CIF - GIH

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 1 0
på. Fördelning av resurser, ansvar och
rättigheter kan sägas vara ojämlikt fördelad
mellan kvinnor och män. Forskning
har tydligt visat att det finns ett
genusmönster när det gäller utövande
av idrott och fysisk aktivitet, synen på
fritid och indelningen av det obetalda
arbetet i hemmet.
Inom idrottsforskning talar man om
idrottens genusordning (10), där män
inom idrotten tilldelas mer makt, större
resurser och där manlig idrott tillåts
uppta ett större utrymme i samhället.
Inom fysiologisk forskning är emellertid
förutsättningar för idrottande ett
förhållandevis osynligt fenomen. Jämförelser
mellan kvinnor och män har
ofta gjorts utan någon större kontroll
av träningserfarenhet eller träningsförutsättningar.
En annan aspekt på jämförelser
mellan kvinnors och mäns fysiska
kapacitet handlar om skillnaden i
storlek och kroppssammansättning
som finns mellan medelmannen och
medelkvinnan (se ”äpplen och päron”).
Om tolkningen av resultat av könsskillnader
inte tar hänsyn till såväl
träningsförutsättningar och kroppsliga
skillnader riskerar man att förstora
skillnaderna mellan kvinnligt och manligt
– vilket i sin tur förstärker synen på
idrottskvinnan som sämre än mannen.
Det förefaller finnas en stark
anknytning mellan värderingen av
idrott/idrottsprestation och tilldelning
av resurser. Eftersom männen spelar
”riktig” ishockey och presterar bättre
så förtjänar de mer. Kvinnorna i intervjustudien
var helt införstådda med
denna situation och resultaten från
enkätstudien indikerar också att kvinnorna
och männen hade olika förväntningar
på omvärldens bemötande av
dem som idrottare.
Hockeyspelarna
På individnivå kan man studera
effekterna av de andra nivåerna – hur
individen hanterar och förklarar sin
situation.
Sett ur symbol- och strukturperspektiven
borde det inte finnas några
kvinnor i en så manligt kodad idrott
som ishockey. Detta till trots är det en
idrott som långsamt vuxit och nu utgör
kvinnorna 6 % av ishockeyspelarna i
Sverige, även om det fortfarande är den
idrott i Sverige med det lägsta andelen
kvinnliga utövare.
I tidigare forskning fanns en förhoppning
om att individer som bröt de
vanliga genusmönstren inom idrottsvärlden
aktivt skulle försöka förändra
och nyansera synen på kvinnor och
50
män. Tvärtemot detta har forskning
visat att kvinnor inom idrotten är förvånansvärt
omedvetna om de ojämlika
förhållandena och att få gör något
aktivt för att förbättra kvinnornas
position inom idrotten (1). Å andra
sidan har forskning visat att situation
och position har visat sig kunna
påverka sättet man besvarar frågor på
(15). I relation till herrhockeyspelare
positionerar kvinnorna sig som andra
klassens hockeyspelare och i hockeysammanhang
blir det följaktligen inte
rimligt för damspelare att förvänta sig
samma förutsättningar som herrspelarna
har.
I denna avhandling föreföll kvinnorna
dela de generella bilderna av
kvinnligt och manligt och de såg istället
sig själva som undantag från normen.
På detta vis undvek de att ifrågasätta
det nuvarande systemet, vilket kanske
gjort det lättare för dem att bli accepterade
och att få tillträde till sporten.
Däremot är troligen denna strategi inte
något som främjar utvecklingen av
jämställdheten inom ishockeyn.
Nyckeln till framtiden
När damhockeyn jämförs med herrhockeyn
nedvärderas kvinnornas prestation
vilket ursäktar en ojämlik idrott
och detta förhindrar kvinnor att kunna
utvecklas i sin idrott.
Nyckeln till en mer jämställd idrott
kan vara att ta med fler viktiga faktorer
när jämförelser görs mellan kvinnors
och mäns idrottsprestationer. Detta
kan nyansera bilden av den manliga
och kvinnliga idrottaren och medverka
till att höja statusen på kvinnors
idrottsprestation. Över lag bör mer
nyanserade bilder av kvinnor och män
eftersträvas - alla kvinnor och alla
män är inte likadana! Damhockeyn
bör eftersträva att skapa sig en egen
identitet med egna normer och ideal
– oavsett om de samhälleliga faktorerna
blir mer jämställda, blir kvinnor
ändå inte män. Möjligheterna finns
och exempel på idrotter som lyckats
med detta i varierande utsträckning är
t ex friidrott, tennis och fotboll. Mer
nyanserade jämförelser och tolkningar
av kvinnors idrottsliga prestation kan
öka deras status. Detta kan i sin tur ge
kvinnorna en position där de kan kräva
mer jämlika förhållanden och möjlighet
att få uppnå sin egen maximala
potential.
Läs hela eller delar av avhandlingen
på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nb
n:se:umu:diva-30354
Kontaktpersoner
Kajsa Gilenstam
Kajsa.gilenstam@idrott.umu.se
Staffan Karp
Staffan.karp@pedag.umu.se
Karin Henriksson-Larsén
karin.henrikssonlarsen@gih.se
Kim Thorsen
Kim07@live.se
Referenser
1. Blinde, E.M., D.E. Taub, and L. Han, Sport as
a site for women’s group and societal empowerment:
Perspectives from the college athlete. Sociology
of Sport Journal, 1994. 11(1): 51-59.
2. Cureton, K.J. and P.B. Sparling, Distance
running performance and metabolic responses to
running in men and women with excess weight
experimentally equated. Med Sci Sports Exerc,
1980. 12(4): 288-94.
3. Gilenstam, K., A. Hammarström, and K.
Henriksson-Larsén, Gendered expectations and
structural conditions in ice hockey. Submitted.
4. Gilenstam, K., K. Henriksson-Larsen, and K.
Thorsen, Influence of stick stiffness and puck
weight on puck velocity during slap shots in
women’s ice hockey Sports Engineering, 2009.
11: 103-107.
5. Gilenstam, K., S. Karp, and K. Henriksson-
Larsen, Gender in ice hockey: women in a male
territory. Scand J Med Sci Sports, 2008. 18(2):
235-49.
6. Gilenstam, K., K. Thorsen, and K. Henriksson-Larsen,
Physiological correlates of skating
performance in women’s and men’s ice hockey.
Submitted.
7. Harding, S., The science question in feminism.
1986, Ithaca: Cornell Univ. Press
8. Kolnes, L.-J., Kvinnor og toppidrett. Om
kjonn, kropp, seksualitet og relasjoner i toppidretten,
in Sociologi. 1994, Norges Idrettshogskole:
Oslo.
9. Larsson, H., Iscensättningen av kön i idrott,
in Institutionen för samhälle, kultur och lärande.
2001, Lärarhögskolan i Stockholm: Stockholm,
Sweden.
10. Messner, M., Taking the field: women, men
and sports. 2002, Minneapolis: University of
Minnesota Press.
11. Montgomery, D.L., The effect of added
weight on ice hockey performance. Physician
Sportsmed, 1982. 10: 91-99.
12. Olofsson, E., Har kvinnorna en sportslig
chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna
under 1900-talet. Doktorsavhandling,
pedagogsiska inst. 1989, Umeå Universitet,
Umeå Sverige.
13. Scraton, S., et al., It’s Still a Man’s Game?
The Experiences of Top-Level European Women
Footballers. International Review for the Sociology
of Sport, 1999. 34(2): 99-111.
14. Shakib, S. and M.D. Dunbar, How High
School Athletes talk about maternal and paternal
sporting experiences: Identifying modifiable
social processes for gender equity physical activity
interventions. International Review for the
Sociology of Sport, 2004. 39(3): 275-299.
15. Skeggs, B., Formations of Class and Gender.
Becoming respectable. 1997, London: Sage Publications,
Thousand Oaks, New Dehli.