Dokumenter/rapporter/Årskrift 1961.pdf - Norges Naturvernforbund
Dokumenter/rapporter/Årskrift 1961.pdf - Norges Naturvernforbund
Dokumenter/rapporter/Årskrift 1961.pdf - Norges Naturvernforbund
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
dem med tamboskap, som ger mindre avkastning och<br />
dårtill fdröder den miljO van den placerats och var—<br />
av den år beroende.<br />
Når dessa kåtterska tankar framfördes i Europa,<br />
fåste man till en börj an intet avseende dårvid. Ej ens<br />
inomn styrelsen för International Union for Conserva<br />
tion of Nature and Natural Resources (TUCN) iveka<br />
des jag vinna gehör. Men vid en biologisk konferens<br />
i Paris med hovdjursspecialistcr lvstrade man. Når<br />
varande var bi. a. fransmannen professor François<br />
Bourlière samt engelsmånnen dr Frank Frascr Dar<br />
ung och dr E. B. Worthington, som senare blev<br />
verkningsfulla fOrkåmpar för de nye ideerna. Dar<br />
ung reste 1956—1957 till Rhodesia och Bourlière<br />
1957 till Kongo för att sj ålva studera förhåliandena.<br />
Båda återkom Overtygade om att de vilda hovdjuren<br />
i tropiska Afrika kunde bli markens och månniskor<br />
nas råddare. 1958—1959 arbetade Bourlière och jag<br />
tillsammans med belgiern dr Jaques Verschuren åter i<br />
Kongo, som i Parc National Albert äger tropiska<br />
Afrikas tätaste stammar av vilda djur i en ståndigt<br />
högproduktiv vegetationszniljO och dårför utgör ett<br />
biologiskt nyckelområde av principiell betydelse. Vi<br />
iterkomn med ett material, som tilllåt vittgående slut—<br />
satser, alla pekande i samma riktning. Samtidigt bOr<br />
jade ett antal skickliga amerikanska zoologer att med<br />
Fulbrightstipendier arbeta i Uganda, Kenya, Tanga<br />
nvika och Rhodesia, dår de alla fann att situationen<br />
på ett ån mer Overtygande sått ån i det ännu inte så<br />
förstörda Kongo entydigt pekar på nOdvåndigheten<br />
av att omedelbart inom huvuddelen av s.k. marginal<br />
lands radikalt iligga om markutnyttjandet genom att<br />
satsa på vilda hovdjur i stället för på tamboskap.<br />
Dårmed var isen bruten. IUCN:s styrelse accep<br />
terade principens riktighet, den diskuterades allmånt<br />
vid ett symposium i Warszawa 1960, godkåndes av<br />
FN, FAO och Unesco som clirektiv till skrivaren av<br />
dessa rader fOr ett expertuppdrag i Kongo 1961 och<br />
framnlades hösten sammna år vid en konferens på hog<br />
sta politiska nivå med de afrikanska staterna söder<br />
om Sahara. Denna konferens (Symposium on the<br />
Conservation of Nature and Natural Resources in<br />
Modern African States>) avhölls i Arusha i Tangan<br />
yika 5—19 september, organiserades av IUCN,<br />
CCTA (Commission for Technical Co-operation in<br />
Africa South of the Sahara), FAO och Unesco samt<br />
stod under vårdskap av Tanganyikas regering.<br />
\Tid sidan av de officiella regeringsdelegationerna<br />
från flertalet av Afrikas stater hade som sårskilt in<br />
bjudna diskussionsledare och föredragshållare mobili<br />
30<br />
serats det sti5rsta antalet experter på tropiska Afrikas<br />
fauna ocls flora, som någonsin samlats i eller utanför<br />
Afrika. Dårtill hacle ett antal resestipendier fOr afri—<br />
kanska biologer och naturvårdare stållts til förfog<br />
ancle av olika FN-organ, stater och enskilda organi<br />
sationer. Sverige bidrog med u-landsmedel till att<br />
fyra afnikaner kunde nårvara vid konferansen och<br />
dess exkursioner dels genomn att direkt bekosta deras<br />
deltagande, dels genomn att Overta arrangörernas<br />
cxpenser fOr den som skriver dessa rader, dårmed fri<br />
gOrande mnedel fOr ytterligare två afrikaner. Denna<br />
Sveriges ideella insats i Afrika våkte stor uppmerksam<br />
het bland den imponerande skaran av vid konferensen<br />
nårvarande internationella TV-, radio- och pressmån.<br />
Man kan med fog såga att naturvårdskonfcrensen<br />
i Arusha markerar en våndpunkt för utvecklingen i<br />
tropiska Afrika. Ett Overväldigande material från<br />
skilda Hinder i Östafrika samt från Kongo lades frasn<br />
i klara Oversikter, ventilerades grundligt och accep<br />
terades i regel. Dock ej utan motstånd, sårskilt från<br />
veterinårer av den gamla skolan, vilka tycktes ofOr<br />
mogna at immse den uppenbara och irreparabla mark<br />
fOrstOring tamboskapen kontinuerligt åstadkomnser.<br />
Det var symptomatiskt och verkningsfullt att dessa<br />
veterinårer bland sina egna gång på gång vedenlades<br />
av yrkesbrOder, som sårskilt ågnat sig åt fysiologiska<br />
och ekologiska problem fOrknippade med tamboska<br />
pen. Deras synpunkter anslOt enhålligt till de åsikter<br />
som framniades av botanister och zoologer.<br />
Tanganyikas regening med premierminister Julius<br />
Nyerere i spetsen gjorde vid konferensen ett klart<br />
stållningstagande fOr de nya, på många sått revolu<br />
tionerande ideer naturvården framlade. I ett av Nye<br />
rere, Fundikira (Minister for Legal Affairs) och<br />
Tewa (Minister for Lands and Surveys) underteck<br />
nat manifest tillkånnagavs att Tanganyikas regering<br />
till fullo insåg betydelsen av den vilda djurvårlden<br />
och dess miljO som en fOr landets naturtillgångar<br />
integrerande del, av vilken landets framtid och vål<br />
stånd är beroende. HOgtidligt fOrklarades att rege<br />
ringen åmnade gOra allt vad som står i dess makt<br />
fOr att bevara och utveckla dessa levande tillgångar<br />
samt at han hoppas på att samma grundsyn skall om<br />
fatta jåmvål andra lånder i Afrika. Som ett bevis på<br />
vilken vikt Tangarmyikas regering tillmnåter dessa<br />
frågor, tillkånnagav Nyerere infOr konferensen, att<br />
hans regering beslutat hOja budgeten fOr Game De<br />
partmment med 40 proc., att ge nationalparkerna en<br />
tryggare legislativ bakgrund, att samma dag avsåtta<br />
ytterligare en nationalpark (Ngurdoto National
Change language