Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
10 INTRODUKTION<br />
TRANSNATIONALISM – ETT NYTT FENOMEN?<br />
Transnationalism omtalas emellanåt som ett nytt fenomen med kopplingar till en<br />
globalisering som möjliggjorts av nya, snabba kommunikationsmöjligheter. Idén<br />
om att transnationalism är ett nytt fenomen är dock omdebatterad och åtskilliga<br />
studier visar att transnationella flöden existerade långt <strong>för</strong>e modern informationsteknologi.<br />
Flemming Mikkelsens exposé över olika transnationella rörelser i<br />
<strong>för</strong>eliggande nummer av Gränsløs <strong>för</strong>stärker denna bild ytterligare. Möjligtvis kan<br />
man tala om intensifierade transnationella processer under 1900–talets avslutande<br />
decennier till följd av en allt mer global ekonomi samt <strong>för</strong>ekomsten av snabbare<br />
kommunikationsteknologier (t.ex. Smith & Guarnizo 1998:4, Vertovec 2009:3).<br />
En orsak till att forskningen om transnationella flöden tenderar att omtalas<br />
som något nytt är nationalstaternas framväxt. Nationalismen betonade gränsdragningar<br />
och nationella identiteter, sådant som inte passade in i detta ideal marginaliserades<br />
(Kennedy & Roudometof 2003:2–3). I studier av Öresundsregionen<br />
har historikern Hanne Sanders konstaterat att den historiska forskningen också<br />
påverkats av detta. Sanders menar att historiker oftast låtit nationalstatens gränser<br />
begränsa forskningsansatser och frågor (t.ex. 2006:59). Frågan om transnationalitet<br />
var emellertid <strong>för</strong>emål <strong>för</strong> en intensiv debatt inom det svenska historievetenskapliga<br />
fältet <strong>för</strong> några år sedan. Ett återkommande argument i debatten var att<br />
det så kallade ”nationella paradigmet” i större utsträckning borde kompletteras<br />
med globala, internationella och transnationella perspektiv (Eklöf Amirell 2008,<br />
Müller & Rydén 2009, Torstendahl 2009a, 2009b och Neunsinger 2010).<br />
Föreliggande nummer av Gränsløs knyter an till denna debatt och det övergripande<br />
fältet kring transnationalism genom att huvudsakligen fokusera på sociala,<br />
politiska och religiösa rörelser samt populärkulturella uttrycksformer i Öresundsregionen.<br />
Grundläggande <strong>för</strong> samtliga bidrag är en <strong>för</strong>ståelse av transnationalism<br />
eller transnationella processer som en mångfacetterad, men även lokalt eller translokalt<br />
baserad process. Bidragen eftersträvar därvidlag att belysa respektive väcka<br />
frågor kring transnationalismens mikropraktiker samt hur dessa påverkar social,<br />
religiös och politisk organisering.<br />
DISPOSITION<br />
Detta <strong>för</strong>sta nummer av Gränsløs inleds med fyra artiklar som fokuserar på sociala<br />
och politiska rörelser i Öresundsområdet. I det inledande bidraget reflekterar<br />
Fredrik Nilsson kring ungsocialismens transnationella karaktär vid tiden kring<br />
sekelskiftet 1900 samt den unge danske socialisten Andreas Fritz<strong>ner</strong>s inblandning<br />
i sprängningen av Amalthea i Malmö hamn 1908. Därefter följer Irene Anderssons
Change language