Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson

faktorer, som t ex isbränna, än vall på väldränerad mark. Utvintringsskador på grund av
svampangrepp minskade dock på mark med dålig dränering och låg markbördighet (Arsvoll,
1978).
Ett stort antal brukare i enkäten (33 av 72) hade större delen, 76-100 %, av sin mark systemtäckdikad
(figur 15) och ca 65 % av brukarna (47 av 72) hade hälften eller mer av arealen systemtäckdikad.
Fortfarande är öppna diken viktiga på många gårdar. Att ha mer än 25 % av
markerna enbart behovstäckdikat är ovanligt och denna typ av dikning kan ses som ett komplement
till systemtäckdikning och öppna diken. Endast ett fåtal brukare har marker som ej är
dikade och då gäller det endast delar av arealen. Ingen koppling mellan dränering och omfattningen
av utvintringsskador på gården kunde utläsas av materialet. Problemen var väl spridda
mellan olika dräneringstyper och dräneringsintensitet. Av inkomna enkäter saknade 9 % på
svar på denna fråga. Frågan i enkäten omfattade även dikesavstånd och en koppling mellan
typ av dränering och jordart. En låg svarsfrekvens avspeglar att frågan varit otydlig och svårbesvarad
och behandlas därför inte i sammanställningen.
35
30
il) .... cI;\
"3 ....
..o
25
20
]
s::
-<
15
10
5
O
1130-25%
I ID26-50%
11151-75%
.76-100%
Öppna diken Systemtäckdikat Behovsdikat Ej dikat
Dikningsform
Figur 15. Fördelningen (som andelen av gårdens totala areal) mellan olika dikesformer på
enkätgårdarna i Norrbottens och Västerbottens kustkommuner (totalt 72 svarande).
Ytvattenavledning
Is- och vattenskador, vars omfattning bland annat påverkas av topografin (Volden m.fl.,
2000c), är vanliga orsaker till utvintring av vall. En naturlig lutning hos fålten är något som
enligt Årsvoll (1978) minskar problemen med utvintring av vall på grund av icke parasitära
orsaker, t ex isbränna. I Västerbottens och Norrbottens flacka kustland, ett område med
mycket mo- och mjälajordar, kan enligt Classon och medarbetare (1978) särskilda åtgärder för
ytvattenavledning vara nödvändiga. Omfattningen aven tillräcklig naturlig lutning hos den
brukade marken var en intressant fråga för att utvärdera behovet av åtgärder (figur 16). Frågan
i enkäten blev dock olämpligt utformad och kunde misstolkas. Kategorin "Ej naturlig lutning"
skulle ha delats upp i "andel åtgärdad" och "andel ej åtgärdad". Mer än hälften (58 %) av gårdarna
hade 71 % eller mer av gårdens totala areal i en topografi som medgav en naturlig avrinning
av ytvattnet. Av brukarna var det 33 % som ej svarade på denna fråga i enkäten.
51