LRFrapport_2013015

Senast under Sveriges ordförandeskap i HELCOM 2010-2012 var en av fem
huvudprioriteringar: Att garantera att HELCOM:s beslut grundar sig på bästa tillgängliga
vetenskapliga underlag. Sverige bör stå fast vid denna prioritering också när man inte är
ordförandeland, även när det innebär att tidigare beslut och prioriteringar kan komma att
behöva omprövas.
5.2 Miljöproblem i Östersjön
21
Version 2, 15.04.2013
Över tid har det varierat vilka miljöfrågor i Östersjön som har betraktats som de största eller
mest problematiska. Några av dessa har man kunna hantera relativt väl, särskilt de som är
kopplade till miljögifter (exempelvis PCB och DDT) från enstaka större punktkällor eller där
totalförbud av ett ämne har varit framgångsrikt. En fråga som visat sig förvånansvärt svår att
hantera på ett bra sätt är fiskeförvaltningen, särskilt av de ekonomiskt viktiga arterna torsk
och lax. Där har Östersjöländerna, och på senare tid EU:s gemensamma fiskeripolitik, inte
klarat av att stävja överfisket. På senare tid ses en positiv och uppåtgående trend när det gäller
torskbeståndet, dock från ett väldigt lågt utgångsläge.
5.3 Östersjöns övergödning
Östersjöns övergödning är, efter klimatfrågan, den miljöfråga som betraktas som den mest
problematiska och segdragna från ett svenskt perspektiv. Östersjöns övergödning kan även
anses vara en viktig drivkraft inom svensk nationell vattenvård, även om fiskefrågor också har
en viktig plats. Med övergödning åsyftas här i första hand de direkta symptomen på
övergödning såsom mängden växtplankton, artssammansättning och algblomningsfrekvens
men även välkända sekundäreffekter, exempelvis döda bottnar.
Övergödningsproblemen i Östersjön idag beror till stor del på den kraftiga ökningen
av kväve- och fosfortillförsel under efterkrigstiden. Även om variationerna mellan åren var
betydande, var den övergripande trenden entydig och kraftigt ökande fram till omkring åren
1980-85. De viktigaste orsakerna till denna dramatiska ökning var i princip två:
1. Det skedde en omfattande inflyttning av landsbygdsbefolkning till de större kuststäderna
vid Östersjön, som då inte hade välfungerande reningsverk. Detta ledde till kraftigt