– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL

More documents

Recommendations

Info

10 Var är mittenspåret i mellanmjölkens land? Personer med autismspektrumtillstånd (AST) har långsamt fått det bättre i samhället. Förbättringen har kommit i takt med att sjukvården lärt sig allt mer om autism. Det nya samhällets krav på sina medborgare ställer till bekymmer. Inom områden där personer med AST behöver struktur och framförhållning för att fungera, kräver samhället snabbhet och flexibilitet. oberoende 1/2007
Riksföreningen Autism (RFA) bildades 1973. Den fungerade först främst som en föräldraförening. I takt med att diagnostiseringen har blivit bättre har RFA blivit mer av en förening där personer med egen erfarenhet av funktionshindret, föräldrar och yrkesverksammma gemensamt arbetar för att förändra och förbättra livsvillkoren för gruppen: – Personer med autismspektrumtillstånd har alltid funnits, berättar Anna Sjölund som arbetar på föreningen. Förr fick de ofta andra diagnoser, som schizofreni, borderline eller både och. Nu finns det många bra team inom psykiatrin med kunskap om, en vilja att lära och erfarenhet av att diagnostisera personer med AST. Långsamt har kunskapen och villkoren förbättrats för gruppen i samhället. Många olika sorters problem Hos RFA:s medlemmar finns många olika sorters problem: – Vi är ett riktigt ”från vaggan till graven”-förbund, berättar Anna. Vi arbetar för såväl barn som ungdomar och vuxna. Bland våra medlemmar finns personer med klassisk autism som kan ha en utvecklingsnivå som hos en 1-2 åring, likaväl som personer med Aspergers syndrom, som kan arbeta kanske som forskare, men samtidigt ha stora svårigheter inom andra områden i vardagen. De kanske inte kan sköta hushållet eller inte ens knyta skorna själva. Dessa personer kan studera avancerade ämnen på KTH och samtidigt behöva boendestöd. Den ojämna begåvningsprofilen ställer till problem när kommunen ska bedöma de här människornas behov av stödinsatser. Personer med AST som behöver, men inte får stöd och hjälp i vardagen utvecklar ofta en rad olika psykiatriska symtom. Det kan röra sig om stress, ångest, eller depression. Hos kvinnor uppstår ofta ett självskadebeteende. – Akuta psykiatrikontakter leder ofta inte till att personer med AST får adekvat stöd och mår bättre. De borde kunna få hjälp med förebyggande vård och stöd men det fungerar inte riktigt så tyvärr, säger Anna. Psykiatrin fungerar inte – Det uppstår ofta stora svårigheter i övergången mellan barn- och vuxenpsykiatrin. Samverkan fungerar fint på pappret, men inte i praktiken. Tonåren är den period då våra medlemmar ofta mår sämst. Skolan har i många fall hittills gett en del struktur och man har fungerat någorlunda även om man ofta varit mobbad. I övergången till vuxenlivet rasar många av våra medlemmar, och söker hjälp av psykiatrin Den behöver fortfarande utvecklas oerhört. Det är svårt att komma in i psykiatrin utan att vara suicidal. Kommer man väl in får man stanna ett par dagar, blir ofta bombad med mediciner och sedan hemskickad med en påse piller. Anna Sjölund anser att psykiatrin ofta fungerar väldigt dåligt för människor med autism: – Det är inte ovanligt att personer med AST bedöms som utåtagerande och farliga och t ex därför blir lagda i bälte. Det kan vara helt förödande. Många personer med AST har en helt annorlunda perception. De har andra ”inställningar” på syn, hörsel, känsel, lukt och smakintryck. Att bli lagd i bälte kan till exempel, utöver känslan av att vara fångad, dessutom upplevas som extremt smärtsamt. Skolan har börjat förändras För barn med autism, autistiska drag eller Aspergers syndrom börjar det nu finnas olika alternativ när det gäller skolor. Särskolan finns, men det har även börjat komma anpassade Aspergerklasser i den vanliga skolan. – Barn med någon av de diagnoser vi Text & foto: Per Sternbeck oberoende 1/2007 internationalen 11/04 11
Page 1 and 2: oberoende Han ger narkotika till na
Page 3 and 4: Det går bra för Sverige - men int
Page 5 and 6: otika till en narkoman? tycker inte
Page 7 and 8: - Man ger amfetaminpreparat till ba
Page 9: - Jag förstår inte varför det ä
Page 13 and 14: FAKTA AUTISM & ASPERGER Autism är
Page 15 and 16: Teater i fängelse På Storbodaanst
Page 17 and 18: Igor, John och Magnus förbereder s
Page 19 and 20: Föreställningsdag på Storbodaans
Page 21 and 22: De som varit med länge fungerar so
Page 23 and 24: Jag träffar Anders Peedu en regnig
Page 25 and 26: ”Landstingskolossen klarar inte a
Page 27 and 28: det också ligger en lockelse i den
Page 29 and 30: Elisabeth Östlund tappade synen p
Page 31 and 32: NYA FRIGIV- NINGSREGLER När och hu
Page 33 and 34: Grannsamverkan mot psykisk ohälsa
Page 35 and 36: n när pengarna styr? partierna ell
Page 37 and 38: lapparna och lyder order, eller så
Page 39 and 40: Snart kan alla registrera biverknin
Page 41 and 42: många frågetecken heter riskbedö
Page 43 and 44: Fattighuset Sverige Inkomstklyftorn
Page 45 and 46: äcker inte ens till en liter mjöl
Page 47 and 48: GÅ MED I RFHL! ❑ Jag vill bli me

– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?