Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
GUDS RIKE HAR INGA GRÄNSER<br />
(Dahl Jensen 2012:59). I det material jag studerat är det svårt att se huruvida<br />
de officerare som verkade på andra sidan sundet upplevde någon slags dubbel–<br />
identitet, vilket kan bero på att krigsplaceringen ofta var <strong>för</strong>hållandevis kort.<br />
Jag ser det dock inte som omöjligt att man genom studier av korrespondens till<br />
”hemlandet” kan finna tankar om hur man upplever sin situation och hur en ny<br />
identitet <strong>för</strong>handlas fram i mötet med det nya landet.<br />
Ett annat perspektiv fokuserar transnationalitet och kulturell (re)produktion.<br />
Det handlar då till exempel om hur transnationalitet ger upphov till vad som<br />
brukar kallas synkretism, creolisering, bricolage, kulturell översättning och hybriditet.<br />
Det är tänkbart att Frälsningsarmén gav upphov till sådana processer. Frälsningsarmén<br />
var toppstyrd från högkvarteret i London och därifrån formades såväl<br />
teologin som rörelsens övergripande strategier. Med detta <strong>för</strong>des också kulturella<br />
praktiker ut över världen såsom uniformens utseende och traditionen att dricka<br />
te. Frälsningsarméns etablering i ett nytt land med<strong>för</strong>de därmed en spridning av<br />
anglosaxisk kultur som samtidigt blandades med det nationella/lokala. Här är<br />
det emellertid viktigt att påminna om att flödet inte alltid utgick från England<br />
till resten av världen. Frälsningsarméns användande av gitarren lär till exempel<br />
härröra från den svenska pionjären Jenny Swenson som brukade ackompanjera<br />
sig själv när hon sjöng (Österberg 2002:16–17). Förutom gitarrspelandet är det<br />
dock svårt att se hur svensk och dansk kultur blandas utifrån det material jag haft<br />
tillgång till. Detta innebär dock inte att mer systematiska studier skulle kunna<br />
vara fruktbara.<br />
Ett tredje perspektiv intresserar sig <strong>för</strong> globalisering utifrån hur transnationella<br />
<strong>för</strong>etag formar transnationella praktiker. I samband med detta växer det<br />
fram en ekonomisk elit som har ett globalt intresse istället <strong>för</strong> ett nationellt. Det<br />
fanns uppenbarligen en transnationell praktik inom Frälsningsarmén, men denna<br />
speglar inte enkom den svensk–danska relationen utan är av mer global karaktär.<br />
Det är dock i någon utsträckning möjligt att tala om en slags skandinavisk eller<br />
nordisk elit inom Frälsningsarmén. Mitt intryck utifrån källorna är att det fanns<br />
en transnationell karriärstege, en <strong>för</strong>hållandevis liten grupp officerare flyttades<br />
runt mellan de olika länderna och meriterade sig därmed successivt till högre<br />
poster. Tidigare nämnde Jens A. H. Povlsen är ett exempel på en sådan karriär.<br />
Transnationellt politiskt engagemang är ett ärde perspektiv som Vertovec<br />
belyser. Forskare inom detta område är intresserade av hur internationella, icke–<br />
statliga organisatio<strong>ner</strong> växer fram och verkar över gränser. Frälsningsarmén var<br />
<strong>för</strong>visso ingen politisk organisation, men väl en ideologisk, och har under ett<br />
drygt sekel verkat över många territorialgränser trots nationella konflikter och<br />
krig. Här torde den tyska ockupationen av Danmark under andra världskriget<br />
vara en intressant period att studera. I samband med krigsutbrottet fick nämligen<br />
63
Change language