Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
INTRODUKTION<br />
diskussion av gränsöverskridande feministiska nätverk i Sverige och Danmark<br />
under 1970–talet. Anderssons bidrag visar bland annat hur olikheter bidrog till<br />
att skapa dynamik och nyfikenhet <strong>för</strong> vad som fanns på andra sidan gränsen,<br />
men bidraget kan också betraktas som ett <strong>för</strong>slag till mer forskning om ett hittills<br />
bortglömt fält. Andres Brink Pinto <strong>för</strong> oss ytterligare ett par decennier framåt<br />
i tiden, nämligen till formeringen av 1990–talets starka antirasistiska nätverk.<br />
Med utgångspunkt i konflikterna kring firandet av Karl XII i Lund belyser han<br />
samverkan mellan antirasistiska grupperingar i Sverige och Danmark, men visar<br />
samtidigt att även rasister och polis samverkade över nationsgränsen. Den <strong>för</strong>sta<br />
delen avslutas med Hilma Holms diskussion av hur den franska Attacrörelsen<br />
kom att organiseras i Sverige. Holm belyser huvudsakligen dialektiken mellan<br />
nationella traditio<strong>ner</strong> och transnationella (globala) rörelser, men uppmanar även<br />
till komparativ svensk–dansk forskning om transnationella rörelsers hybrida organisationsformer.<br />
I de två därpå följande bidragen diskuteras transnationella aspekter i religiösa<br />
rörelser, men med olika målsättningar. Johan Lundin lyfter fram Frälsningsarmén<br />
som ett exempel på en religiös rörelse som i stor utsträckning präglades av<br />
gränsöverskridande praktiker. Med sitt bidrag vill Lundin synliggöra hur nätverk,<br />
relatio<strong>ner</strong> och kontakter etablerades mellan den svenska respektive danska Frälsningsarmén.<br />
Men han vill dessutom väcka frågor rörande relationen transnationalism–religion,<br />
vilket enligt Lundin allt <strong>för</strong> sällan sker. Sidsel Eriksens bidrag<br />
syftar också till att väcka intresse <strong>för</strong> nya frågor, men hennes bidrag är fram<strong>för</strong><br />
allt metodologiskt. Eriksen menar att sociala rörelser, eller social movements, är ett<br />
analytiskt perspektiv som bör användas <strong>för</strong> att undersöka all folklig mobilisering<br />
underifrån. Detta istället <strong>för</strong> begreppen folkelig bevægelse respektive folkrörelser<br />
som tenderar att osynliggöra en stor mängd andra rörelser och därmed också<br />
<strong>för</strong>svåra möjligheten att bedriva transnationell, komparativ forskning. Eriksen<br />
använder exempel som bland annat hämtas från forskning om religiösa rörelser i<br />
Sverige och Danmark.<br />
Gränsløs avslutas med två bidrag av olika karaktär. Flemming Mikkelsen visar,<br />
med exempel hämtade från några olika forskningsprojekt han medverkat i, att<br />
globalisering, internationalisering och transnationalism alltid har varit en viktig<br />
del av samhället. Susan Lindholm visar hur studiet av hiphopkulturen väcker<br />
frågor om glokala processer i den multietniska Öresundsregionen.<br />
11
Change language