Examensarbete Handledare: Kerstin Berglund Lars Ericson

Att vissa slåtterkrossar ej klarade att hålla hög stubb (lO-IS cm) ansågs som negativt och att
traktorerna utrustas med bra däck, medan den bogserade slåtterkrossen hade sämre däck som
gjorde märken i vallen upplevdes som frustrerande och något ogenomtänkt. Skoterleder över
vallarna har också inneburit skador, på grund av ökat tjäldjup med senare upptorkning och
ogräsbildning som följd. Mycket tidig skoterkörning ansågs också öka risken för isbränna.
Brister i enkätens utformning
• Avdelning "Jordar och dränering", fråga 4 "Ytvattenavledning", fick en felaktig utformning.
Möjligheten att välja "Ytplanering" borde utformats som två istället ror ett svarsalternativ.
"Andel med ej naturlig lutning" och "Andel med ej naturlig lutning men åtgärdad".
Nu kan svaren till denna del av frågan bli feltolkad.
• Avdelning "Jordar och dränering" fråga 4 "Dikesavstånd" och "Dominerande jordart" har
en dålig svarsfrekvens. Frågan var antagligen svår att svara på.
• Det hade varit av intresse att veta vilka av jordbrukarna som drev växtodlingen inom
KRAV:s regelverk. Detta eftersom udda vallväxter är något vanligare inom ekologisk
vallodling än inom konventionell vallodling.
• I vilken utsträckning tegplöjning eller konturplöjningen använts hade varit av intresse eftersom
en användning av tegplöjningsmetodiken kan underlätta borttransporten av ytvatten.
• I enkäten borde ingått en fråga om totalvikten av gödselekipage inklusive maxiast, eftersom
gödselspridning är något som relativt lätt kan orsaka markpackning.
• I enkäten saknades en fråga om brukarnas ålder samt om andelen arrenderad mark. Jordbrukarnas
intresse för investering i åtgärder mot utvintring av vall skulle eventuellt kunna
kopplats till om man äger markerna eller ej och hur länge man tänker bruka marken.
Diskussion
En enkäts trovärdighet och användbarhet bestäms mycket av svarsfrekvensen och representativiteten.
Resultatet från denna enkätstudie hade vunnit mycket på om alla mjölkproducenter i
kustkommunerna hade haft möjlighet att delta i undersökningen. Detta hade dock krävt en
mycket stor arbetsinsats vilket inte rymdes inom examensarbetets tidsram. Enkäten krockade
med skördearbetet ute på gårdarna vilket givetvis var negativt ur svarsfrekvenssynpunkt och
en bättre tid för utskicket hade därför varit en fördel. Enkätsvaren har dock fått en bra procentuellt
spridning mellan de båda länen.
Även om medelbesättningen i enkäten var mycket större än länens medelbesättning (SCB,
2000) fanns i enkäten hela spektrat av gårdsstorlekar vilket stärker resultaten. Enkäten skickades
till mjölkproducenter, som har stort behov aven bra vallproduktion, och den bekräftade
att vallen är en viktig gröda i det undersökta området. Ensilaget har kommit för att stanna i
jordbruket. Dessutom är en accentuering trolig. Detta i sin tur innebär att ett större hänsynstagande
till marken måste tas om produktionskapaciteten i norra Sverige skall kunnas hållas
uppe. Bland enkätsvaren fanns det en hel del intensivt odlad areal som fortfarande endast är
behovstäckdikad, alternativt inte alls dikad. Här kan insatser göras vilket skulle säkra framtidens
vallavkastning. Få brukare hade provat olika vallfröblandningar. Antagligen speglar
detta att utbudet av vallväxter för norra Sverige är begränsat. I stor utsträckning var mo- och
mjälajordar representerade i enkäterna. Dessa kapillära jordar är i behov aven god dränering
och blir vid tjälbildning mycket svårgenomträngliga för vatten. För många brukare försvårar
59