Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Ladda ner för utskrift - Humanekologi Lunds universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
64 JOHAN A. LUNDIN<br />
Jens A. H. Povlsen.<br />
Foto: Frälsningsarméns arkiv, Stockholm.<br />
den svenske kommendören mendören Karl Larsson<br />
i uppdrag från Frälsningsarméns<br />
ledare, ge<strong>ner</strong>al Carpenter, att ansvara<br />
<strong>för</strong> Frälsningsarmén i de länder som<br />
blev avskurna från London. Enligt den<br />
danska Frälsningsarméns egna historieskrivning<br />
var den svenske landsledaren<br />
”på besøg og til stor opmuntring i<br />
Danmark under krigen” (Dahl Jensen<br />
2012:70).<br />
Ett femte perspektiv är (re)konstruktion<br />
av plats eller lokalitet. Detta fokuserar<br />
hur transnationalism <strong>för</strong>ändrar<br />
människors uppfattning av rum genom<br />
att sociala band och nätverk överskrider<br />
nationsgränser. Som en konsekvens<br />
etableras så kallade translokaliteter. I<br />
det svenska källmaterialet har jag flera<br />
gånger stött på olika former av utbyten<br />
mellan kårer över Öresund. Så hade till<br />
exempel kåren i Helsingborg en sjömanöver<br />
i augusti år 1900 och i samband<br />
med denna begav man sig till Rungsted<br />
på den danska sidan (Biltz 1986:107). Det <strong>för</strong>ekom också att danska kårer deltog<br />
vid möten i Limhamn på svenska sidan (Körnefeldt 1987). Det fanns således<br />
någon form av regional, eller translokal gemenskap som gick över nationsgränsen,<br />
men hur enskilda frälsningssoldater upplevde denna i <strong>för</strong>hållande till den nationella<br />
Frälsningsarmén är svårt att säga. Hur som helst vore en närmare studie av<br />
utbytet mellan de lokala kårerna runt Öresund intressant. Detta skulle kunna<br />
belysa vardagliga transnationella praktiker i regionen i ett historiskt perspektiv.<br />
Social morfologi, som är det sjätte perspektivet i Vertovecs genomgång, har<br />
att göra med social formering över gränser. En del av forskningen inom detta fält<br />
har intresserat sig <strong>för</strong> hur etniska grupper i diaspora <strong>för</strong>kroppsligar en variation<br />
av olika historiska och samtida <strong>för</strong>hållanden, karakteristik, och erfarenheter. Ett<br />
annat tema inom denna inriktning är analys av transnationella sociala formatio<strong>ner</strong><br />
i termer av nätverk. Förutom de nätverk och personliga band som skapades genom<br />
att officerare och soldater korsade gränsen fanns det kontakter mellan de båda<br />
högkvarteren <strong>för</strong> att på olika sätt bistå varandra och dela information. Det kunde<br />
handla om att spåra perso<strong>ner</strong> som befann sig i det andra landet, vilket till exempel