LRFrapport_2013015

55
Version 2, 15.04.2013
ton. Dessutom skulle fosforläckaget till Östersjön minska med 55 ton. Då inte ens tillägget av
dessa negativa nedläggningsprognoser var tillräcklig togs som möjliga nödlösningar fram tre
scenarier fram där större eller mindre andel av Sveriges åkermark lades i träda. Det minsta
scenariot var på 230 000 ha, ett mellan-scenario var på 375 000 ha och det största på 940 000
ha. Det minsta scenariot skulle leda till årliga kväveminskningar på ca 3 000 ton. Det högsta
scenariot skulle innebära minskningar i svensk produktion av spannmål, oljeväxter, potatis
och sockerbetor på mellan 85 och 99 procent och enligt beräkningarna skulle detta leda till
kväveminskningar på ca 8 000 ton per år. Det mest extrema scenariot av dessa tre skulle alltså
i praktiken betyda en närmast total nedläggning av svensk växtodling med avseende på dessa
grödor.
Jordbruksverket gjorde i dessa underlagsrapporter kalkyler av vad scenarierna skulle kunna
innebära för sysselsättning och inkomstbortfall.
Sysselsättningsbortfall
(årsarbeten)
Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3
Svenskt jordbruk 5 000 9 000 19 000
Insatsvaror och
förädling
5 000 9 000 19 000
Summa 10 000 18 000 38 000
Scenario 1 medför ett intäktsbortfall på 4,1 miljarder kronor medan intäktsbortfallet blir 6,6
miljarder för scenario 2. Scenario 3 medför ett intäktsbortfall på hela 13,7 miljarder kronor,
vilket motsvarar 65 procent av dagens totala jordbruksproduktion. LRF har gjort uppdaterade
beräkningar med dessa scenarier som grund, med kostnadsuppdateringar till 2012, där även
dynamiska effekter på animalieproduktion har inkluderats, till skillnad från Jordbruksverket
som 2008 valde att inte inkludera dessa pga. osäkerheter. LRFs egna siffror bekräftar
Jordbruksverkets analys, samtidigt som tillägget av sysselsättning- och inkomstminskningar
genom dynamiska effekter på animalieproduktionen förstärker bilden av de mycket allvarliga
konsekvenserna för svenskt lantbruk och svensk samhällsekonomi i stort.