Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson

More documents

Recommendations

Info

detta chanserna att motverka utvintringen av vall. Att topografin i området är flack kan utläsas av enkäten. En femtedel av brukarna hade mindre än 50 % av sina marker med en tillräcklig naturlig lutning. Utvintringsskador på grund av is och stående ytvatten var vanligare i Västerbotten än i Norrbotten. Utvintringsskadorna i Västerbotten var ett vanligare problem närmare kusten än längre in i landet. Detta stärker ytterligare försöksresultat som visat att topografin och klimatet är två viktiga faktorer som starkt påverkar omfattningen av utvintringsskadorna i vall. Ett stabilare vinterklimat i Norrbotten och en kustbård med sitt flacka landskap som når längre in i landet i Västerbotten än i Norrbotten är antagligen huvudorsakerna till skadornas utbredning. Många har förbättrat ytvattenavledningen vilket visar att man har sett problemets orsak och försökt åtgärda det. Att investeringsviljan är hög (42 %) är ett lovande tecken. Jordbrukarna i Norroch Västerbotten är villiga att hänga med in i framtidens jordbruk. 60
SAMMANFATTANDE DISKUSSION Utvintringsproblem i vall påverkas av naturligt betingade faktorer och av odlingstekniska åtgärder. De naturliga faktorerna kan indelas i två grupper, parasitära och icke parasitära. De naturliga faktorerna och de brukningsbetingade faktorerna styr förekomsten av is och stående vatten på fålten vilket i sin tur starkt inverkar på vallens utvintring i norra Sveriges kustområde. Syftet med examensarbetet var bland annat att göra en litteraturstudie av de utvintringsproblem som uppstår i vall främst på grund av icke parasitära faktorer. Klimatet, topografin och jordarten är platsspecifika förutsättningar som påverkar vallens förutsättningar att undvika utvintringsskador. Såtid, stubbhöjd och eventuella packningsskador på grund av tung trafik vid hög markfuktighet är odlingsåtgärder som påverkar förekomsten av utvintringsskador i vallen. Sammanställningen av enkätsvaren visade att utvintring av vall fanns på gårdarna i både Norrbottens och Västerbottens kustkommuner. I vissa fall i en sådan besvärande omfattning att det klart störde brukningen av gården. Västerbotten var dock det län som i enkäten var representerad av flest gårdar med svåra utvintringsproblem. Resultatet kan förklaras av ett flackare kustområde och ett instabilare vinterklimat i Västerbotten än Norrbotten. Troligen finns en klimatgräns mellan Västerbotten och Norrbotten som har stor inverkan på utvintringsskadornas omfattning och frekvens. Enkäten visade även att gårdar som saknade utvintringsproblem ej heller hade upptäckt packningsskador i markprofilen. Ett resultat som är mycket intressant vid framtida åtgärder mot utvintringsskador. För att ett intensivt och högavkastande jordbruk skall finnas i norra Sverige måste större hänsyn tas till eventuella risker för markpackning vid körtillfållet. Detta är något som inte är helt lätt att undvika. Grundförbättrande åtgärder såsom dränering samt en bra däcksutrustning både på traktor och redskap kommer att vara viktigt om höga skördar skall kunnas uppnås även i framtiden. Den än så länge nya tekniken inom precisionsodling är intressant att applicera på vallodling i norra Sverige. Framför allt då detta skulle vara ett hjälpmedel att hitta utvintringsorsakerna för varje enskilt fålt. Lutningen på fålten, god markstruktur och användande av vallväxter väl anpassade för de lokala förutsättningarna är några åtgärder för att undvika utvintringsskador. En bra lutning på fålten kan skapas dels genom en noggrann jordbearbetning insåningsåret men även med tegläggning av fålten. En bra markstruktur skapas bland annat aven god dränering och undvikande av markpackning genom användande av lättare maskiner och köra vid goda markförhållanden, det vill säga att undvika körning vid hög markfuktighet. Förutom valet av vallväxter påverkar även mängden kvävegödsel, tidpunkt för andraskörd och stubbhöjd hur växten kan motstå vinterns påfrestningar. Av dessa åtgärder för att minska utvintringsskadorna i vall har ytplanering (tegläggning) särskilt studeras i Brån och på försöksstationen på Röbäcksdalen. Resultaten i Brån gav inget positivt utslag för det teglagda försöksleden. Ar med skador på grund av is och stående ytvatten klarade sig vallen i Röbäcksdalens försöksled med teglagd markyta bättre än vall på de plana fålten. Dock låg försöksledet med 20 m dikesavstånd och plan markyta på den lägst belägna delen av försöksområdet. Vilket förutom den plana markytan ytterligare försvårade utvintringsskadorna. Tyvärr mättes ej förekomsten av svampangrepp i något av försöken. Detta hade varit särskilt lämpligt för försöket i Brån som ligger längre från kusten vilket innebär ett mer utpräglat inlandsklimat och därmed större risk för svampangrepp i vallarna. Försöksserien med tegläggning av fålten upphörde så sent som under 90-talet på Röbäcksdalen men även om försöket är nedlagt fortsätter man med systemet med tegläggning på försöksgården. Detta för att man vid försöksgården fortfarande 61
Page 1:
Examensarbete Handledare: Kerstin B
Page 8 and 9:
Utvintringsskador, upptorkning och
Page 10 and 11:
ABSTRACT The anaerobe respiration o
Page 12: Utvintringsproblem vid iörsöksgå
Page 15 and 16: faktorer. Varaktigheten av tjäle,
Page 17 and 18: kan bli mycket stora, och det före
Page 19: Abiotiska eller klimatiska faktorer
Page 23 and 24: jord med högt vatteninnehåll öka
Page 25: väder utan snö kan resultera i en
Page 28 and 29: mull) lerig finmo (Lomakka, 1989).
Page 30 and 31: Tegläggning För att lösa problem
Page 32 and 33: Så- och skördetid Även odlingste
Page 35 and 36: Utvintringsskador, upptorkning och
Page 37: Sammanställning av försöket på
Page 42: för plan markyta på 20 meters dik
Page 45 and 46: vara till fördel och till nackdel.
Page 47 and 48: Tabell 12. Antal utskickade (Ut) oc
Page 50: Vallskördesystem och antal skörda
Page 53: faktorer, som t ex isbränna, än v
Page 64 and 65: är mycket positiv till systemet. P
Page 67 and 68: Tuvesson, M. 1993. Körskador i kl
Page 69 and 70: BILAGOR Bilaga 1. Försökssammanst
Page 71 and 72: Bilaga 2:2 Kommentarer om utvintrin
Page 73 and 74: Bilaga 2:4 I tabell 16 och 17 prese
Page 75 and 76: Bilaga 2:6 I tabell 20 och 21 prese
Page 78 and 79: Instruktioner Svara om möjligt på
Page 81 and 82: 6. Har Ni på Er brukningsenhet vid
Page 83: Förteckning över utgivna häften
show all

Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?