Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet

GUDS RIKE HAR INGA GRÄNSER
armén (Watson 1965, Collier 1986).
Den unga Frälsningsarmén sågs i sin samtid som utmanande och radikal.
Detta hängde framförallt samman med kvinnornas framskjutna position inom
organisationen. Kvinnorna hade nämligen samma tillträde till de högre posterna
som männen i armén. Därtill hade kvinnorna rätt att predika, något som i
samtiden var otänkbart i andra religiösa sammanhang (Walker 2001:22).
Rörelsen spred sig snabbt. Efter att ha etablerat sig på de brittiska öarna kom
Frälsningsarmén först till USA och Australien (1880) och sedan Frankrike (1881).
År 1882, när armén kom till Sverige, etablerade man sig även i Canada, Schweiz
och Indien. Drygt hundra år senare verkade Frälsningsarmén i 86 länder runt om
i världen (Kjäll 1981:286).
Vid jultid 1882 ”öppnade” Hanna Ouchterlony, landets förste befälhavare,
”eld” i Stockholm varifrån Frälsningsarmén spreds i landet. Tio år senare fanns
det över 130 kårer på olika orter och runt 350 officerare samt 10 000 soldater
(Malmström 1932). Frälsningsarmén bars i stor utsträckning upp av unga, ogifta
kvinnor ur arbetarklassen och skakade, som indikerats ovan, om det svenska
samhället. Inte minst eftersom de kvinnliga frälsningssoldaterna utmanade de
samtida konventionerna rörande kvinnlighet (Nilsson 2012).
I maj 1887 gav Frälsningsarméns högkvarter i London order om att Danmark
skulle intas. Som ledare för expeditionen utsågs den engelskfödde Robert Perry
som vid denna tid var Hanna Ouchterlonys närmste man i Sverige. Till sin hjälp
fick Perry och hans hustru Isabella den danska löjtnanten Marie Hammer, som
tjänstgjort som frälsningsofficer i Sverige, samt löjtnant Valdemar Nielsen som
kommit i kontakt med armén som emigrant i Amerika. Vid de första mötena i
Danmark, deltog också frälsningssoldater från kåren i Malmö på andra sidan
av sundet (Dahl Jensen 2012:13). Frelsens Hær växte och tio år senare fanns
det 87 kårer runt om i Danmark och 249 officerare (Mott 1987:53). Redan i
”anfallet” mot Danmark tycks den svenska armén spelat en viktig roll. I det
följande diskuterar jag med hjälp av några transnationella tematiker hur den
fortsatta relationen mellan de danska och svenska frälsningsarméerna tog sig ut.
TRANSNATIONELLA PERSPEKTIV PÅ FRÄLSNINGSARMÉN
Det finns, som nämnts i inledningen av Fredrik Nilsson, en omfattande internationell
forskning om transnationalitet. Denna kan givetvis kategoriseras på många
olika sätt, men i föreliggande essä används perspektiv som antropologen Steven
Vertovec lyft fram (Vertovec 1999). Syftet är heuristiskt, att identifiera möjliga
dimensioner för framtida forskning om religion och transnationalitet. Jag kommer
därför att närma mig de olika tematikerna associativt utifrån min kännedom om
61