Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson

SAMMANFATTANDE DISKUSSION
Utvintringsproblem i vall påverkas av naturligt betingade faktorer och av odlingstekniska
åtgärder. De naturliga faktorerna kan indelas i två grupper, parasitära och icke parasitära. De
naturliga faktorerna och de brukningsbetingade faktorerna styr förekomsten av is och stående
vatten på fålten vilket i sin tur starkt inverkar på vallens utvintring i norra Sveriges kustområde.
Syftet med examensarbetet var bland annat att göra en litteraturstudie av de utvintringsproblem
som uppstår i vall främst på grund av icke parasitära faktorer. Klimatet, topografin
och jordarten är platsspecifika förutsättningar som påverkar vallens förutsättningar att
undvika utvintringsskador. Såtid, stubbhöjd och eventuella packningsskador på grund av tung
trafik vid hög markfuktighet är odlingsåtgärder som påverkar förekomsten av utvintringsskador
i vallen.
Sammanställningen av enkätsvaren visade att utvintring av vall fanns på gårdarna i både Norrbottens
och Västerbottens kustkommuner. I vissa fall i en sådan besvärande omfattning att det
klart störde brukningen av gården. Västerbotten var dock det län som i enkäten var representerad
av flest gårdar med svåra utvintringsproblem. Resultatet kan förklaras av ett flackare kustområde
och ett instabilare vinterklimat i Västerbotten än Norrbotten. Troligen finns en klimatgräns
mellan Västerbotten och Norrbotten som har stor inverkan på utvintringsskadornas
omfattning och frekvens. Enkäten visade även att gårdar som saknade utvintringsproblem ej
heller hade upptäckt packningsskador i markprofilen. Ett resultat som är mycket intressant
vid framtida åtgärder mot utvintringsskador. För att ett intensivt och högavkastande jordbruk
skall finnas i norra Sverige måste större hänsyn tas till eventuella risker för markpackning vid
körtillfållet. Detta är något som inte är helt lätt att undvika. Grundförbättrande åtgärder såsom
dränering samt en bra däcksutrustning både på traktor och redskap kommer att vara viktigt om
höga skördar skall kunnas uppnås även i framtiden.
Den än så länge nya tekniken inom precisionsodling är intressant att applicera på vallodling i
norra Sverige. Framför allt då detta skulle vara ett hjälpmedel att hitta utvintringsorsakerna
för varje enskilt fålt.
Lutningen på fålten, god markstruktur och användande av vallväxter väl anpassade för de lokala
förutsättningarna är några åtgärder för att undvika utvintringsskador. En bra lutning på
fålten kan skapas dels genom en noggrann jordbearbetning insåningsåret men även med
tegläggning av fålten. En bra markstruktur skapas bland annat aven god dränering och
undvikande av markpackning genom användande av lättare maskiner och köra vid goda markförhållanden,
det vill säga att undvika körning vid hög markfuktighet. Förutom valet av vallväxter
påverkar även mängden kvävegödsel, tidpunkt för andraskörd och stubbhöjd hur växten
kan motstå vinterns påfrestningar. Av dessa åtgärder för att minska utvintringsskadorna i
vall har ytplanering (tegläggning) särskilt studeras i Brån och på försöksstationen på Röbäcksdalen.
Resultaten i Brån gav inget positivt utslag för det teglagda försöksleden. Ar med
skador på grund av is och stående ytvatten klarade sig vallen i Röbäcksdalens försöksled med
teglagd markyta bättre än vall på de plana fålten. Dock låg försöksledet med 20 m
dikesavstånd och plan markyta på den lägst belägna delen av försöksområdet. Vilket förutom
den plana markytan ytterligare försvårade utvintringsskadorna. Tyvärr mättes ej förekomsten
av svampangrepp i något av försöken. Detta hade varit särskilt lämpligt för försöket i Brån
som ligger längre från kusten vilket innebär ett mer utpräglat inlandsklimat och därmed större
risk för svampangrepp i vallarna. Försöksserien med tegläggning av fålten upphörde så sent
som under 90-talet på Röbäcksdalen men även om försöket är nedlagt fortsätter man med
systemet med tegläggning på försöksgården. Detta för att man vid försöksgården fortfarande
61