CIF - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 1 0 En ”sann” idrottsforskare står med ena foten på IP och den andra i labbet. På Bosön kartläggs här kapacitetsprofilen på gånglandslaget av en ung Artur på 70-talet. Gav underlag till många texter inom träningsläran. Foto: Artur Forsberg arkiv. svårt att säga nej av tidsskäl. Har dessutom vederbörande fått forskningsstöd från CIF för ett visst projekt är det ju en hederssak att presentera detta. Jag lärde mig också att till varje nummer knyta upp några mer ledande forskare, vilket innebär att även andra vill medverka i ett ”fint” sammanhang. Totalt har ca 300 olika forskare medverkat. Flera av våra ledande idrottsforskare har varit flitiga med artiklar, höjt tidningens nivå och skapat legitimitet och dignitet t.ex. våra idrottsprofessorer; CIFs förre ordförande Per Renström engagerade sig hårt i CIFs verksamhet och bidrog även med ett stort antal artiklar. Andra intressanta forskare som berikat tidningen med ett flertal värdefulla artiklar under en följd av år är Karin Redelius, Ulla Svantesson, Ingegerd Ericsson, Peter Schantz, Rolf Carlsson, Magnus Lindwall, Bill Sund och Göran Kenttä. Mycket betydelsefulla insatser för att göra hela nummer och skapa kontakter med andra forskare och forskargrupper på fältet har gjorts av Kennet Fröjd i samband med temanummer om Handikappidrott 2000 och 2004 samt ”skidprofessorn” H-C Holmberg som stimulerade Vintersportcentrum i Östersund 2004 att presentera sin intressanta forskning som utvecklat svensk elitskidåkning. 18 Men även unga doktorander har stimulerats att skriva. Många har också gjort sin debut i denna tidning och sedan fortsatt sitt arbete mot doktorshatten. Några även icke vetenskapligt skolade tränare har stimulerats att sammanställa och utveckla data från de egna lagens träning och tester till en artikel: tex. Nils Holmdahl (basket), Lennart Larsson (volleyboll) och Marian Papp (yoga). Nämnas bör också min gamle handledare fysiologiprofessor Janne Karlsson numera i Åre. Hans 10 olika bidrag har alltid stuckit ut och varierat från kost/kolhydrater, idrottsskador till analys av idrottslegender såsom Torsten Tegner, samt en ännu icke publicerad artikel om jazzmusik i samband med forskningskonferenser. Det har varit ett stort nöje och en riklig inspirationskälla att få samarbeta med så många duktiga människor. Tema- och institutionsnummer Som chefredaktör har en rolig uppgift varit att utforma de olika numren. Frågor man ställer sig är givetvis vad läsarna kan tänkas vilja läsa. Viktigt är därför att följa både forskningen och idrotten för att ligga i fas med utvecklingen. För egen del har det blivit 65 nummer. Totalt har drygt 900 artiklar publicerats vilka finns katalogiserade på CIFs hemsida. Antalet sidor per nummer har oftast varierat mellan 60-70 sidor. Hittills tjockaste numret blev på hela 104 sidor. I det numret publicerades Handslagets 22 olika delprojekt av respektive forskare år 2007. Ett årligt inslag har varit att presentera något lärosäte eller institution. Första försöket gjordes 1994 på initiativ av professor Alf Thorstensson vid Laboratoriet för Biomekanik och Motorisk kontroll vid GIH. Det lyckade resultatet gjorde att flera ville följa efter. Dessa nummer har då också kunnat användas till att introducera nya studenter inom ämnet och ge dem en god bild av lärarkåren och dess forskning. Många av dess nummer kommer säkerligen att utgöra intressanta milstolpar när idrottsforskningens historia skall skrivas en gång. Ett CIFs ordförande Per Renström (2000-2008) engagerade sig hårt i verksamheten och etablerade viktiga kontakter med regeringskansliet. Från överläggningar med idrottsministern och sakkunniga. Foto: Artur Forsberg
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 1 0 flertal institutionsnummer har framställts. Här kan bara några av dem nämnas: Idrottshistoriska gruppen vid Stockholms universitet (1996), GIHs fysiologiska institution (1998), Idrottsmedicinska enheten vid KI (2002), Örebro universitet (2003), Växjö universitet (2006) och Malmö Högskola (2005 och 2009). Andra återkommande inslag har varit speciella temanummer då olika forskare och forskargrupper kontaktas för att belysa ett aktuellt problemområde. Ambitionsnivån har alltid varit att få en så bred och tvärvetenskaplig belysning som möjligt. Några goda exempel kan vara det första om Doping (1993), Kost (1993), Höghöjdsträning (1994), Teknikutveckling inom idrotten (1998), Idrottspsykologi (1999), Styrketräning (2001), Skolidrott (2004, 2008) och Genus inom idrotten (2009). Tidningen har även fått fungera som en sammanfattande kanal för att rapportera om CIFs årliga konferenser t.ex. Kvinnor idrott (1999), Idrottshistoria (2003), Handikappidrott (2000, 2004) samt Motionens fysiska och psykiska effekter hos äldre (2008). Ett annat inslag var att vi i början försökte med en läsarspalt. På detta sätt ville vi få kontakt med läsarna och en vink om vad som intresserade. Men efter något år kom tämligen få frågor. I brist på frågor till något nummer skrev vi själva både frågor och svar. Intressant var då att många läsare hörde av sig och tyckte frågespalten var väldigt givande. Det var alltså inte svårt att gissa vad som intresserade. Kanske att ett nytt försök med frågespalt kan vara aktuellt. Från brevpost till e-post Under de år som jag varit ansvarig för tidningen har den tekniska utvecklingen varit nästan ofattbar. De allra första manus som kom till redaktionen var pappersskrivna ark . Vi fick själv sitta och skriva in dem på datorn, vilket var ett tidsödande arbete. Ganska snart började 3 tums disketter att användas. Varje artikel kom via posten och kunde via diskettstation överföras till datorn. En stor och hanterbar förbättring. I slutet av 90-talet blev e-posten var mans egendom. Manus och bilder började skickas digitalt och därmed redigeras synnerligen smidigt. Artiklar kunde ”bollas” fram och tillbaka och layoutas direkt till färdiga tidningssidor. I de första numren på 90-talet skedde ett samarbete med Medialaget, vars VD Lars Strandberg satt med i CIF styrelse som regeringens representant. Tryckkostnaden då var klart högre än idag, troligen beroende på arbetsformen. Prisvärd tidning? Priset på tidningen sattes 1992 till 100 kr för 4 nr/år. Synnerligen billigt. Då CIF som forskningsorganisation ville stå fri från reklam fanns inga sådana extraintäkter, vilket innebar att tidningen gick med ett årligt underskott. Flera förfrågningar om annonser kom, men vi var ståndaktiga. Det väsentliga var inte att få ekonomin att gå ihop, utan att föra ut forskningsresultat och det med hög trovärdighet. Detta låga pris hölls kvar ända till 2009, då priset dubblades. Ingen klagade glädjande nog, vilket tolkas som att det fortfarande anses billigt. Tack alla prenumeranter. Sedan år 2001 har ett fint samarbete utvecklats med Tomas Svensson på Grafiska Huset. Tomas svarar för produktion och layout, medan tryckningen sker på Grafiska Punkten i Växjö, som också svarar för distribution. I varje artikel sker alltså ett samarbete mellan författare, chefredaktör och Tomas Svensson. Författaren får alltid se och godkänna ett sista korrektur inför tryckning. Bra bilder lyfter Väsentligt för en tidning är bilder och illustrationer. Läsaren måste stimuleras och direkt få en första vink om innehållet. I början var färgtryck alltför dyrt så det blev svart-vitt ända fram till 2003. I början fick jag god hjälp genom att låna bilder från RFs och Svensk idrotts bildarkiv. Tack Ann-Marie Angare. Omslaget däremot har alltid varit i färg och försökt spegla temat eller någon av artiklarna i numret eller gjorts som ett bildkollage. Många av författarna har också skickat med egna bilder. Särskilt gäller det fysiologer och ortopeder som visat försöksuppställningar och situationsbilder från kliniker och fältförsök. Även fina röntgenbilder från skador och bilder inifrån muskel, hjärta och hjärna har forskarna bidragit med. Många har också givit goda synpunkter på hur deras artikel kunnat bildsättas och illustreras. Som amatörfotograf sedan ungdomen har jag därför fått många givande stunder på idrottsplatser och arenor med kameran på magen sökande efter motiv - en väldigt rolig del av tidningsjobbet. Under senare år har också alltmer bilder börjat köpas in via bildbyråer. Många åt samma håll En tidning är mycket väsentligt för CIF. Verksamheten synliggörs. Om den sedan är en tryckt utgåva eller e-tidning har nog mindre betydelse. En tryckt tidning har sina poänger. Den kan följa med i väskan, ligga i TV-soffan eller på nattduksbordet (utan sladd). Den blir konkret på ett annat sätt. En e-tidning har sina poänger, där snabbhet, distribution och pris är fördelar. Att både ha en aktiv hemsida och en levande papperstidning kanske är det bästa. Hur som helst måste CIF jobba med att föra ut forskningsresultat, fungera som en brobyggare mellan forskning och idrott. Inga forskningsresultat gör nytta på dammiga arkivhyllor. Att i detta arbete stimulera forskarna till populärvetenskaplig medverkan är därför synnerligen väsentligt. Med varje beviljad ansökan följer krav på redovisning och att man är beredd att skriva i tidningen. På detta sätt kan gemene man få nytta och användning av resultaten och våra beslutsfattare ser att det händer något med beviljade medel. I detta informationsarbete finns sedan länge flera aktörer. De många idrottsvetenskapliga organisationerna (SIMF, SVEBI, SVIF, SIPF m.fl.) med sina tidningar, årsböcker, utbildningar och årliga konferenser har länge drivit ett värdefullt informations- och utbildningsarbete. Sedan länge finns SISU med sitt utbildningsmaterial och sin bokklubb. Men glädjande är att nya aktörer kommer. Malmös aktiva hemsida www.idrottsforum.org med nu långt över 100 utgåvor gör sedan 2003 ett imponerande jobb. Christian Carlsson som vågade starta den egna tidningen Idrott & Kunskap har hittat en nisch och inspirerar många tränare och ledare att fördjupa sin kunskap. För att fånga in sina läsare kanske CIF bör göra en enkät till sina läsare och fråga vad som intresserar, om något saknas och vad som kan utvecklas. En positionering. Det finns inga självspelande pianon! Kanske några av ovanstående produkter lappar över varandra och skulle kunna slås ihop? Som synes samverkar flera aktörer till att sprida forskningsresultat till olika grupper. Idrotten och hälsoarbetet ges därmed ny kunskap och alltmer av utvecklingsarbetet vilar på forskningsbaserad kunskap. Själv är jag mycket tacksam att ha fått medverka under så lång tid i detta arbete. Kontakt: artur.forsberg@gih.se 19
Page 1 and 2: IDROTTS FORSKNING Organ för Centru
Page 3 and 4: Ansvarig utgivare Ingemar Ericson C
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 17: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 41 and 42: Per Jonsson Eccentric training in t

CIF - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?