Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet

HIPHOPPENS GLOKALA PROCESSER
utanför den meningsskapande språkstruktur där de ursprungligen skapats. Brent
Hayes Edwards betonar i samma anda att vissa aspekter kan gå förlorade och
att missförstånd kan uppstå vid översättning. I boken The Practice of Diaspora
(2003) undersöker han användningen av begrepp som noir, negro, nègre, hommes
de couleur i Frankrike och nigger, negro, black, colored person i USA. Edwards
konkluderar att de betydelser och värderingar som tillskrivs dessa ord inte nödvändigtvis
är identiska i de olika länderna (Hayes Edwards 2003:25–27). Ur ett
translokalt perspektiv är det således intressant att fråga vilken betydelse n–ordet
får när det används (och konsumeras) utanför USA, till exempel i Skandinavien
eller varför inte den transnationella, multietniska Öresundsregionen.
N–ORDET I SVENSK OCH DANSK HIPHOP
Frågan om vilka artister som använder sig eller får använda sig av n–ordet inom
hiphopkulturen är ytterligare ett exempel på kontextens betydelse. Inom svensk
hiphop förekommer till exempel ordet ”nigga”, en version av det amerikanska n–
ordet, i låttexter av artister som Lazee och Adam Tensta. Båda artisterna har dock
afrikanskt påbrå – Lazees föräldrar härstammar från Ghana och Adam Tenstas
far är från Gambia. Förutsätter användandet av n–ordet ett afrikanskt ursprung?
Andra ord som ofta förekommer inom svensk hiphop och som kan ses som svenska
versioner av amerikanska n–ordet är ”svartskalle” eller ”blatte”. Artisten Gonzalo
Del Rio Salidas från hiphopgruppen Advance Patrol använde sig tidigare av artistnamnet
Gonza Blatteskånska. Möjligtvis legitimerades användandet genom att
Gonzas föräldrar härstammar från Chile. ”Blatte” eller ”svartskalle” kan dessutom
anses ha samma funktion som ordet ”nigger” i ett amerikanskt sammanhang,
dvs. att artisterna vänder upp och ned på språkstrukturen för att därmed också
destabilisera samhälleliga maktrelationer. Det finns snarlika exempel inom dansk
hiphop. Hiphopartisten Ataf använder sig exempelvis av ordet ”perkere”, en dansk
version av det amerikanska n–ordet, i sin låt 3 små perkere. Ataf, vars fullständiga
namn är Ataf Khawaja, har pakistanskt ursprung. Att undersöka hur dessa ord
skapar legitimitet, hur de förhåller sig till varandra, och vilken betydelse eller
effekt de kan få inom olika glokala sammanhang är några av de frågor som kan
ställas i studier av hiphop. Men lika viktigt är det att reflektera kring historiens
roll och skiftande betydelser.
ATT SKRIVA SIN HISTORIA
Att hiphoppen idag har funnits i drygt fyrtio år för även med sig en diskussion
kring dess ursprungsberättelse och historia. Många så kallade ”hip–hop heads”
87