />

och lära mig om världen, säger Albert<br />

Sans som funderar på nästa etapp.<br />

Han har inga planer på att åka hem<br />

ännu, utan kommer cykla vidare och<br />

spela vidare.<br />

– För mig handlar livet inte om projekt<br />

eller arbeten utan om att hitta ett<br />

flow, förklarar han.<br />

Det är något som han har funnit<br />

på cykeln och genom musiken. Det<br />

är främst på kända touringvägar som<br />

Carretera Austral i Chile eller La Estrada<br />

Real i Brasilien som han trivs bäst. När<br />

långfärdscyklingen flyter på och musikinspirationen<br />

flödar.<br />

– Jag är lycklig, det här är min väg<br />

med ett långsamt liv, säger Albert Sans.<br />

26


CYKLIST<br />

Självporträtt på<br />

Albert Sans i<br />

bergslandskapet<br />

Patagonien<br />

ALBERT SANS SYDAMERIKACYKLING<br />

•<br />

•<br />

•<br />

•<br />

CYKLIST Albert Sans, 40 år<br />

CYKEL Free Radical Xtracycle, som har döpts till "Ona".<br />

CYKELRUTT Brasilien, Uruguay, Argentina, Chile,<br />

Bolivia och Paraguay, i tre olika etapper, med pauser och<br />

andra transporter emellan.<br />

BERG<br />

Cykeln Ona i<br />

nationalparken<br />

Torres del<br />

Paine.<br />

CYKELDISTANS Räknar inte, men har varit ute sen 2011.<br />

CYKELAKTUELL Med e-boken "Nomadismo" på spanska och<br />

med resebilder, som går att beställa gratis på hans hemsida.<br />

CYKELMUSIK Nedladdningsbara låtar från cykelvägen.<br />

"Deslizado", "Ojos de atar", "Si allí estás tú", "Escéptica", "Paula"<br />

och den senaste låten "Sin dama".<br />

CYKELBLOGG albertsans.com och den kommande<br />

hemsidan för att dela livekonst med varandra liveatsofa.com<br />

BOLIVIA<br />

PARAGUAY<br />

CHILE<br />

ARGENTINA<br />

BRASILIEN<br />

SÃO PAULO<br />

URUGUAY<br />

27


DEBATT<br />

KRÄVER INFRASTRUKTUR,<br />

Sedan sekelskiftet har Sveriges<br />

riksdag och regering fattat inte<br />

mindre än sju olika trafikpolitiska<br />

beslut med i<strong>nr</strong>iktning på att förbättra<br />

förutsättningarna för cykling.<br />

Utredning efter utredning slår fast<br />

att cykeln är en nyckelkomponent för att<br />

möta vår tids stora utmaningar, i form av<br />

klimatförändringar och stigande ohälsa.<br />

Inte heller våra kommuner och landsting<br />

har legat på latsidan. Samrådsgrupper<br />

har tillsatts, idéprogram har presenterats<br />

och cykelplaner har producerats, kommunicerats<br />

och reviderats i en imponerade<br />

omfattning. Men cykelinfrastrukturen,<br />

med lokala undantag, är gravt undermålig<br />

vilket får alternativa transportsätt<br />

att framstå som mer säkra och attraktiva.<br />

I synnerhet hos de grupper som inte<br />

cyklar eller där cyklingen minskar.<br />

Lösningen för att kunna uppfylla såväl<br />

de nationella som lokala cykelstrategiernas<br />

mål går inte att runda med önsketänkande.<br />

Det handlar om att prioritera<br />

resurser och tillsätta kompetens för<br />

att bygga ut, förbättra och underhålla<br />

infrastrukturen. Om vi förlitar oss till<br />

bokföringen är det just där proppen<br />

sitter, när det kommer till kritan saknas<br />

en politisk vilja att räkna med.<br />

I den nu liggande propositionen för<br />

de nationella transportsystemen 2018-<br />

2029 beräknas skattesatsningarna på<br />

gång- och cykeltrafik få kosta minst 13,4<br />

miljarder och som mest 17,8 miljarder,<br />

av totalt 710 miljarder. Det utgör runt<br />

två procent, men om man räknar bort de<br />

kommunala insatserna landar de statliga<br />

planerna på närmare en procent. Resterande<br />

miljarder går till olika typer av vägoch<br />

järnvägssatsningar, där högkostnadsprojekt<br />

som Västsvenska paketet och<br />

Förbifart Stockholm inte ens är i<strong>nr</strong>äknade.<br />

En plan är inte heller detsamma som<br />

en investering. Uppföljningar av tidigare<br />

budgetar har haft ett synnerligen dåligt<br />

track-record till cyklingens nackdel. Inte<br />

mindre än en fjärdedel av satsningarna<br />

har i slutändan slukats av andra projekt.<br />

Politiker är alltså inte enbart obenägna<br />

att tilldela medel till cykling. Trafikverket<br />

har också använt pengar avsedda för<br />

cykling som en budgetregulator i den<br />

nationella balansräkningen.<br />

Krister Spolander, tidigare programchef<br />

vid Statistiska Centralbyrån, har räknat<br />

ut att cykelskulden till följd av tidigare<br />

uteblivna investeringar uppgår till 40<br />

miljarder kronor. Med hänsyn tagen<br />

till volymen på planerade satsningar<br />

och erfarenhet av vad som i slutändan<br />

realiseras, är hans uppskattning att det<br />

kommer ta bortåt 40 år innan Sverige<br />

har en cykelinfrastruktur som motsvarar<br />

Danmarks och Nederländernas standard.<br />

Då har de flesta av er som läser detta, mig<br />

själv inkluderad, hunnit nå pensionsålder<br />

eller cyklat vidare till den andra sidan.<br />

Cykelfrämjandet har under lång tid<br />

försökt att vara en proaktiv och uppmuntrande<br />

part i den politiska debatten.<br />

Det är en roll vi som organisation bör<br />

fortsätta spela. Men att verka i en positiv<br />

anda medför inte per automatik att vi ska<br />

avstå från att syna korten. Cykelstrategier<br />

i all ära, men framöver ska vi kolla att<br />

de politiska checkarna som ställs ut också<br />

har täckning. Inte bara för vår egen skull,<br />

utan för att allas vår framtid kräver det.<br />

Zacharias Elinder<br />

Storstockholmskretsens ordförande<br />

Cykelutredningen<br />

2012<br />

Cykelstrategin<br />

<strong>2017</strong><br />

Så här lång tid kan det ta att bygga cykelinfrastruktur i nivå med Danmark och Nederländerna.<br />

100<br />

80<br />

60<br />

40<br />

20<br />

71%<br />

ANDEL AV<br />

BEFOLKNINGEN<br />

SOM SÄGER ATT DE<br />

CYKLAR OFTA.<br />

53,1%<br />

38,9%<br />

58,3%<br />

0%<br />

GRONINGEN AMSTERDAM ÅLBORG KÖPENHAMN<br />

28


INTE FLER UTREDNINGAR<br />

”<br />

Staten är duktig på att ta fram<br />

idéskrifter, policydokument och cykelstrategier,<br />

men inte att få fram pengar<br />

till asfalt som vi kan cykla på.<br />

KRISTER SPOLANDER, TRAFIKEXPERT PÅ CYKEL<br />

"Mer cykeltrafik på säkrare vägar. Nationell strategi för ökad<br />

och säker cykeltrafik". Vägverket, 2000.<br />

"Stadsplanera i stället för trafikplanera och bebyggelseplanera".<br />

Boverket, 2002.<br />

"Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet". Folkhälsoinstitutet,<br />

2007.<br />

"Cykel på tåg. Möjligheter och svårigheter". Banverket, 2010.<br />

"Vägen till ett cyklande samhälle". Sveriges kommuner och<br />

landsting, 2012.<br />

"Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem".<br />

Trafikutskottet, 2012.<br />

"Cykelutredningen för ökad och säkrare cykling". Regeringskansliet,<br />

2012.<br />

"En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling".<br />

Regeringskansliet, <strong>2017</strong>.<br />

Det behövs cirka 40 miljarder och bortåt 40 år med nuvarande investeringsplaner.<br />

2057<br />

38,4%<br />

MALMÖ<br />

Källa: EU-rapporten<br />

2016, "The State of<br />

European Cities" som<br />

baseras på enkätsvar.<br />

16,9%<br />

STOCKHOLM<br />

710<br />

miljarder ska fördelas<br />

de kommande elva<br />

åren enligt liggande<br />

infrastrukturplan för<br />

2018–2029, inklusive<br />

uppskattade intäkter från<br />

medfinansiering som<br />

trängsel- och banavgifter.<br />

INFRASTRUKTUR-<br />

SATSNINGAR<br />

CIRKA<br />

2% AV<br />

INVESTER-<br />

INGARNA<br />

PLANERAS<br />

TILL CYKEL-<br />

OCH GÅNG-<br />

TRAFIK.<br />

29


FÖRENING<br />

Så ska fler cykla på<br />

KOMMUN<br />

Luleå är en av<br />

dem som satsar<br />

på vintercykling<br />

med olika innovationer.<br />

Foto:<br />

Luleå kommun<br />

SVERIGE Den kommun som tar<br />

fram bäst innovation för att främja<br />

vintercykling får en miljon kronor.<br />

Cykel plus minus heter projektet som<br />

söker efter lösningar för att få fart på<br />

vintercyklingen.<br />

– Det varierar väldigt, men det är inte<br />

ovanligt att cyklingen minskar med<br />

hälften på vintern, säger Emil Törnsten,<br />

projektledare och ordförande för Cykelfrämjandets<br />

krets i Stockholm Norrort.<br />

Om fler fortsatte att cykla under hela<br />

året skulle fördelarna bestå oavsett<br />

säsong, med ihållande hälsovinster och<br />

trängselminskningar. För att kunna byta<br />

ut bilen helt behövs vinterlösningar.<br />

– Om cykeln ska bli ett reellt alternativ<br />

för många måste det fungera året om,<br />

säger Emil Törnsten.<br />

Innovationstävlingen utlystes på<br />

Transportforum i Linköping i början<br />

av året. Sen dess har kontakter tagits<br />

med kommuner, företag, studenter och<br />

forskare. I november hölls ett så kallat<br />

hackaton, en innovationsdag på Kungliga<br />

tekniska högskolan. Idéerna var varierande,<br />

från olika former av sopsaltning<br />

för att förbättra underlaget till appar som<br />

signalerar färdigplogade cykelbanor.<br />

”<br />

Amsterdam har ungefär likartade<br />

förhållanden, men där cyklar<br />

man och i Göteborg åker man bil.<br />

KARL ZANDER, VICE ORDFÖRANDE, AVFÄRDAR PÅSTÅENDET<br />

OM ATT FÅ CYKLAR I GÖTEBORG PÅ GRUND AV VÄDRET.<br />

Cykelfrämjandet får bidrag<br />

SVERIGE I enlighet med<br />

den nationella cykelstrategin<br />

har Trafikverket beslutat att<br />

fem ideella organisationer<br />

får dela på projektbidrag på<br />

totalt nio miljoner kronor.<br />

Projekten handlar om informations-<br />

och utbildningsinsatser<br />

för ökad och säker<br />

cykling. Cykelfrämjandet får<br />

två miljoner för att utöka<br />

cykelkurserna för vuxna.<br />

30


vintern<br />

En bilfri dag<br />

söker röster<br />

PROJEKTLEDARE<br />

Cykelfrämjandets<br />

Emil Törnsten. Foto:<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

Förslagen handlar främst om snöröjning,<br />

halkbekämpning och trafikinformation<br />

men även om kläder som fördelar värme<br />

eller rörformade tunnlar där cyklister får<br />

skjuts av fläktar. Den kommun som först<br />

registrerade sitt förslag var Luleå, som<br />

redan satsar på utbyggnad och underhåll<br />

av cykelvägnätet. Där plogas det dubbelt<br />

så ofta som på bilvägarna och kommunen<br />

lånar ut vinterrustade cyklar i en kampanj.<br />

Hittills har insatserna gett resultat.<br />

– Mellan 2013 och <strong>2017</strong> ökade cyklingen<br />

vintertid i de centrala delarna av<br />

Luleå med drygt 20 procent, säger Linn<br />

Adolfsson, som har varit cykelansvarig i<br />

kommunen under tidsperioden.<br />

Sista registreringsdag för tävlande i<br />

innovationstävlingen var 30 november<br />

och vinnaren presenteras 15 maj 2018.<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

GÖTEBORG Federico Ghirelli,<br />

medlem i lokalkretsen, föreslår<br />

att staden blir bilfri för en dag.<br />

– Göteborg är en härlig stad och<br />

jag kan föreställa mig hur roligt det<br />

hade varit att cykla med barnen i<br />

stan en sommardag. Sen är det bra<br />

för miljön också, säger Federico<br />

Ghirelli.<br />

Han har lämnat ett förslag på<br />

Göteborgs stads hemsida, där de<br />

som vill stötta kan registrera sig och<br />

rösta för. Ett så kallat Göteborgsförslag<br />

innebär att man ska samla<br />

minst 200 röster på 90 dagar, för att<br />

det ska diskuteras av stadens politiker.<br />

Röstningen pågår för allmänheten<br />

till 8 februari 2018. Federico Ghirelli<br />

vänder sig till resten av Cykelfrämjandets<br />

medlemmar för röststöd.<br />

I sitt förslag argumenterar han<br />

för att en bilfri dag skulle gå i linje<br />

med stadens miljömål. Under en dag<br />

kan det bli tydligt hur miljöpåverkan<br />

minskar och luftkvaliteten förbättras.<br />

Dagen handlar inte bara om att<br />

minska biltrafiken utan även förhöja<br />

stadssamvaron med en avgasfri<br />

folkfest.<br />

– Jag hoppas framförallt att det<br />

blir av och att det blir en uppskattad<br />

tradition. Vem vet, det kanske växer<br />

till flera dagar om året, säger han.<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

32<br />

2018 ARRANGERAS CYKEL-<br />

TURISTVECKAN I RÄTTVIK<br />

EN VECKA SENARE, I<br />

STÄLLET FÖR VECKA 31.<br />

Ordföranden tar Europauppdrag<br />

EUROPA<br />

Cykelfrämjandets ordförande<br />

kommer även att leda den europeiska<br />

motsvarigheten. Lars<br />

Strömgren kommer därmed att<br />

företräda Europas cyklister i<br />

European Cyclists' Federation, ECF.<br />

Han ersätter sittande ordförande<br />

Manfred Neun från Tyskland,<br />

som kliver av vid årsskiftet.<br />

– Det känns viktigt att som<br />

svensk få arbeta från gräsrött-<br />

erna och upp till lobbying på<br />

EU-nivå, säger Lars Strömgren,<br />

som kommer att vara tillförordnad<br />

ordförande för ECF från<br />

och med 1 januari, fram till<br />

stämman i Milano 19 maj.<br />

31


Vill du vara<br />

med och<br />

bestämma?<br />

Kandidera eller nominera till<br />

Cykelfrämjandets riksstyrelse<br />

innan den 31 december.<br />

Östersund<br />

För 24 år sen var Mait Adsten med<br />

och startade Östersundskretsen. Till<br />

en början ville hon ha en cykelväg<br />

till jobbet, vilket nu byggs. Samarbetet<br />

med kommunen har också<br />

resulterat i att de har prisats på<br />

Trafikantveckan och varit först i<br />

Sverige med jämställd snöplogning.<br />

Mejla oss på valberedning@cykelframjandet.se<br />

Gekko fx HP Velotechnik<br />

Cykelglädje<br />

på tre hjul<br />

– Jag blev medlem 1990<br />

och fick ett brev från Gun<br />

Hägglund som ville att vi<br />

skulle starta en krets här,<br />

berättar Mait Adsten.<br />

Gun Hägglund var en känd<br />

hälsoprofil och ordförande<br />

i Cykelfrämjandet, som var<br />

i Östersund för att värva<br />

medlemmar.<br />

– Vi fick till en interimstyrelse<br />

på fyra personer direkt<br />

på mötet. Jag tänkte att det<br />

kanske inte var så dumt. Jag<br />

kanske kunde få en cykelväg<br />

till jobbet. Då blev jag trafikansvarig<br />

i kretsen och satt<br />

i riksstyrelsen på slutet av<br />

90-talet, säger Mait Adsten.<br />

Hon visar reultaten av<br />

hennes och kretsens arbete<br />

som syns i asfalten på den<br />

väg som hon brukade cykla<br />

till jobbet.<br />

– Expresscykelvägen byggs<br />

i bägge ändar. Det byggs<br />

cykelvägar på andra sidan<br />

sjön också. Vi har två cykelöverfarter<br />

och vi ska få fler,<br />

säger Mait Adsten.<br />

Nu är hon pensionär och<br />

kan se tillbaka på flera cykelåtgärder<br />

genom åren.<br />

– På 80-talet var jag<br />

ganska ensam cyklist under<br />

vinterhalvåret och cyklade på<br />

trottoaren. Jag vågade inte<br />

cykla på gatan i snö och slask,<br />

berättar hon.<br />

Förutom cykelbanor har<br />

de även påverkat skyltningen<br />

och plogningen med sitt<br />

kommunsamarbete.<br />

32<br />

specialcyklar<br />

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35<br />

www.jary.se • 0709-70 60 46<br />

Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton<br />

•ÖSTERSUNDSKRETSEN<br />

Östersundskretsen har<br />

länge samarbetat med kommunen<br />

för att utöka cykelvägnätet<br />

och en miljövänlig<br />

mobilitet, genom att vara en<br />

dialogpartner, remissinstans,<br />

rapportör och medarrangör<br />

av de årliga och internationella<br />

Trafikantveckorna.<br />

•<br />

•<br />

•<br />

Under sommaren<br />

genomförs sociala cykelturer<br />

kontinuerligt i området.<br />

80 medlemmar finns i<br />

Östersundskretsen.<br />

Nästa år firar kretsen sitt<br />

25-årsjubileum.


KRETSEN<br />

utvecklas<br />

ORDFÖRANDE<br />

Mait Adsten har varit med sen 90-talet.<br />

AKTIVA<br />

Cyklister<br />

som håller<br />

samman<br />

kretsen.<br />

– Cykelvägarna plogas före<br />

bilvägarna. Det är omöjligt att<br />

cykla i djup snö, säger hennes<br />

man Jan Adsten.<br />

– Genom att vi tillhör styrelsen<br />

i Cykelfrämjandet är det<br />

korta kommunikationsvägar.<br />

Ser jag ett hål i vägen så ringer<br />

jag, tillägger Mait Adsten.<br />

De står på en av de bilvägar<br />

som har smalnats av för att<br />

göra plats för cyklister. Ännu<br />

är det en avlång grop i marken,<br />

men snart ska den bli som i<br />

andra änden av staden, där en<br />

stor röd cykel indikerar början<br />

på expresscykelvägen.<br />

– Det är fantastiskt roligt att<br />

ha varit med på hela den här<br />

resan, säger Mait Adsten.<br />

Text och foto:<br />

Hanna Mi Jakobson<br />

KRETSEN<br />

Mait och<br />

Jan Adsten<br />

med Birgitta<br />

och Björn<br />

Wahlberg.<br />

1993 1996 2012 2014<br />

Östersundskretsen startar med<br />

en interimstyrelse, där Mait<br />

Adsten är en av initiativtagarna<br />

och ledamöterna.<br />

Cykelturistveckan arrangeras<br />

i Östersund. Styrelsen hade<br />

varit i Örnsköldsvik 1994 och<br />

Helsingborg 1995 för att reka.<br />

Kretsen initierar inspirationskonferenser<br />

i regionen, först<br />

i Östersund och därefter i<br />

Umeå och Sundsvall.<br />

Östersunds kommun, med<br />

partners som Cykelfrämjandet,<br />

vinner European Mobility<br />

Award för sin Trafikantvecka.<br />

33


CYKELPAKET I EUROPA<br />

www.cyclingsweden.se<br />

Toscana<br />

Provence<br />

Moseldalen<br />

Mallorca<br />

Kroatien<br />

Holland<br />

och många fler!<br />

Välkommen att prata<br />

cykelresor med mig.<br />

/Diana 070-670 55 93<br />

Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se<br />

CYKLA I GLASRIKET<br />

LENHOVDA<br />

ÅSEDA<br />

LANDSVÄG<br />

ÄLGHULT<br />

SÄVSJÖSTRÖM<br />

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt<br />

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,<br />

mat, bagagetransport mellan<br />

Cykelgruppen<br />

& hotell, & båt<br />

hotellen, båttur på floden, cyklar.<br />

– 2018 års resor ute nu!<br />

Våra övriga cykelturer<br />

• Vinvägen Cykel & hotell, i Alsace bagagetransport<br />

ingår och alltid! Camargue Boka redan nu för<br />

Cykel & båt.<br />

• Provence<br />

Flera alternativ, från 3<br />

• Slott och vin i Loiredalen<br />

2018 – platserna tar<br />

dagar och uppåt.<br />

fort slut.<br />

• Salzkammergut i Österrike<br />

• Boden‐sjön<br />

• Moseldalen, vår specialitet! • Moselfloden, Rhen<br />

• Toscana • Alsace – vinvägen • Mallorca • Hollands kanaler och<br />

Cykel<br />

• Bodensjön<br />

& båt<br />

runt<br />

en populär<br />

sjöar<br />

kombination<br />

• Salzkammergut<br />

• Donau<br />

• Moselfloden<br />

• Mallorca<br />

• Elbe och Moldau<br />

• Holland • Toscana - Venedig-regionen<br />

• Donau • Kroatiska övärlden<br />

• Kroatiska • Donau cykelväg övärlden • Po-dalen i Italien<br />

• Grekiska • Holland – cykelparadiset öar<br />

• Provence & Camargue<br />

Gå in på vår hemsida<br />

www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller<br />

ring www.queentravel.se<br />

0503‐21900<br />

eller ring 0503-21900<br />

Piemonte -ett paradis för vinälskare<br />

Hyra av cykel, övernattning i dubbelrum,<br />

frukost, transport av bagage mellan<br />

hotell och vägbeskrivningar på engelska.<br />

Pris per person i dubbelrum<br />

7 dagar från 7 700 kr<br />

www.locafrance.se tel. 0340-653920<br />

Cykla i Stallarholmen och Strängnäs<br />

KOSTA<br />

MÅLERÅS<br />

GULLASKRUV<br />

ORREFORS<br />

ALSTERBRO<br />

Upplev vår vackra natur<br />

med ett rikt kulturliv på<br />

Selaön i fagra Sörmland.<br />

Vi har cykelpaket samt<br />

fyra lättcyklade leder, två<br />

bra cykelkartor samt tips<br />

på logi och sevärdheter.<br />

www.cykelgruppen.se<br />

NYBRO<br />

Cykelpaket hos Östa Gård B&B<br />

www.maleras.nu | 0481-31175


Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps<br />

Åsnen runt i Småland<br />

Vill du uppleva äventyr<br />

och unikt naturliv runt en<br />

av Sveriges vackraste sjöar?<br />

Vi erbjuder cykelpaket<br />

runt sjön Åsnen 2018:<br />

Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,<br />

övernattning, frukost & lunchpaket<br />

Campingpaket (2-7dagar): cykel,<br />

cykelkärra och komplett campingkit<br />

inklusive 3-mannatält.<br />

Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå<br />

0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se<br />

www.visitalvesta.se<br />

Visit<br />

Alvesta<br />

Vandring och cykling på Sardinien<br />

Välkomna till Sardinien och Medelhavet<br />

Sardinien, när Italien är som bäst!<br />

Cykelresor i grupp<br />

Cykelresor på egen hand med GPS<br />

MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vi<strong>nr</strong>esor<br />

Cykel<br />

gruppen<br />

Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se<br />

35 Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch<br />

cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har<br />

även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel.<br />

0248-10039 www.lustigsgarden.se


KALENDARIUM<br />

Abloc Winter Challenge<br />

JÖNKÖPING<br />

28-29 december<br />

För tredje gången anordnas utmaningen<br />

Abloc winter challenge i mellandagarna,<br />

som även går under namnet Vintervättern.<br />

Starten går från Hovrättstorget i<br />

centrala Jönköping med tre olika startgrupper.<br />

Dagen därpå genomförs den riktiga<br />

tävlingen, Abloc winter race, som kan vara<br />

årets kallaste och sista race.<br />

Transportforum 2018<br />

LINKÖPING<br />

10-11 januari, 2018<br />

Nordens största årliga konferens för<br />

transportsektorn, där forskare och<br />

aktörer möts för kunskapsutbyte. VTI,<br />

Statens väg- och transportforskningsinstitut,<br />

är arrangör. Transportfrågor<br />

som berör cykling tas även upp i seminarium.<br />

Förra året diskuterades stadsmiljöavtalen,<br />

mätning av cykeltrafik,<br />

cyklisters framkomlighet samt hot och<br />

möjligheter för en ökad cykling.<br />

Cykelcross-SM 2018<br />

GÖTEBORG<br />

13-14 januari, 2018<br />

De nationella mästerskapen i cykelcross,<br />

CX-SM, arrangeras av Göteborgs cykelklubb.<br />

Tävlingarna och klasserna ska<br />

spridas ut över två dagar. Nytt för detta<br />

år är att ungdomsklasserna och damklassen<br />

U23 får mästerskapsstatus.<br />

Världsmästerskapen i cykelcross genomförs<br />

ett par veckor senare, 3 februari, i<br />

Valkenburg i Nederländerna.<br />

KRETSARNA Mer aktiviteter, information och uppdateringar finns på kretsarnas hemsidor<br />

cykelframjandet.se/kretsar<br />

GÖTEBORG<br />

13 december, 18.00-21.00<br />

Luciacykling på kvällen för<br />

att lysa upp Göteborg med<br />

lampor och julpynt. Samling<br />

vid Llama Lloyd, Väderkvarnsgatan<br />

16A på Hisingen.<br />

MALMÖ<br />

Januari och februari<br />

Cykelkurser för unga och<br />

vuxna anordnas i Malmö<br />

löpande under 2018. Kretsen<br />

och projektet Frihet på cykel<br />

har fått tillgång till en inomhuslokal<br />

i början på året, där<br />

det kan hållas cykelkurser<br />

alla säsonger. Kontaktperson<br />

är Isabella Thöger, som är<br />

cykelinstruktör och projektledare,<br />

isabella.thoger@<br />

cykelframjandet.se.<br />

STORSTOCKHOLM<br />

31 december, 10.00<br />

Nyårscykling i staden på årets<br />

sista dag, med turledare Eva<br />

0706-960634. Samling på<br />

söndagsmorgonen vid Östra<br />

station.<br />

36


Winter Cycling Congress<br />

MOSKVA, RYSSLAND<br />

8-11 februari, 2018<br />

Sjätte upplagan av den internationella<br />

Vintercyklingskongressen hålls i Moskva.<br />

Den lockar cykelaktörer från Kanada, USA<br />

och Europa, men även de som indirekt<br />

arbetar med cykling genom urban design,<br />

ingenjörskonst och turism. Politiker,<br />

proffs och tekniker undersöker olika<br />

cykelfrågor för kalla klimat. Under söndagen<br />

firas även årets vinterparad med<br />

cykel på Moskvas gator.<br />

Winter bike to work day<br />

VÄRLDEN<br />

9 februari, 2018<br />

En internationell och årlig aktivitet för<br />

att hylla vinterpendling på cykel. För<br />

sjätte året i rad uppmärksammas denna<br />

dag genom att cykla och registrera det<br />

på eventets hemsida. Förra året låg Sverige<br />

på fjärde plats i världen, med 895<br />

registrerade cyklister. Bland städerna låg<br />

Umeå på tredje plats med 388 personer<br />

som hade klickat in att de hade cyklat<br />

till arbete eller studier.<br />

Svenska Cykelmässan<br />

STOCKHOLM<br />

16-18 mars, 2018<br />

Svenska Cykelmässan återkommer 2018,<br />

efter årets premiär, nästa år är den på<br />

Kistamässan. Tre dagar av seminarier,<br />

tester, uppvisningar, debatter och presentationer<br />

om allt från tävlingscykling<br />

till exotiska cykeläventyr samt Sveriges<br />

cykelriksdag. Senast lockade branschens<br />

nya cykelmässa över 10 000 besökare,<br />

när den hölls i Göteborg.<br />

cykelmassan.com<br />

KRETSARNA<br />

VÄSTERÅS<br />

En gång i månaden, 18.00<br />

Medlemsträffar på Café<br />

Bianchi där det pratas<br />

cykling, trafikpolitik och en<br />

massa andra samtalsämnen<br />

för cykelentusiaster.<br />

Eventuella ändringar i<br />

schemat publiceras på Facebooksidan<br />

"Västeråskretsen"<br />

när det närmar sig.<br />

31 januari 18.00<br />

28 februari 18.00<br />

28 mars 18.00<br />

ÖREBRO<br />

22 mars, 17.00<br />

Årsmöte för kretsen på Slottsgatan<br />

13. Föranmälan till<br />

Kerstin på 0705-489316.<br />

Mer information kommer på<br />

hemsidan.<br />

ÖSTERGÖTLAND<br />

13 januari, 14.00<br />

Vintercykeltur från Norrköpings<br />

stadsbibliotek. Medlemmar<br />

uppmanas att skicka in sina<br />

mejladresser till norrkoping@<br />

cykelframjandet.se.<br />

37


BOKA<br />

ON-<br />

LINE!<br />

CYKELTURISTVECKAN<br />

GÖR DALARNA 2018<br />

Nästa år arrangeras CTV i Rättvik med<br />

en cykelvecka som bjuder på varierande<br />

turer i djupa dalaskogar och öppna kulturlandskap.<br />

2018 är det vecka 32 som<br />

gäller, med invigning söndag 5 augusti<br />

och avslutningsmiddag fredag 10 augusti.<br />

Däremellan upptäcker vi Dalarnas vägar<br />

och landskap tillsammans på cykel. Boka in<br />

dig och partnern, kompisarna eller familjen<br />

direkt via cykelframjandet.se/ctv. På<br />

hemsidan finns även mer information och<br />

tips på boende. Välkommen!


Att laga en cykel och ett liv<br />

FRÅN EN TRAUMATISERAD TRAFIKÖVERLEVARE SOM HITTAR NYA VERKTYG OCH VÄGAR TILLBAKA<br />

”<br />

Tidigare var jag en långfärdscyklist, men det<br />

togs ifrån mig när jag och min flickvän blev överkörda.<br />

Vi hade cyklat nio månader i Sydamerika,<br />

från botten av Argentina och var på väg mot Alaska,<br />

när en bilist tog hennes liv och lämnade mig<br />

svårt skadad. Jag är den enda överlevaren av oss.<br />

Hon kommer aldrig tillbaka. Jag kommer aldrig att<br />

bli som jag var. Ändå är jag uppe i sadeln igen och<br />

har cyklat vidare som en bikepackare.<br />

Förutom psykologsamtal och hjärnmediciner<br />

blev det ett slags terapi att bygga den cykel som<br />

skulle ta mig vidare. Innan hade jag bara bytt<br />

bromsbelägg och lagat punkteringar. Men när livet<br />

avstannade och jag behövde en omstart, började<br />

jag bygga från grunden. Att konstruera en cykel<br />

skulle även ta mig tillbaka till vardagen, inte bara<br />

ut på helgturer vid Sörmlandsleden, cykelsemester<br />

på Gotland och bikepacking i Jämtlandsfjällen.<br />

Med en cykelram som utgångspunkt lärde jag mig<br />

att meka på ett cykelkök och när jag behövde hjälp<br />

att kapa ett gaffelrör gick jag till en cykelbutik.<br />

FOTO: DANIEL<br />

GUSTAFSSON<br />

KRÖNIKA<br />

Ett par veckor senare sökte ägaren efter en<br />

cykelmekaniker och kom ihåg killen med hjärnskadan<br />

och den tragiska historien. Jag började<br />

jobba heltid som mekaniker, innan jag insåg att<br />

det var för mycket. Nu har jag gått ner i tid, men<br />

arbetar fortfarande där. Jag pendelcyklar dit, även<br />

om jag oftast håller mig borta från asfalt och trafik.<br />

Några gånger har jag varit med i masscyklingarna<br />

Critical Mass och då har det känts som att jag fick<br />

tillbaka gatorna för en stund. Annars finns rädslan<br />

för trafikvåld hela tiden där. En misstro mot bilister.<br />

Det är ett trauma jag får leva med. På samma sätt<br />

som min förra flickvän är någon jag får leva utan.<br />

Men jag klarar av det och har blivit kär på nytt.<br />

Som bikepackare bortom vägarna är jag<br />

mer avslappnad. I terrängen kan jag cykla<br />

med mina vänner och min nya flickvän,<br />

utan att vara orolig att drabbas av mer<br />

olycka. Den nya cykeln jag byggde har tagit mig till<br />

arbete, natur, kärlek och frihet. Det är något som<br />

jag känner igen från mitt tidigare cykelliv.<br />

Emil Börner<br />

BIKEPACKARE & LÅNGFÄRDSCYKLIST<br />

thebigtrip.se<br />

39


RETURADRESS:<br />

Cykelfrämjandet<br />

c/o Föreningshuset<br />

Virkesvägen 26<br />

120 30 Stockholm

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!