Nordic Vision - nr 5 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening
Nordic Vision - nr 5 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening
Nordic Vision - nr 5 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SAMMANFATTNING<br />
Ögat är ett komplext system. Synkvalitén<br />
beror både på optiken i ögat och på<br />
retinas upplösning. För att få en bra bild<br />
på retina ska det vara så lite optiska<br />
störningar som möjligt. Att korrigera<br />
ett myopt, hyperopt eller astigmatiskt<br />
öga har länge varit möjligt, men nu kan<br />
också aberrationer till viss del korrigeras.<br />
Undersökningens syfte var att<br />
tillpassa en standardiserad aberrationskontrollerad<br />
kontaktlins, Defi nition<br />
AC, och undersöka vad som hände med<br />
aberrationerna och jämföra det med en<br />
vanlig endagslins, Dailies. Aberrationerna<br />
mättes i Zywave och kontrastkänsligheten<br />
mättes med en VisTechtav<br />
la. Kontrastkänsligheten undersöktes<br />
för att se om den ändrades när<br />
sfärisk aberration ändrades. Resultaten<br />
visade att det inte var fallet. Det okorrigerade<br />
ögat hade en positiv sfärisk<br />
aberration. Efter korrektion med kontaktlinserna<br />
sjönk sfärisk aberration till<br />
nära noll med Dailies, vilket är det som<br />
eftersträvas, och till ett negativt värde<br />
med Defi nition AC. Exempelvis en pupillstorlek<br />
på 4 mm gav följande medelvärden:<br />
0,02 μm för det okorrigerade<br />
ögat, 0,00 μm med Dailies och -0,02 μm<br />
med Defi nition AC. För sfärisk aberration<br />
fanns statistiskt säkerställda<br />
skillnader mellan det okorrigerade ögat<br />
och det med kontaktlinser korrigerade<br />
ögat, samt mellan de båda kontaktlinstyperna.<br />
Kontrastkänslighetsmätningens<br />
resultat gav ingen statiskt säkerställd<br />
skillnad mellan Dailies och Defi nition<br />
AC och det blev heller ingen märkbar<br />
skillnad i visus.<br />
1. INTRODUKTION<br />
Ett öga har en mängd olika optiska begränsningar<br />
bland annat defokus, diff raktion och<br />
aberration. Defokus är vanlig myopi,<br />
hyperopi och astigmatism och detta korrigeras<br />
med sfär- och cylinderglas genom<br />
en vanlig refraktionering. Synen begränsas<br />
också av retinas upplösning, som beror på<br />
avståndet mellan tapparna i fovea. Detta<br />
medför att hur bra man än gör optiken<br />
begränsas synen ändå av retina. Syft et med<br />
undersökningen var att jämföra en standardiserad<br />
aberrationskontrollerande<br />
endagslins med en vanlig endagslins och<br />
undersöka om det blev någon skillnad på<br />
sfärisk aberration och kontrastkänslighet<br />
mellan kontaktlinserna. Minskade aberrationen<br />
borde kontrastkänsligheten bli<br />
bättre.<br />
1.1 Aberration och diffraktion<br />
I det mänskliga ögat fi nns det optiska<br />
begränsningar som vanligtvis inte mäts<br />
med dagens instrument och då heller inte<br />
korrigeras. Diff raktion är en av dessa<br />
begränsningar och den ökar när pupillen<br />
minskar. Diff raktion kan liknas vid en våg<br />
som kommer in till en smal öppning.<br />
EXAMENSARBETE<br />
Vågfrontslinsen, en tänkbar<br />
lösning för sfärisk aberration<br />
Text: Caroline Jarkö<br />
Examensarbete 10p. Optikerprogrammet 120p. Karolinska Institutet, Institutionen för Neurovetenskap.<br />
Handledare: Anna Lindskoog-Pettersson, Universitetsadjunkt, Leg.Optiker, Linda Lundström,<br />
Doktorand KTH, Peter Unsbo, Universitetslektor KTH.<br />
Examinator: Rune Brautaset, Programdirektor, MPhil, PhD.<br />
Figur 1.1 Bilden illustrerar hur synskärpan<br />
begränsas av de olika faktorerna.<br />
Vågorna före pupillen är raka och parallella<br />
och kommer att böja av och ge upphov till<br />
en suddig bild. En större pupill medför att<br />
diff raktion inte längre är den begränsande<br />
faktorn för ett ögas optiska kvalité. Vid<br />
ökad pupillstorlek, gränsen går oft ast vid<br />
2 – 3 mm kommer diff raktionen att minska<br />
och den suddiga fl äcken på retina på grund<br />
av diff raktion blir liten. Bilden kommer nu<br />
istället att begränsas av aberration. En<br />
större pupill reducerar diff raktionen, men<br />
de perifera strålarna ger istället upphov till<br />
aberration, både högre och lägre ordningens<br />
aberration. Diff raktion är inget man kan<br />
korrigera, det är den fysikaliska gränsen<br />
för hur bra en avbildning kan bli. Aberrationer<br />
beror på optiska ojämnheter i ögat<br />
och på att strålarna bryter olika perifert<br />
jämfört med paraxialt.<br />
Aberration fi nns i alla ögon och är individuella<br />
vilket medför att påverkan på<br />
synen skiljer sig från person till person.<br />
Ackommodation, pupilldiameter och ålder<br />
påverkar och förändrar aberrationerna<br />
(Eisen berg, 2004). Aberrationsfria ögon<br />
fi nns inte, men det fi nns ögon som har<br />
mindre aberrationer än andra. Lägre ordningens<br />
aberrationer utgör ca 80 procent<br />
av de optiska aberrationerna (prisma, myopi ,<br />
hyperopi och astigmatism). Dessa mäts och<br />
korrigeras med vanlig refraktionering.<br />
Högre ordningens aberrationer är bland<br />
annat tredje ordningens aberrationer coma<br />
och trefoil och fj ärde ordningens aberrationer<br />
sfärisk aberration, sekundär astigmatism<br />
och quadrafoil Det fi nns både kromatiska<br />
och monokromatiska aberrationer.<br />
De kromatiska aberrationerna beror på att<br />
olika våglängder (färger) bryter olika och<br />
detta uppstår så fort ögat tittar i vitt ljus<br />
Exempelvis har blått ljus sin fokalpunkt ca<br />
NORDIC VISION 5·<strong>2006</strong> 29
Change language