CIF - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 1 0 Figur 3a. och 3b. Löptiderna ökade för alla åldersgrupper (se tabell 1) oavsett kön. Detta tyder på sämre tränade deltagare idag jämfört med för 15 år sedan. skapet följande vad gäller fysisk aktivitet: ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller intensiteten”[3]. Hälsoeffekterna av att delta i extrema uthållighetslopp, såsom Lidingöloppet eller maraton, är dock ännu inte kartlagda. Sämre tränade deltagare Vid en första anblick kan den ovan presenterade statistiken över deltagartrender uppfattas som ett kvitto på att uppmaningarna från media, forskare och myndigheter om att vi måste röra mer på oss har hörsammats. Eftersom man vet att träning effektivt motverkar åldersrelaterade sjukdomar, som till exempel slaganfall och hjärtinfarkt, kan det verka särskilt glädjande att just de äldre lyssnat och snörat på sig löparskorna. Men, om man gräver lite djupare i statistiken, framkommer även en del frågetecken. Det ökade antalet deltagare verkar nämligen inte alls betyda att folk är mer vältränade idag. Den stora deltagarökningen har istället skett på bekostnad av en ökad löptid (Fig. 3a och 3b) och ökningen har skett för löpare i alla åldrar, oavsett 36 kön. Eftersom banans utformning och andra förutsättningar varit konstanta är det svårt att se någon annan förklaring till de ökade löptiderna än att deltagarna idag generellt sätt är sämre tränade när de kommer till start. Att vi tävlar mer verkar alltså inte betyda att vi tränar mer. Det ökade deltagandet verkar istället snarare representera en sänkt tröskel för att delta i denna typ av evenemang. Äldre män tar större risker Vidare såg vi vid en jämförelse mellan äldre män och kvinnor att skillnaderna i löptid minskade med stigande ålder (Fig. 4). Det skulle visserligen kunna bero på fysiologiska könskillnader i åldrande[4], men en annan tänkbar förklaring är att äldre kvinnor är bättre tränade för uppgiften än män. Med hänsyn till männens generellt högre risk för hjärtkärlsjukdomar väcker detta frågor om det verkligen är säkert ur hjärtsynpunkt för alla dessa äldre män att delta. Till exempel fann vi i en nyligen publicerad studie på lidingöloppsdeltagare över 55 år, vilka alla upplevde sig själva som helt friska, att 2.2% hade allvarlig hjärtsjukdom[5] och rimligen ej borde ha deltagit i loppet om detta varit känt på förhand. Trots att studien innehöll både män och kvinnor var samtliga dessa deltagare män. Idrott och plötslig hjärtdöd Lika välstuderat, men kanske mindre välkänt, som att träning skyddar mot flera sjukdomar är att uthållighetsidrott innebär en tillfälligt ökad risk för plötslig hjärtdöd[6] även om detta inträffar mycket sällan (ca.1/50 000 deltagare [6]). Plötslig hjärtdöd hos yngre idrottare har rönt mycket uppmärksamhet både i media och i forskningsvärlden de senaste åren. Idag finns också tydliga rekommendationer för hur man skall screena unga idrottare för att upptäcka riskpersoner[7]. Mindre uppmärksamhet har hittills ägnats screening av äldre idrottare, detta trots att deras individuella risk för plötslig hjärtdöd är mycket högre[8]. Screening En förklaring till att man hittills inte börjat screena äldre deltagare är att man i stora studier har sett att den momentant ökade risken för plötslig hjärtdöd under idrott mer än väl vägs upp av de positiva effekterna av träningen[9]. Man är därför rädd att det skulle få negativa hälsoeffekter att avråda personer från att delta i denna typ av evenemang, eftersom många sannolikt ser tävlingen som en morot vilken både underlättar och nödvändiggör en hälsosammare livsstil. En annan förklaring är att det hittills varit
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 1 0 Figur 4. Med stigande ålder minskade skillnaderna i löptid mellan män och kvinnor tydande på att män, i större utsträckning än kvinnor, deltar oavsett träningsgrad. problematiskt att hitta en bra metod att screena äldre. För, medan unga personer som drabbas av plötslig hjärtdöd ofta har medfödda hjärtmissbildningar som går att upptäcka på EKG, är den underliggande orsaken till plötslig hjärtdöd hos äldre ofta åderförkalkning[10], som är svår att upptäcka vid denna undersökning. NT-proBNP I en nyligen avlagd doktorsexamen vid Karolinska institutet har Anders Sahlén visat lovande resultat med att använda blodprovstagning, som idag används kliniskt inom hjärtinfarkts- och hjärtsviktsdiagnostik, för att screena äldre uthållighetslöpare [11]. Mest lovande som screeningverktyg hittills har NT-proBNP varit. NT-proBNP är ett hormon som frisätts från hjärtat när det tänjs ut, till exempel vid hjärtsvikt eller i samband med träning. Det har visat sig att nivåerna i blodet av detta hormon hos en person före ett lopp till stor del förutsäger hur höga nivåerna är efter uthållighetsloppet [11]. Detta är intressant ur screeningsynpunkt eftersom höga nivåer av hormonet till stor del sammanhänger med hur uttröttat hjärtat har blivit samt med förändringar i hjärtats elektriska aktivitet efter loppet [12]. Att använda blodprovstagning för att identifiera risklöpare på förhand verkar alltså lovande, men frågan om man överhuvudtaget skall screena äldre, och i så fall hur, är fortfarande kontroversiell och centrala riktlinjer likt dem för unga idrottare saknas. Slutsatser Uthållighetstävlingar ökar i popularitet och lockar idag till sig nya grupper av löpare, framförallt kvinnor och äldre. Vidare har tröskeln för att delta i denna typ av evenemang sjunkit, vilket avspeglas i ökade löptider. Samtidigt som det är bevisat att träning befrämjar hälsa och förlänger livet vet man också att uthållighetslopp innebär en tillfälligt ökad risk för plötslig hjärtdöd. Detta gäller särskilt äldre löpare och, på grund av deras ökade risk för hjärt-kärlsjukdom, särskilt äldre män. En ny studie på Lidingöloppet visar att den riskgruppen vuxit, och dessutom är sämre tränad idag än för 15 år sedan. En del av dessa deltagare har allvarlig hjärtsjukdom utan att vara medvetna om det. Screening av äldre deltagare innan loppet för att hitta dessa risklöpare och på så sätt göra långdistanslöpning ännu säkrare framstår i ljuset av dessa siffror som både intressant och angeläget. Referenser [1] Jokl P, Sethi PM, Cooper AJ. Master’s performance in the New York City Marathon 1983-1999. Br J Sports Med. 2004 Aug;38(4):408-12. [2] RRIC Annual Marathon Report. [cited 2010 Jan 20 ]; Available from: www.runningusa.org [3] Läkaresällskapet S. Fysisk aktivitet och hälsa - att ordinera träning på recept. Press- meddelande 2001-11-01. [4] Ogawa T, Spina RJ, Martin WH, 3rd, Kohrt WM, Schechtman KB, Holloszy JO, Ehsani AA. Effects of aging, sex, and physical training on cardiovascular responses to exercise. Circulation. 1992 Aug;86(2):494-503. [5] Sahlen A, Gustafsson TP, Svensson JE, Marklund T, Winter R, Linde C, Braunschweig F. Predisposing factors and consequences of elevated biomarker levels in long-distance runners aged >or=55 years. Am J Cardiol. 2009 Nov 15;104(10):1434-40. [6] Maron BJ, Poliac LC, Roberts WO. Risk for sudden cardiac death associated with marathon running. J Am Coll Cardiol. 1996 Aug;28(2):428-31. [7] Corrado D, Basso C, Schiavon M, Pelliccia A, Thiene G. Pre-participation screening of young competitive athletes for prevention of sudden cardiac death. J Am Coll Cardiol. 2008 Dec 9;52(24):1981-9. [8] Epstein SE, Maron BJ. Sudden death and the competitive athlete: perspectives on preparticipation screening studies. J Am Coll Cardiol. 1986 Jan;7(1):220-30. [9] Thompson PD, Franklin BA, Balady GJ, Blair SN, Corrado D, Estes NA, 3rd, Fulton JE, Gordon NF, Haskell WL, Link MS, Maron BJ, Mittleman MA, Pelliccia A, Wenger NK, Willich SN, Costa F. Exercise and acute cardiovascular events placing the risks into perspective: a scientific statement from the American Heart Association Council on Nutrition, Physical Activity, and Metabolism and the Council on Clinical Cardiology. Circulation. 2007 May 1;115(17):2358-68. [10] O’Connor FG, Kugler JP, Oriscello RG. Sudden death in young athletes: screening for the needle in a haystack. Am Fam Physician. 1998 Jun;57(11):2763-70. [11] Sahlen A, Winter R, Lind B, Jacobsen PH, Stahlberg M, Marklund T, Fux T, Svensson J, Braunschweig F. Magnitude, reproducibility, and association with baseline cardiac function of cardiac biomarker release in long-distance runners aged > or =55 years. Am J Cardiol. 2008 Jul 15;102(2):218-22. [12] Sahlen A, Rubulis A, Winter R, Jacobsen PH, Stahlberg M, Tornvall P, Bergfeldt L, Braunschweig F. Cardiac fatigue in longdistance runners is associated with ventricular repolarization abnormalities. Heart Rhythm. 2009 Apr;6(4):512-9. 37
Page 1 and 2: IDROTTS FORSKNING Organ för Centru
Page 3 and 4: Ansvarig utgivare Ingemar Ericson C
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 35: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 41 and 42: Per Jonsson Eccentric training in t

CIF - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?