Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet

54 HILMA HOLM
till exempel Thörn 2004, della Porta & Diani 2006). Göteborgskommissionen
beskriver detta så här:
Internet passar de nya rörelsernas arbetsmetoder. Den unga generationens politiskt
engagerade arbetar i löst sammansatta nätverk utan hierarkiska strukturer. Många
nätverk bygger inte ens verksamheten på ett formaliserat medlemskap utan sympatisörerna
ansluter sig på lösare grunder. I många fall räcker det med att sätta upp
sig på nätverkens mailing–listor. Nätverken saknar också valda ledare. Ledarskapet
är ofta av informell karaktär och beror ofta på vem som tar initiativ till pågående
aktioner och projekt. Nätverken är platta sammanslutningar där alla ska vara med
och bestämma. (SOU 2002:122:56–57)
Både representationen av globalisering och av de ”nya” rörelserna som något som
överskred gränser och hierarkier kan ses som ett exempel på vad Göran Therborn
kallar en mer rumslig än strukturell eller kulturell förståelse av globalisering,
något som enligt honom var vanligt vid denna tid (Therborn 2012). Fokus låg med
andra ord mer på att globalisering innebar möjligheter och rörlighet över gränser
än på hur det faktiskt gick till och vilka processer som spelade in.
För att skapa en mer nyanserad förståelse av hur även en ”global” rörelse påverkas
av specifika samhällskontexter kommer jag i det följande att beskriva hur
Attac 1 Sverige kom att omsätta idéerna om nätverk i konkret handling. Jag knyter
därvidlag an till en bred forskningstradition som betonar att transnationella praktiker
tar form i lokala miljöer, vilket samtidigt innebär att de färgas av nationella
traditioner och förhållningssätt (t.ex. Smith & Guarnizo 1998:11).
ATT UPPFINNA EN ORGANISATION: ATTAC SVERIGE
I den svenska debatten framstod Attac som det kanske främsta exemplet på en av
de ”nya” eller ”globala” rörelserna. Organisationen grundades i Frankrike 1998
och hade under loppet av några år spridits till ett 30–tal länder, däribland Sverige
och Danmark (The international Attac network 2012). Attac Sverige bildades i
januari 2000.
Idén om att organisera sig i nätverk som var decentraliserade, eller platta, var
framträdande inom Attac Sverige, men hur det skulle se ut var inte självklart (se
Holm 2010). Grundarna tittade på Attac Frankrike, som kombinerade idén om
den enskilde medlemmens autonomi med en på central nivå väldigt hierarkisk
ledarskapsstruktur där riktlinjerna för det politiska arbetet drogs upp. I det högsta
beslutande rådet hade också de organisationer som var med och grundade Attac
Frankrike majoriteten av rösterna, medan resten av medlemmarna enbart kunde