Nordic Vision - nr 5 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

More documents

Recommendations

Info

EXAMENSARBETE som fi nns i vissa ögonläkemedel, till exempel benzalkoniumklorid, kan vara toxiska för epitelceller och kan bland annat upplösa lipidlagret i tårfi lmen. Symtom Bristen av lipider i tårvätskan leder till torra ögon på grund av ökad avdunstning och minskad tårstabilitet. Det ger förlust av smörjning och skador på epitelet på okulära ytan, vilket ger symtom. Eft ersom symtomen oft a uppkommer vid synkrävande situationer, till exempel läsning, besöker patienten optikern i första hand för att korrigera synen. En okorrigerad felsynthet kan ge liknande besvär. Ibland uppkommer varken symtom eller avvikelser på ögonlockskanten förrän tårfi lmen blir påverkad av exempelvis kontaktlinser. De symtom som kan uppkomma vid MGD är oft a okulära, såsom torrhet, röda ögon, instabil synskärpa, suddig syn, ögontrötthet, smärta, främmande kroppskänsla, irritation, brännande känsla, klåda och kontaktlinsintolerans. Den tunna, lite ojäm na tårfi lmen minskar ljusrefl ektionen och ögonen kan därför även se matta ut. Fynd som upptäcks vid undersökning kan variera från mild till svår och är oft a bilaterala. Om infl ammation förekommer syns det på bakre ögonlockskanten och på den palpebrala konjunktivan, som vitgula, grumliga och tjocka utsöndringar vid körtlarnas mynning. Vid nedre ögonlockskanten kan skum uppkomma i tårmenisken. Vid långvarig och allvarlig MGD kan andra tecken ses, till exempel förtjockning eller formförändring, som hack och oregelbundenhet av ögonlockskanterna. En utvidgning av körtlarna, mild till måttlig papillär hypertrofi , kärlförändringar och kronisk chalazion kan förekomma. Körtlarna kan vara malplacerade och dess mynningar minskade eller ökade i antal. Sekretet är oft a stelnat och vid tryckning på körteln kan utsöndringen vara tjock eller tandkrämsliknande. Då körtlarna är helt blocke rade ger tryckningen inget sekret alls. En förstorad körtel eller ingen alls kan synas vid evertering. Andra objektiva undersökningar med biomikroskopet kan visa färgning av kornea eller konjunktiva med Rose Bengal eller lissamine green. En metod att mäta tårstabiliteten är genom tear fi lm breakup time 24 NORDIC VISION 5·<strong>2006</strong> (BUT), som visar hur lång tid det tar för tårfi lmen att spricka upp. Tiden kan minska med MGD. Behandling Det går inte att behandla orsaken till MGD, men det fi nns olika metoder att lindra symtomen. Varma kompressorer: Bomull eller handduk som är upphettad av kokt vatten kan användas till att massera stängda ögonlock eller läggas på ögonlocken i tio minuter. Detta gör att stelnat sekret mjukas upp. Nackdelen är att resultatet är varierande och det kan ta tid att få en tillfredsställande minskning av symtomen och patienterna avbryter därför oft ast behandlingen. Ögonlocksrengöring: Rengöring hind ar att skräp blockerar öppningarna på körtlarna och att kontaminering sker så att risken för infektion ökar. Man bör helst rengöra ögonlockskanterna morgon och kväll med exempelvis en ren blöt handduk. Det går också att använda tops som är indränkta i milt babyschampoo. Rengöringen minskar risken att MGD utvecklas till chala zion, en inkapslad infl ammation i ögonlockets talgkörtlar. En kombination av varma kompresser och rengöring visade sig i en undersökning av Paugh et al. ge en betydlig förbättring av kvaliteten på tårfi lmen eft er två veckor. Även T-BUT ökade och komforten förbättrades. Mekanisk utpressning: Tillsammans med varma kompressorer och rengöring ges större möjligheter för körtlarna att utsöndra olja om man masserar eller trycker försiktigt på ögonlockskanten. Antibiotika: Systematisk medicinering med t ex Tetracyklin tar död på bakterier som normalt delar lipider till fettsyror. Fettsyror är mer hydrofi la och bildar ej någon oljefi lm och kan dessutom ha en denaturerande eff ekt på proteiner samt störa membraner. Tårsubstitut: Vätande droppar ger lindring av symtomen genom ökning av tårvolymen. Därigenom förlängs tiden som tårfi lmen täcker linsen och den okulära ytan, vilket minskar torrhetskänslan. Ytrengöring av kontaktlinser: Normalt räcker en multi-purposelösning för de fl esta kontaktlinsbärare, men för dem som lider av MGD, där lipidavlagringarna är avvikande, kan dessa lösningar vara så svaga att det behövs ett eff ektivare komplement till ytrengöringen. Detta kan lindra symtomen på suddig syn. Vid allvarligare fall rekommenderas att använda ytrengöringsmedel var fj ärde timme för att få bättre syn och ökad komfort. Lipider kan då sätta sig på linser på bara några minuter eller några få timmar. Byte av linser oft are, till exempel endagslinser, brukar inte ge något resultat. Prognos Det kroniska tillståndet går inte att bota, men genom att använda behandlingarna intensivt under några veckor kan symtomen lindras. Om detta lyckas kan man uppnå bra komfort och syn. Det är även viktigt att fortsätta att sköta hygienen och behandla akuta problem, med exempelvis varma kompresser. Relation MGD och kontaktlinser Det är inte känt om kontaktlinser utlöser MGD men tillståndet kan leda till kontaktlinsintolerans. En studie av klinikern Bee- Leng Ong, där avsikten var att undersöka om kontaktlinser hade någon skadlig eff ekt på de meibomska körtlarna, visade att förekomsten av MGD hos ett antal kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare inte innebar någon statistisk skillnad av betydelse. Detta pekar på att kontaktlinsbärande inte ger upphov till MGD. Många problem som kan uppkomma vid kontaktlinsbärande kan dock bero på att tårfi lmen inte fungerar och där kan MGD vara en orsak. Hur kontaktlinser påverkar ögat Kontaktlinser kan orsaka fl era fysiologiska förändringar på ögat. En ständig skavning mot ögonlocken när man blinkar kan ha en eff ekt på de meibomska körtlarna som leder till hyperkeratinisering. De försämrar utbytet av tårvätskan framför kornea och delar tårfi lmen så att den blir tunnare. Detta ökar osmolariteten av tårvätskan och det påverkar hälsan på den okulära ytan negativt. Tårfi lmen på den främre ytan av kontaktlinsen bryts snabbare upp än på kornea, speciellt om linsmaterialet är hydrofobt. Detta märks inte alltid som torrhetskänsla utan kanske som en synförsämring. Repor på linsen kan medföra att lipider lättare kan kontaminera mucus och därmed bryta upp tårfi lmen.
Vid dålig funktion av tårfi lmen kan avlagringar på linserna öka vilket ger en ökad mekanisk belastning på ögat och risken ökar för kontaktlinsallergi och giant papillary conjunctivitis (GPC). En studie har visat att en behandling av MGD även förbättrar GPC och minskar kontaktlinsintoleransen. Förändringarna varierar beroende på linstyp, material och tjocklek. Vid hydrogel linser har ett tunnare lipidlager upptäckts och ju tunnare linsen är desto instabilare blir lipidmönstret. Även högvätskehaltiga material kan orsaka ett mindre stabilt och tunnare mönster. PHEMA-linser har det tjockaste och stabilaste mönstret. Hur MGD påverkar kontaktlinsbärande Kontaktlinsintolerans är vanligt vid MGD. Kontaktlinser ökar avdunstningen hos tårfi lmen, vilket förvärrar symtomen hos patienter som redan har problem med lipidlagret, vilket i sin tur också ökar avdunstningen. SYFTE Syft et med denna studie är att jämföra förekomst av meibomian gland dysfunction hos kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. I vissa fall kan dessa körtlar, om de är tilltäppta, medföra att symtom liknande dem vid torra ögon kan uppstå. Därför är det viktigt som optiker att vara observant vid kontaktlinstillpassningen för att undvika eventuella drop-outs som beror på nedsatt komfort, eft ersom behandling av detta tillstånd för att lindra symtomen är möjligt. Examensarbetets mål – Att undersöka förekomsten av meibomian gland dysfunction på 60 personer, kontaktlins- och icke-kontaktlinsbärare. – Att jämföra de två olika grupperna, som i sin tur är uppdelade eft er kön, för att eventuellt hitta något intressant samband . – Att fördjupa mig i de meibomska körtlarna och deras påverkan på tårfi lmen och därmed också kontaktlinsbärandet. – Att ta reda på om eventuell rengöringsvätska (kemisk inverkan) kan påverka de meibomska körtlarna. För att bedöma förekomsten av meibomian gland dysfunction använde jag Efrons graderingsskala: – Grad 0 (normal): Blek ögonlockskant, öppningarna synliga, klara ögonfransar. – Grad 1 (spår): Rosa ögonlockskant, grumlig utsöndring på vissa körtelmynningar. – Grad 2 (mild): Röd ögonlockskant, mjölkig utsöndring på de fl esta körtel-mynningar, ökat tårfl öde. – Grad 3 (måttlig): Röd ögonlockskant, gul utsöndring på alla körtelmynningar, utsöndring börjar komma kontinuerligt. – Grad 4 (svår): Tjock, krämig, gul utsöndring i alla körtelmynningar. Ständig utsöndring. Röd bulbär konjunktiva. RESULTAT Förekomst av MGD. Tabell I. Totalt hos kontaktlins- och icke-kontaktlinsbärare Antal Procent Grad Hö öga Vä öga 0,0 21 19 54% 0,5 4 3 9% 1,0 7 10 23% 1,5 4 5 12% 2,0 1 0 1% Tot antal 37 37 Tabell I visar förekomst av MGD hos båda grupperna på 46 procent, varav hälft en hade grad 1,0. Jämförelse mellan kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. Tabell II. Totalt hos kontaktlinsbärare Antal Procent Grad Hö öga Vä öga 0,0 12 11 68% 0,5 2 2 12% 1,0 2 3 15% 1,5 1 1 6% 2,0 0 0 0% Tot antal 17 17 Tabellerna II och III visar en högre förekomst av MGD hos icke-kontaktlinsbärare. Procentuellt var skillnaden 25 procent. Graden av tillståndet var även högre för denna grupp. EXAMENSARBETE Tabell III. Totalt hos icke-kontaktlins bärare Antal Procent Grad Hö öga Vä öga 0,0 9 8 43% 0,5 2 1 8% 1,0 5 7 30% 1,5 3 4 18% 2,0 1 0 3% Tot antal 20 20 Enkätstudie Enkäten besvarades av 17 kontaktlinsbärare, varav 10 kvinnor och 7 män. Tjugo var icke-kontaktlinsbärare, varav hälft en kvinnor och hälft en män. Kvinnornas ålder varierade mellan 16 och 61 år, med en median ålder på 22 år. Männens ålder varierade mellan 16 och 52 år, med en medianålder på 25 år. Vid besvär eller förekomst av MGD skulle frågesammanställningen kunna visa något samband mellan de olika faktorerna som kan orsaka torra ögon. De första elva frågorna var riktade till både kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. Fråga 12 till 18 var enbart riktade till kontaktlinsbärare. Fråga: Har du några besvär i ögonen nu i form av klåda, torrhet, smärta, brännande känsla, skav, irritation, röda ögon, sveda, ljuskänslighet, ögontrötthet, dimsyn eller igenklistrade ögon på morgonen? I så fall vad och i vilket öga? Tabell IV. Besvär hos icke-kontaktlinsbärare Antal Grad Ja Nej 0,0 1 5 0,5 0 1 1,0 2 7 1,5 1 2 2,0 1 0 Procent 25 75 Tabell V. Besvär hos kontaktlinsbärare Antal Grad Ja Nej 0,0 3 9 0,5 0 1 1,0 2 1 1,5 0 1 2,0 0 0 Procent 29 71 NORDIC VISION 5·<strong>2006</strong> 25
Page 1 and 2: VETENSKAPLIG TIDSKRIFT FRÅN SVERIG
Page 3 and 4: Mot nya mål? i detta nummer kan du
Page 5 and 6: Istockfoto Restriktioner mot kontak
Page 7 and 8: att se som att optikern överskride
Page 9 and 10: trappings of a big city, cheaper dr
Page 12 and 13: VETENSKAPLIGT Det Röda Ögat Förf
Page 14 and 15: VETENSKAPLIGT Objektiva symptom: R
Page 16 and 17: VETENSKAPLIGT Acanthamöbakeratit O
Page 18 and 19: 18 NORDIC VISION 5·2006 I septembe
Page 20 and 21: XXX Vision for All reser regelbunde
Page 22 and 23: XXX NY endagslins en fuktig och fr
Page 26: EXAMENSARBETE Skillnaden mellan bes
Page 29 and 30: SAMMANFATTNING Ögat är ett komple
Page 31 and 32: den att mäta syn är den subjektiv
Page 33 and 34: Visus 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 H
Page 35 and 36: Tänkbara orsaker till torrhetssymp
Page 37 and 38: PureVision Multi-Focal Bausch & Lom
Page 39 and 40: Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21

Nordic Vision - nr 5 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?