Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson

vara till fördel och till nackdel. Den teglagda markytan i Brån har klarat sig bättre vid stående
ytvatten och borde även ha klarat sig bra år med isbränna, som dock ej förekom under denna
försöksperiod. Däremot har klöverbeståndets uttunning på teglagda mark hänförts till ett
sämre sammanhållet snötäcke på detta området i jämförelse med det plana. Vintersäsongen
69170 påverkade timotejmängden negativt. Detta tyder på att något har inträffat som var skadligt
för plantorna även om ingen isbränna och uppfrysning kunde konstateras. Tyvärr har ingen
analys av förekomsten av utvintringssvampar gjorts i försöket vilket i detta fall kunde varit
av intresse. Inga entydiga slutsatser kan dras av detta försök. Dock kan man fråga sig om utformningen
av den teglagda delen var utförd tillräckligt noga. Svackor på detta område har
angivits i försöksrapporterna vilket försämrar förmågan för ytvattnet att rinna av. En förklaring
till avsaknaden av klara skillnader mellan försöksleden kan vara att vallförsöket genomfördes
år med stabilt vinterklimat vilket minskar risken för isbränna och stående ytvatten,
samt att Vännäsby ligger en bit från kusten vilket enligt Årsvoll (1978) och Lomakka (1985b)
skulle öka stabiliteten hos vinterklimatet men öka risken för svampangrepp.
Försöket i Röbäcksdalen i vall under två fyraårsperioder visade att fåltets huvudtopografi
spelade en viktig roll för skörderesultaten. Skörden var låg på de lägre delarna av fåltet för att
sedan öka på försöksrutorna som låg högre. Skördegradienten varierade inte bara med huvudtopografin
utan även med jordarten. Detta visar vikten av att välja ett försöksområde som har
så lika förutsättningar som möjligt på alla delar av fåltet. Försöksleden med olika täckdikningsavstånd
visade inga skillnader förutom år med stora nederbördsmängder. Dessa år var
andraskörden mer utsatt än första och 20 m avståndet gav en större skörd än 80 m avståndet.
För de flesta av försöksåren var skillnaderna mellan plan och teglagd markyta små. Säkra
skillnader uppstod dels år med stora skillnader klöverhalt dels år med isbränna. År med isbränna
sänktes skörden kraftigt på den plana markytan och denna sänkning var statistisk
säker. Tegsystemet kan tappa skörd vid torra somrar då det ojämna matjordslagret ger en
sämre vattenhushållning för vallen närmare slutf'aran i jämförelse med den plana markytan.
Parcellen vid tegrygg uppvisade alla försöksåren en högre avkastning än parcellen vid tegf'aran.
Det kan förklaras dels av lägre klöverhalt i tegf'aran och dels av att matjordens tjocklek
avtog ut mot slutfåran vilket skapade en sämre vattenhushållningen där än högre upp på tegläggningen.
Lägre klöverhalt berodde på isbränna och stående ytvatten. År med isbränna
drabbades tegf'aran i större utsträckning av isbränna än övriga delar av tegen vilket är vitsen
med ett sådant system. Nackdelen kan dock vara att skadan där kan bli mycket stor. Ytan mellan
tegrygg och tegf'ara hade emellanåt bättre skörderesultat än tegryggen vilket förklaras av
ett stabilare snötäcke där än på tegryggen.
Information om utsädesmängd och vallfröblandningens sammansättning saknades för försöket
i Brån vilket gjorde att vallens sammansättning år ett ej kan kommenteras. Ingen orsak till andraskördens
extrema tidpunkten är angiven i försöksrapporterna. En orsak kan vara den sena
fårstaskörden som automatiskt förskjuter nästa skörd. September är en mycket dålig månad att
skörda vall i norra Sverige vilket kanske gjorde att andraskörden dröjde till oktober.
Tegläggning av fålt är ett system som rönt stor uppskattning på Röbäckdalens försöksgård.
Resultaten från försöket visar dock inte lika fördelaktiga siffror, men vissa år har tegläggningen
slagit igenom rejält. Detta skedde framförallt 1977 då skörden var ca 15 % högre på den
teglagda än den plana markytan. Fältets naturliga topografi har dock varit mer eller mindre
gynnsamt för de olika försöksleden. Plan markyta med 80 m dikningsavstånd har haft en fördel
av att ligga på de delar av fåltet som hade en högre topografi medan delar av plan mark
med det kortare dikesavståndet har lidit av att den låg på de lägsta delarna av fåltet. Detta är
något som man skall ha i åtanke vid värdering och jämförelse av skörderesultaten.
43