Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson

kan bli mycket stora, och det föreligger ett starkt samband mellan dräneringsintensiteten och
uppfrysningsskadornas omfattning. Därav följer betydelsen aven väl genomförd dränering.
Uppfrysning är i många fall orsaken till klöverns utvintring (Håkansson, 1954; 1960).
Gödslingsstrategi
Kvävegödsling ger starka plantor med mer upplagsnäring och större motståndskraft mot vinterns
påfrestningar. För stora givor kväve kan emellertid få motsatt verkan. Plantorna rar då ett
högre kväveinnehåll och vattenhalt, vilket på grund aven lägre sockerhalt i växten, minskar
växternas resistens mot vinterns påfrestningar. (Classon m.fl., 1978; Copeman, 1980; Nissinen,
1985). Gödselnivåerna i dagens jordbruk är så pass höga att de är en av de faktorer som
betyder mycket för vallens förmåga att övervintra (Andersen, 1985). Generellt reducerar sen
gödselspridning och överdriven kvävegiva vallens övervintringsförmåga (Arsvall, 1978).
Skördemetod
Det har visats sig att olika skördemetoder, såsom maskinval och inställningen av stubbhöjd
var för sig har en betydande inverkan på vallens produktion i norra Sverige (Hagsand &
Landström, 1981). Vid sen vallskörd förvärras utvintringsskadorna om en normal eller kort
stubb lämnas. Detta på grund av att växtens kolhydratlager inför vinterns påfrestningar då avtar
och blir otillräcklig. Utvintringsskadorna vid sen skörd minskas dock om en hög stubb
lämnas (Huokuna, 1980). Förändringen av skördemetod för vallen, från höbärgning till ensilering,
har inneburit större påfrestningar på vallen. Då ensilering innebär fler överfarter, användande
av tyngre maskiner och är ett skördesystem som ej kräver lika goda väderleksförhållanden
som höbärgning har bland annat risken för markpackning ökat (Classon m.fl., 1978;
Berglund, 1997).
Övergången till fyrhjulsdrivna traktorer har medfört ökade möjligheter att dra tunga lass och
stora redskap. Därmed har framkomligheten ökat under förhållanden som tidigare höll maskinerna
borta från markerna. Ökningen av traktorvikten har kompenserats med större och bredare
hjul. Marktrycket har på detta vis hållits på samma nivå som tidigare, då trycket definieras
som hjullast per anläggningsyta. Det innebär att packningen i matjorden, som huvudsakligen
påverkas av marktrycket, inte kommer att öka nämnvärt. Trots det ökar packningen av
markens djupare liggande lager eftersom den är mer beroende av tyngden på maskinerna och
mindre av marktrycket. Med lättare maskiner kan naturen själv genom markprocesserna tillsammans
med jordbearbetning reparera det mesta av skadorna. En djupare packning innebär
risk för skador med mer permanent prägel. En ackumulering av effekten från tidigare och
kommande års körningar sker då tjälen ej når ned till de djupare belägna markhorisonterna.
Detta kan få stora konsekvenser för genomsläppligheten och därmed möj ligheten att dränera
marken (Volden m.fl., 2000b). Dessutom är tjälens effekter på strukturen hos mo- och mjälajordar
tveksam då dessa jordar främst bildar den så kallade israndiga tjälen. Den ger ingen
vertikal sprickbildning, som kan förbättra genomsläppligheten (L. Ericsson, pers. medd.,
2001).
15