är mycket positiv till systemet. På gårdar med omfattande utvintringsproblem med många genomförda motåtgärder är en tegläggning av markytan att rekommendera. Gjorda gårdsbesök indikerade att inte bara utvintringsproblemens omfattning utan även brukarnas växtodlingsintresse påverkade i vilken utsträckning åtgärder var genomförda. På de gårdar där brukaren var mycket växtodlingsintresserad fanns flera gjorda åtgärder för att minska utvintringen även om utvintringsproblemet ej var utpräglat. På liknande sätt fanns få eller inga åtgärder hos brukare som var mindre intresserade av växtodling. 62
REFERENSER Litteratur Alexandersson, A., Karlström, C. & <strong>Lars</strong>son-McCann, S. 1991. Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90. SMHI Meteorologi nr 81. Andersen, L 1985. Vinterskadenes type og omfang i Nord-Norge. Nordkalottkomiteens Jordbruksseminar på Sortiand, 17-19 okt 1985. Nordkalottkomiteens promemorier. Andersen, L 1993. Lokale sooforhold sett i sarnmenheng med overvintringsskader på eng i Troms och Finnmark. Lantbruksväxternas övervintring, teorier och testmetoder. Röbäcksdalen meddelar. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Institutionen för norrländskjordbruksvetenskap, Rapport 11:1993. Andersson, S. 1984. Vallanläggning i norra Sverige. Röbäcksdalen meddelar. Norrlands lantbruksförsöksanstalt Röbäcksdalen. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Rapport 1984:5. Andersson, S. 1985. Återväxtskördetidens och kvävegödslingens inverkan på vallens övervintring. Nordkalottkomiteens Jordbruksseminar på Sortiand, 17-19 okt 1985. Nordkalottkomiteens promemorier. Amoldussen, A., Sveistrup & T., Fossbakk, S. 2000. Winter injury in perennial grassland i Nothern Norway - a manageable problem? Presenterad vid Eurosoil 2000 Conference. Reading. Storbritannien. Brady, N. C. & Weil, R. R. 1996. The nature and properties of soils, l1:e upplagan, s 180. Prentice Hall International Editions. New Jersey. <strong>Berglund</strong>, K. 1997. Reglering av ytvatten i vallodling - resultat från försök i Tornedalen. Röbäcksdalen meddelar. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå. Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, Rapport 1: 1997. Classon, Å., Djurberg, L., Ericsson, J. & Everitt, R. 1978. Vallen - från fålt till mule. Första upplagan. 173 s. LT:s förlag. Stockholm. Copeman, G.J.F. 1980. Winter damage to grassland. College Digest - North of Scotland College ofAgriculture. s.24-27. Storbritannien. Dahlsson, S-o. 1988. Is- och vattenskador: Topografi en viktig faktor. Viola Trädgårdsvärlden. Nr 34, 14-15. <strong>Ericson</strong>, L., Fabricius, M., Danielsson, E., Hultman, B., Juto, H. & Huhtasaari, C. 1985. De odlade jordarna i Norrbottens och Västerbottens län. Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Institutionen för markvetenskap, Avdelningen för lantbrukets hydroteknik, Rapport 146. Guoleifsson, B.E. 1971. Overvintringsskador i grasmark på Island - omfang og årsaker. Avhandling for lisensiatgraden ved Norges lantbrukshogskole. 130 s. Guoleifsson, B.E. 1975. Overvintringsskador i grasmark. Nordiskjordbruksforskning. Nr 57, 489-504. Oslo. Guoleifsson, B.E. 1985. Reparasjon av vinterskader i eng på Island. Nordkalottkomiteens Jordbruksseminar på Sortiand, 17-19 okt 1985. Nordkalottkomiteens promemorier. Gustafsson, A., Gustavsson, A. S. & Torstensson, G. 1984. Intensitet och varaktighet hos avrinningen från åkermark. SLU, Uppsala. Institutionen för markvetenskap, Avdelningen för vattenvårdslära, Ekohydrologi 16. Hallgren, G. & Rietz, B. 1963. Avrinningsförhållandena vid mindre nederbördsområden. Särtryck ur Grundförbättringar 1963:3. Lantbrukshögskolan, Uppsala. Institutionen för lantbrukets hydroteknik. 63