Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson

Gården
Besättningens storlek
Frågan ställdes för att se vilka gårdstyper som fanns bland svaren. Tyvärr missuppfattades frågan
något. I svaren förekom både antal djurenheter på gården och antal kor, vilket innebär att
resultatet blev mindre säkert. Medelgården i Västerbotten hade enligt enkäten en djurbesättning
på ca 60 djur medan Norrbottens medelgård enligt enkäten omfattade drygt 45 djur. Detta
kan jämföras med SCB:s (2000) siffror, där medelbesättningen i Norrbottens län var 27 kor
och i Västerbottens län 24 kor. Skillnaden i besättningsstorlek mellan enkätens minsta och
största gård var stor. Den minsta gården omfattade 14 djur medan den största hade drygt 220
djur. Av brukarna valde 95 % att svara på denna fråga.
Stallgödsel och stallgödselspridning
Stallgödselspridning på vall innebär tung körning som vid blöta förhållanden kan leda till
spårbildning och markpackning. Detta försämrar vattengenomsläppligheten och därmed ökar
risken för stående ytvatten och isbränna (Andersen, 1985; Lomakka, 1985b). Enligt enkäten
var fastgödsel (38 %) och flytgödsel (27 %) de vanligaste gödselslagen i Norr- och Västerbotten.
Alla brukare utom en valde att svara på denna fråga. I enkäten saknades en fråga om
gödselspridarens vikt (inklusive maxlast). Svaren hade kunnat ge en indikation på orsaken till
markpackning.
Total areal och andelen vall
Frågan ställdes för att se om gårdsurvalet blev representativt, men också för att se om gårdsstorleken
har någon betydelse för utvintringsfrekvensen. Enkätsvaren omfattar ca 6 000 hektar
brukad mark i Norr- och Västerbottens kustkommuner. Av dessa används enligt enkäten ca
3 800 ha till vallodling vilket är 64 % av den totala brukade arealen. Detta kan jämföras med
Jordbruksstatistisk årsbok (2000) där åker-, frö- och betesvall upptog 60 % av åkermarken i
dessa två län. Enkäten omfattar dock enbart mjölkproducenter som har ett stort behov av vall.
I Norrbotten upptar, enligt enkäten, vall 68 % av den totalt brukade arealen på mjölkgårdarna
vilket är något mer än i Västerbotten där vallodling upptar 63 % av arealen. Detta kan antagligen
förklaras med en större osäkerhet för spannmålsodling i Norrbotten än i Västerbotten. I
figur 10 visas antalet gårdar inom varje storleksklass (total areal) i Norrbottens och Västerbottens
kustkommuner baserat på enkätsvaren. Norrbotten har i enkäten i stor utsträckning blivit
representerat av gårdar i storleksklassen 20-39 ha total odlad areal. Den genomsnittliga arealen
hos svarsgårdarna från det nordligare länet var 61 ha. Detta var betydligt mer än de 11-22
ha åker som det genomsnittliga jordbruksföretaget i Norrbottens län odlar enligt SCB (2000).
46