Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet

INTRODUKTION
inte sällan från ett globalt flöde av varor och ideal. 1 Även musik kan utgöra en
viktig beståndsdel i detta flöde. När exempelvis rockmusiken slog igenom under
1950–talet skapades grunden för en transnationell ungdomskultur, samma sak
skedde då punken intog scenen ett par decennier senare (Horgby & Nilsson 2010).
I detta sammanhang brukar även postmoderna tankespår som betonar såväl
gränsers som identiteters flytande karaktär lyftas fram (Smith & Guarnizo
1998:4–5, jfr Lash & Friedman 1992, Featherstone, Lash & Robertson 1995). I
en era av intensifierad globalisering (läs: 1900–talets slut) tycktes nämligen lokala
handlingsmönster inte längre vara knutna till särskilda platser: Snabba, elektroniska
kommunikationsteknologier hade skapat förutsättningar för etableringen av
virtuella gemenskaper. Denna idé präglade även diskussionerna om det så kallade
Informationssamhället (Kennedy & Roudometof 2003:8–11, jfr även Castells
2000 samt May 2002). 2 Allt fler studier av transnationalism problematiserar emellertid
föreställningen om ett postmodernt, flytande eller flyktigt tillstånd.
Lokala platser har som det verkar inte blivit mindre viktiga, tvärtom, människors
liv är fortsatt lokala – eller möjligtvis translokala – till sin karaktär (Kennedy
& Roudometof 2003:24, se även Perkins & Thorns 2012:25). Statsvetaren Michael
Smith och sociologen Luis Guarnizo betonar exempelvis att:
Transnationalism is a multifaceted, multi–local process. A main concern [...] is to
discern how this process affects power relations, cultural constructions, economic,
interactions, and, more generally, social organization of the level of the locality.
(Smith & Guarnizo 1998:6)
Transnationella praktiker situeras alltså lokalt och befinner sig i ett dialektiskt
förhållande till globala processer. 3 I detta sammanhang brukar man tala om glokalisering,
dvs. globala flöden som formar och omformas av lokala rum, platser och
gemenskaper (jfr Kennedy & Roudometof 2003:4–5, se även Robertson 1995). Ett
par av bidragen i detta nummer av Gränsløs tar direkt och indirekt upp denna tråd
genom att visa hur transnationella rörelser färgas av såväl nationella som lokala
förhållningssätt, traditioner och vanor. Med utgångspunkt i exemplet hiphop
diskuterar historikern Susan Lindholm meningsskapande processer kring bland
annat språkliga element i denna genre samt hur vissa ord och kulturellt betydelsefulla
element i den amerikanska hiphoppen vävs in i en svensk respektive dansk
hiphopkontext. Även historikern Johan Lundin kan sägas knyta an till frågan
om hur kulturella uttrycksformer fylls med mening, men då med utgångspunkt
i Frälsningsarméns transnationella praktiker och ritualer.
9