Trener-portrettet STÃ LE SOLBAKKEN - trenerforeningen.net

”El potrero” ses som en yta som implicerarfrihet och som hör barndomen till. Fotboll,precis som andra spel, står i motsatsförhållandetill arbete, plikter och familjeansvar(Archetti 1999: 173).Juvenal (Julio César Pasquato), en av Argentinasmest uppskattade fotbolljournalister,kallade ”el potrero” för den argentinska fotbollensvagga, ”la gran cuna del fútbol argentino”.Han berättar att det bästa exempletpå någon som kommer från spel på enpotrero är Diego Armando Maradona. (Juvenal1997: 57-58). Maradona var 9 år närhan kom till sin första klubb, Argentinos Juniors.Då kunde han redan dribbla, var redanen utmärkt spelare, vad han hade lärt sig imatcherna på sin potrero kunde han inte halärt sig någon annan stans, hans framgångarhar varit lika mycket potrerons (Archetti1999: 187).Enligt Juvenal är spontanfotboll på små ochojämna ytor en grundläggande faktor omman vill förstå det viktigaste i spelet: denbångstyriga och lynniga bollen, som baralyder den som har lärt sig att tygla dessoväntade infall och studsar, som vet hurman lugnar ner den med en mjuk och känsligvrist för att placera den tryggt under sulan.För Ernesto Duchini, legendarisk argentinskungdomstränare, är det en sak som gällerframför alla andra: ”När jag skall kolla in enny kille till ett av våra pojklag är det förstajag tittar på är om han kan dribbla. Kan handribbla då räcker det. Då tar jag med honomdirekt, och jag misstar mig aldrig” (Juvenal1997: 58). Det betyder inte att fotboll barahandlar dribblingar, finter och tricks, menatt det utgör en mycket viktig del av spelet.God teknik är oersättlig om man skall kunnaspela enkelt, säkert och effektivt.Att Argentina och Brasilien historisk settalltid har varit ledande vad det gällerproduktionen och exporten av talanger, attdet alltid funnits mer än tillräckligt medspelare för att vinna internationella turneringar,en avundsvärd mängd titlar och medständigt nya stjärnor att ersatta de gamlahar en förklaring. Deras talangfabriker finnsöver allt där det finns plats för två stolparsom man kan sätta fast en ribba mellan(Adauto 1999: 121).Vikten av frihetoch utlopp för kreativitetNär Matti Bergströms skriver att barn avnaturen är kreativa och söker spänning, experimenterarmed allt de ser samtidigt somde förverkligar sin fantasi och kreativitet.Att deras kreativitet ger dem idéer som kananvändas vid oförutsedda förändringar, dåär han utan att referera till det inne på vadfotboll och spel handlar om. Lek är, ur hjärnanssynvinkel, tillförsel av kaos som leder tillutveckling genom de turbulenser som kaosetförorsakar (Bergström 1996: 32). Ett intressantfaktum är att i Argentina beskrivsmånga av landets största fotbollsstjärnorsom ”pibes”, smågrabbar. Och att vara ettfaderlöst barn ses som något positivt ochkraftfullt, något som skapar en bild av frihetoch kreativitet. Samtidigt blir det någotnegativt att vara en pojke som har sin pappahemma, ett tecken på undertryckelse ochkontroll. Kreativitet i argentinsk fotboll harofta förknippats med spelare som är pojkarsom aldrig blivit vuxna. Begreppet pibe haranvänts hundratals gånger om Maradona.Att vara och förbli en pibe är viktigt, för inomfotbollen sammanfaller många spelaresmest kreativa period samtidigt som defortfarande är ganska omogna. Speluppfattning,taktisk förmåga och fysisk automatiseringkommer med erfarenhet som dettar år att uppnå, kvaliteter som är viktigai ett lag. Men en pibe är oförutsägbar, enspelare som hittar oväntade lösningar påsvåra situationer. Enligt Archetti var Maradonasmagi hans ”performing skill”, för hankunde producera ”inexplicable effects andillusions”, som paralyserade motståndareoch charmade publiken. ”This is defined asa powerful, bewitching quality.” ”The imageryof Maradona” –som Archetti kallar det- ärännu mera fullständigt för att han kommerfrån en av Buenos Aires fattigaste områden,där det fortfarande finns potreros(Archetti 1999: 186-187).Fotboll i Argentina och Brasilien kännetecknasav improvisation, individualism och inspiration,att kunna dribbla och kontrollerabollen är viktigare än spelsystem. Den enskildespelarens betydelse kan inte överdrivas.Med sin enorma mångfald av rörelser,atletiska uttrycksfullhet och överraskningsmoment,representerar fotbollen ettmotgift, en antidot till det rutinmässiga ochfrihetsbegränsande vardagslivet. Sättetatt spela fotboll manifesterar myten om hurspontanitet kommer till uttryck i kampenmot auktoritet.På fotbollsplanen kan man göra det som förövrigt är förbjudet. Att lura motståndareoch dribbla sig igenom livets svårigheter.Spelaren är en hjälte för han förkroppsligarmotståndet mot auktoritet (Biriotto DelBurgo 1995: 65).SlutsatserFotbollen i Argentina och Brasilien blev ettredskap som gav människor av olika nationelloch kulturell bakgrund en gemensamegen identitet. Fotboll blev folkets konstartoch stora passion. Invandringen hjälpte tillatt forma argentinarnas och brasilianarnasenastående passion och hängivenhetför fotboll. I båda länderna upplevs bollensom en levande varelse som barn lär sig attumgås med från tidig ålder, de lär sig attgöra allt med bollen, av ren intuition, list ochden sortens intelligens man utvecklar i livetshårda skola i de dagliga dusterna på enpotrero.I denna miljö har argentinska och brasilianskaspelare utvecklat sin förmåga att dribbla,en fundamental del av deras spelstil,en talang de har tillåtits att utveckla i detkaos som fritt spel innebär. Eftersom dribblingär en individuell färdighet, inte kollektiv,leder det till att lagbyggen i Argentina ochBrasilien utgår från de individuelt skickligastespelarna, de som är bäst på att dribbla.Den individuella tekniken har fått stå iförgrunden, och karakteristisk för världensbästa spelare är att de har en exceptionelldribblingsförmåga. Det är den individuellatekniken som har g jort fotbollen till ettunikt fenomen i Argentina och Brasilien.Referanser:Böcker:• Adauto, Flávio 1999 ”O futebol da cidade nãomorreu só modou de lugar” i Futebol espectáculo do século, red. Márcia Regina da Costa, JoséPaulo lorenzano, Elizabeth Quintilho, Silvia CarboneD’Allevedo och Marco Antônio S. Santos, 119-121.São Paulo: Musa.• Archetti, Eduardo P. 1999 Masculinities, Football,Polo and the Tango in Argentina, Oxford: Berg.• Biriotti Del Burgo, Maurice 1995 ”Don’t Stop theCarnival: Football in the Societies of LatinAmerica” i Giving the Game Away, Football, Politics& Culture on Five Continents, red. Wagg, Stephen,52-71. London: Leicester University Press.• Bergström, Matti 1996 Barnet – den sista slaven,Stockholm: Wahlström & Widstrand.• Høm, Jesper och Wohlert, Christian 1984Brasiliansk Fodbold: utgivningsort saknas: Borgen.• Pasquato, Julio César ”Juvenal” 1997 Fútbol en elAlma, Buenos Aires: Biblioteca El Gráfico.Artiklar i vetenskapliga tidskrifter:• Freire Rodrigues, Francisco Xavier. 2004“Modernidade, disciplina e futebol: uma análise sociologica da producão social do jogador de futebolno Brasil”, Porto Alegre: Sociologias nr 11 (2004):260-299.Webadresser:• www.fifa.com• www.internacional.com.br/home.php• www.fcbarcelona.com/web/index_idiomes.htmlFOTBALLtreneren - nr. 4 - 2008 35