Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet

”I KÖPENHAMN VAR DEN FEMINISTISKA VÄRLDEN STÖRRE OCH MER SPÄNNANDE”
sexualupplysningsprojekt, berättar att man 1976 ville anordna ett kvinnoläger på
Gotland. Man var inspirerade av det som hände i Danmark och ”Källinglägret
blev resultatet” (efter Sillén 2010:251). Benedicte Bergman, medlem i Kvinnocentrum
i Göteborg, betonar i likhet med flera andra att den danska kvinnorörelsens
idéer spred sig till Sverige: ”Efter inspiration från Danmark initierades Kvinnor
över 40–grupper” (efter Sillén 2010:85).
Föga överraskande spred sig inspirationen även till Malmö. Barbro Andréen
och Ann Perna, medlem i Kvinnohusgruppen i Malmö, minns till exempel starka
kulturupplevelser på kvinnofestivaler i Köpenhamn och då särskilt festen i Fælledparken:
”Där får jag för första gången uppleva Lone Kellerman. Oj, oj, oj
hennes hesa stämma!” (efter Sillén 2010:92). Malmöbon Ann Perna betonar vilken
betydelse sådana transnationella erfarenheter hade i vardagen.
Musik, litteratur, dans och glada fester hjälpte oss att knyta an till varandra, stärka
systerskapet samt skratta tillsammans när livet blev tungt. För oss som bodde i
Malmö tillkom ju närheten till Köpenhamn, långt före bron, och det som erbjöds
där, danskt såväl som internationellt. (efter Sillén 2010:284)
TRANSNATIONELLA PROCESSER
Inspiration från Danmark, talet om den särskilda danska feminismen och kulturen
som lockande, utmanande, fascinerande och provocerande framstår som
tydliga ingredienser i berättelserna. Att Rødstrømpebevægelsen, enligt Drude
Dahlerup (1998), var mer utomparlamentarisk än kvinnorörelsen i de andra nordiska
länderna kan vara en förklaring till detta. Med utgångspunkt i berättelserna
finns det emellertid även anledning att fundera över vad och vem som ”färdades”
över gränserna. Böcker, texter, filmer, fotografier, musik, brev, affischer, T–shirts,
tidningar, tidskrifter och broschyrer skickades som det verkar över gränsen i ett
transnationellt flöde, men uppenbarligen var det även människor som överskred
nationsgränsen. Tillsammans medförde detta att idéer, budskap och aktivitetsformer
spreds och bidrog till nya insikter. Men fanns det även sådant som inte
kunde överskrida nationsgränsen? Kunde nationsgränsen även utgöra ett hinder?
De olika platserna, organisationerna och aktionernas politiska kultur hade sin
nationella infärgning, till detta kom språkliga skillnader. Detta spelade roll och
begränsade såväl uttrycken som möjligheterna till spridning.
Minnesberättelser hjälper oss att studera idéspridning, utbyten och upplevelser
som transnationella processer. För att närmare studera hur utbyte och samspel ser
ut, när detta sker, vad som avvisas och inte passar inte in på andra sidan gränsen
behövs emellertid analyser av fler berättelser kombinerat med andra material. Här
finns behov av mer transnationell forskning.
37