FTC:s tonfiskrapport - Fair Trade Center

10 | RappoRt om konseRveRad tonfisk
rättigheter och förmåner. Den totala kostnaden för
registrering är 3 800 bath per år, vilket inkluderar
medicinsk försäkring. Många arbetsgivare
betalar registreringen åt migrantarbetarna och
drar sedan av kostnaden från deras lön. För de
migrantarbetare som har barn i Thailand är det
ofta inte möjligt att skicka dem till skolan.
arbetsrättslagstiftning
Trots brister har Thailand en på många områden
relativt bra arbetsrättslagstiftning. Thailands
Labour Protection Act (LPA) från 1998 fastställer
åtta timmars arbetsdag, övertidsarbete ska endast
ske med den anställdes medtycke, förbud mot
obligatoriskt arbete på allmänna helgdagar, krav
på en dags ledighet av sju, betald semester efter
ett års anställning, betald sjukledighet, övertids
och helgersättning, mammaledighet, förbud mot
att avskeda en anställd på grund av graviditet,
krav på att inte betala mindre än minimilön, krav
på en klagomålsmekanism på arbetsplatser med
fler än tio anställda, och på avgångsvederlag vid
uppsägning.
Att anställa barn yngre än femton år är
förbjudet. De mellan femton och arton år är tilllåtna
att arbeta under säkra förhållanden. Detta
innebär bland annat att barn inte får arbeta mer än
fyra timmar utan en timmes rast och inte får jobba
mellan tio på kvällen och sex på morgonen om
man inte fått speciellt tillstånd från arbetsdepartementet.
Barn får inte heller arbeta övertid eller på
helger och deras lön får inte betalas ut till någon
annan person än barnet.
Lagen omfattar dock inte alla. Bland annat är
lantbruks- och fiskearbetare helt undantagna från
LPA. LPA ska dock gälla fullt ut för alla de som
jobbar i tonfiskfabrikerna.
Enligt 1975 års Labour Relation Act är det
förbjudet för arbetare inom lantbruk, hushållsarbete
och på fiskebåtar att organisera sig fackligt
vare sig de är thailändare eller migrantarbetare.
Det är dessutom olagligt för migrantarbetare att
starta fackföreningar i Thailand. De kan däremot
bli medlemmar i redan existerande fackföreningar
men får inte inneha några officiella poster inom
dem.
ilo Konventionerna
och thailand
Thailand har ratificerat fjorton ILO konventioner,
vilka inkluderar fem av ILO:s åtta kärnkonventioner.
De tre kärnkonventioner som man inte
ratificerat är nr. 87, om föreningsfriheten och
organisationsrätten, nr. 98 om organisationsrätten
och den kollektiva förhandlingsrätten och nr
111 om diskriminering vid anställning och
yrkesutövning. Trots detta är Thailand som
medlem av ILO skyldig att upprätthålla respekten
för samtliga kärnkonventioner. Dessa konventioner
gäller det egna landets arbetare såväl som
migrantarbetare. Rätten att forma och gå med i
fackföreningar är dessutom skyddad i artikel åtta
i FN:s deklaration om de ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheterna, som har ratificerats av
Thailand.
Thailand har inte heller ratificerat ILO:s
konvention nr. 97 om arbetskraftsmigration,
konvention nr. 143 angående migration under
ovärdiga villkor och befrämjande av lika
möjligheter och likabehandling av migrerande
arbetstagare eller FN:s konvention om skydd av
alla migrantarbetare och deras familjer. Däremot
har Thailand ratificerat konvention nr. 122 om
sysselsättningspolitik. Artikel 3 i denna konvention
(som även omfattar migrantarbetare) fastslår att
anställningspolicys (employment policies) ska
utformas “with a view to taking fully into account
their experience and views and securing their full
cooperation in formulating and enlisting support
for such policies”. Genom att migrantarbetare
förbjuds att starta fackföreningar eller inneha
poster inom dem utesluts de i praktiken från ett
aktivt deltagande i utformandet av ”employment
policies”, vilket innebär att Thailand i praktiken
bryter mot konvention 122.