Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson
Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson
Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Har utvintringsskadorna i vall blivit mer omfattande med åren?<br />
I nordnorska områden som tidigare endast i ringa omfattning drabbats av utvintringsskador<br />
har en ökning av utvintring av vall skett. Ökningen har varit orsakad av både parasitära och<br />
icke parasitära faktorer. Enligt Andersen (1985) har inga ändringar av betydelse skett hos<br />
vintervädret och en fårsämring av plantmaterialet var knappast trolig. Därför tror man i Norge<br />
att ändrade driftmönster orsakat ökningen av utvintringsskadorna. De aktuella förändringarna<br />
av brukningssätt rangordnade uppifrån och ned är enligt Andersen (1985):<br />
• Tidigare skörd och skörd vid fler tillfällen<br />
• Ökad markpackning<br />
• Stark försurning av marken<br />
• Större kvävegivor<br />
I motsats till Andersen hävdade Lomakka (1985b) och Nissinen (1985) att plantmaterialet är<br />
en svag länk i ett intensivt jordbruk på nordligare breddgrader.<br />
Syftet med examensarbetet<br />
Syftet med examensarbetet var att göra en litteraturstudie av de utvintringsproblem som kan<br />
uppstå i vall, undersöka om utvintring av vall är ett problem i praktiskt jordbruk i norra<br />
Sverige samt i vilken mån tegläggning av mark kan minska icke parasitära utvintringsproblem<br />
i vall. I denna rapport sammanställs och redovisas resultat från två kombinerade tegläggningsoch<br />
täckdikningsförsök, ett vid Röbäcksdalens försöksgård och ett i Brån, Vännäsby. Utvintringsproblemet<br />
av vall i det praktiska jordbruket undersöktes genom en enkätstudie. Enkäten<br />
skickades under sommaren 2001 till mjölkproducenter verksamma i Norr- och Västerbottens<br />
kustkommuner.<br />
FAKTORER SOM PÅVERKAR UTVINTRINGEN AV VALLEN<br />
Markens fysikaliska tillstånd är alltid betydelsefullt vid växtodling, men är särskilt viktig för<br />
de övervintrande grödorna (Håkansson, 1954). Under vinterperioden utsätts en vall för förhållanden<br />
som var för sig eller i samspel med varandra påverkar växtmaterialets överlevnad<br />
(Söderberg, 1986). I praktiken är dessa en kombination av naturliga faktorer och faktorer relaterat<br />
till brukningssätt (Lomakka 1985b; Arnoldussen m.fl., 2000; Volden m.fl., 2000c). De<br />
naturliga faktorerna som påverkar utvintringsgraden hos vall är bland annat kyla, vatten och<br />
sjukdomar (Classon m.fl., 1978). Vallens motståndskraft mot påfrestningar är beroende av<br />
många faktorer däribland klimatet, tillgången till växtnäringsämnen, artkarakteristik, markstatus,<br />
brukningssätt, växtsjukdomar och skadegörare. Det kan därför vara svårt att hänföra en<br />
uppkommen skada till någon specifik orsak. Ett bestånd, som är tillbakasatt på grund av vattenmättnad<br />
i matjorden, faller t ex lättare offer för svampangrepp (Håkansson, 1954). De viktigaste<br />
faktorerna som påverkar vallens förmåga att övervintra kan dock sägas vara markens<br />
organiska halt, textur och struktur, höjdskillnader i topografin och mikrotopografin samt<br />
eventuella packningsskador (Årsvoll, 1978; Pulli, 1986; Amoldussen m.fl., 2000).<br />
Utvintringsorsakerna kan delas upp i odlingstekniska faktorer respektive naturliga. De naturliga<br />
faktorerna kan i sin tur delas upp i två huvudgrupper, abiotiska och biotiska faktorer.<br />
Frost, is, stående ytvatten, uttorkning och uppfrysning kallas icke parasitära eller abiotiska<br />
faktorer (Volden m.fl., 2000a). Skadedjur och sjukdomar klassas som parasitära eller biotiska<br />
12