CIF - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 1 0 46 Tunga puckar och låga förväntningar – blindskär i damhockeyns utveckling Vad händer när vi jämför kvinnor och män i en idrott? Hur stora är egentligen skillnaderna i förutsättningar mellan kvinnor och män som spelar ishockey och hur ser spelarna på detta? Skjuter kvinnor hårdare slagskott med bättre anpassad utrustning? I den nyligen framlagda avhandlingen ”Genus och fysiologi i ishockey” studeras damhockey från flera olika synvinklar. Kajsa Gilenstam MED. DR I IDROTTSMEDIcIN, IDROTTSMEDIcINSKa ENhE- TEN, UMEå UNIVERSITET staffan Karp FIl. DR I pEDaGOGIK, pEDaGOGISKa INSTITUTIONEN, UMEå UNIVERSITET Karin henriKssonlarsén pROFESSOR I FySIOlOGI, IDROTTSMEDIcINSKa ENhE- TEN, UMEå UNIVERSITET Kim thorsen DOcENT I IDROTTSMEDIcIN/ ORTOpEDI, IDROTTSMEDIcINSKa ENhETEN. UMEå UNIVERSITET ■■■ En av ursprungstankarna bakom avhandlingen var just att en mängd olika faktorer kan påverka prestation och att det vore intressant att studera idrottsfysiologi i sitt speciella miljömässiga sammanhang. Idrotten i sig brukar beskrivas med utgångspunkten att den ursprungligen är utvecklad av och för män (12). Vad kan det ha för praktisk betydelse för kvinnor? Ishockey föreföll vara en idealisk sport för att studera detta då det fortfarande räknas som en ny idrott för kvinnor. Vad blir effekten när man drar slutsatser kring jämförelser mellan kvinnors och mäns prestation i en idrott med ojämlika förhållanden såsom i ishockey? Hur har fysiologisk forskning hanterat detta tidigare? I Sverige idag är både val av yrke och idrott förhållandevis starkt könsuppdelade. Män utför oftare högintensiv träning och fler män tävlar i sin idrott än kvinnor. Kvinnors fritid innehåller också mer obetalt arbete i hemmet och fritiden är mer uppdelad på små korta stunder medan männens fritid är mer sammanhållen. Detta möjliggör idrottande i större utsträckning för männen (14). Dessa fakta belyser att det är viktigt att undersöka försökspersonernas fysiska aktivitet vad gäller motionsform och intensitetsnivå innan man vet om det är möjligt att dra slutsatser kring könsskillnader i styrka eller kondition. Fysiologiska könsskillnader på ostadig grund Vid en granskning av tidigare fysiologisk forskning framkommer det att vår kunskap om fysiologiska skillnader mellan kvinnor och män till stor del baserar sig på gammal forskning och där det ofta finns brister i urvalskriterier. Den mest basala form av jämförelser som gjorts har undersökt fysisk kapacitet mellan ”friska kvinnor och män” där ingen kontroll av fysisk aktivitetsnivå gjorts, medan andra har valt en specifik population för sina studier som t ex. ”idrottsstuden-
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 1 0 Foto: Björn Wanhatalo/Västerbottens-Kuriren ter”, dock oftast utan närmare kontroll av fysisk aktivitet. Det förefaller som om forskarna i fysiologi inte har tagit hänsyn till att det finns generella mönster i samhället där kvinnor och män inte gör samma val eller inte har samma möjligheter, även om försökspersonerna är aktiva inom samma idrott. Utan kontroll av typ av fysisk aktivitet och dess intensitetsnivå riskerar man att undervärdera kvinnors fysiska kapacitet. Av denna anledning innehåller avhandlingen både en samhällsvetenskaplig och en fysiologisk ansats, vilket är ett nytt grepp. De fyra delarbetena spänner över många olika metoder där semistrukturerade intervjuer och enkäter använts för att analysera förutsättningarna för idrott, utrustningens effekt på skottprestation har analyserats i en biomekanisk studie och tester i laboratorium och på is har använts för att studera fysisk prestationsförmåga hos ishockeyspelare. Några använda teorier/begrepp För att kunna analysera data från de fyra delstudierna har ett speciellt teoretiskt perspektiv anlagts, där analys av resultat studeras från tre olika perspektiv. Dessa perspektiv användes av Sandra Harding i sin kritiska vetenskapsanalys (7) och har sedan flitigt använts av andra forskare, däribland inom idrottsforskning (8). Ur det symboliska perspektivet (symbolnivån) analyseras de egenskaper som vi förknippar med ett specifikt föremål eller grupp av människor såsom ”idrottskvinnan”, ”hockeyspelaren” etc. Ur det strukturella perspektivet (strukturella nivån) undersöks hur makt, ansvar, resurser etc. fördelas mellan olika grupper av människor (såsom kvinnor och män). Ur det individuella perspektivet (individuella nivån) analyseras hur socialisering och erfarenheter påverkar hur kvinnor och män utvecklas som individer. Det bör tilläggas att de tre perspektiven hela tiden påverkar varandra och att det är svårt att dra några skarpa gränser dem emellan. Ett användbart begrepp är också ”Idrottens genusordning” (gender regime in sport) som innebär att generellt är mäns idrottande högre värderad än kvinnors och att mäns idrott tilldelas mer resurser, mer mediautrymme osv. Denna situation är så inarbetad att vi sällan reflekterar över eller ifrågasätter den (10). Insikten om att våra svar påverkas av det specifika sammanhang vi är i när frågan ställs (social position, ras, klass etc) är också en viktig faktor att överväga i detta fall (15). Låga förväntningar och möjligheter I en av avhandlingens delstudier jämfördes dam- och herrspelares skattning av stöd och hinder från sin omgivning och klubb utifrån en enkät som besvarades av fyra dam- och två herrlag (3). Information från klubbarna insamlades också gällande ekonomi och organisation kring lagen. Spelarnas svar jämfördes mellan kvinnor och män, men svaren sattes även i relation till information från klubbarna om lagens ekonomi. Resultaten visade att 47
Page 1 and 2: IDROTTS FORSKNING Organ för Centru
Page 3 and 4: Ansvarig utgivare Ingemar Ericson C
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 41 and 42: Per Jonsson Eccentric training in t
Page 45: S V E N S K I D R O T T S F O R S K

CIF - GIH

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?