– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL
– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL
– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
äcker inte ens till en liter mjölk hos oss.<br />
Fattigdomsgränsen varierar alltså mellan<br />
olika länder och tar sig olika uttryck. Ett<br />
barn i Sverige kanske inte svälter, men kan<br />
inte följa med på skolutflykten, en hemlös<br />
kan få tak över huvudet men inget hem.<br />
För att förstå fattigdom i vårt land räcker<br />
det inte med att beskriva den finansiella<br />
fattigdomen. Ser man den i sitt sammanhang<br />
innehåller den också dimensionen<br />
utanförskap.<br />
Polariseringen ökar<br />
För en majoritet av befolkningen har standarden<br />
blivit bättre men samtidigt har 6-<br />
7% av befolkningen inte fått del av<br />
förbättringarna. Risken för att vara fattig<br />
är 6% om du är född i Sverige men 10%<br />
om du är född utomlands. Fattigdomen<br />
har å ena sidan minskat sedan krisåren på<br />
90-talet. Å andra sidan har de fattiga blivit<br />
fattigare och klyftorna mellan fattiga och<br />
rika har ökat. Antalet fattiga i Sverige<br />
ökade från 5 till 11% mellan 1991-97 för<br />
att sedan sjunka något igen fram till 2003.<br />
Om man jämför med hur det såg ut under<br />
den djupa ekonomiska krisen under<br />
90-talet, stod fler utanför arbetsmarknaden<br />
och olika socialförsäkringar 2002 än<br />
under finanskrisen, trots det ekonomiska<br />
uppsvinget.<br />
Den etniska segregationen ökar. Ungefär<br />
2/3 av de vuxna som är födda utomlands<br />
eller har annan etnisk bakgrund är<br />
fattiga. Man anser att risken att förbli fattig<br />
är större för invandrare än för dem som<br />
är födda i Sverige. I de tre storstadsområdenas<br />
invandrartäta områden är risken fördubblad<br />
för att vara fattig, och det är en<br />
kraftig försämring under perioden 1990-<br />
2002.<br />
Redan fattiga får det fattigare<br />
I Sverige handlar fattigdom om att vara<br />
utanför arbetsmarknaden eftersom ett arbete<br />
också innebär att man får tillträde till<br />
socialförsäkringssystemen. Man kan hålla<br />
fattigdomen utanför dörren om man finns<br />
inom systemen som ger lön, a-kassa eller<br />
sjukförsäkring. Man kan överleva <strong>–</strong> fast<br />
knappt <strong>–</strong> om man är beroende av socialbidrag.<br />
Har du barn och tvingas leva på socialbidrag<br />
eller ersättning från a- kassa eller<br />
sjukförsäkring hamnar du under gränsen<br />
som ger mat för dagen.<br />
Fattigdom beror också på var du är<br />
född, var du bor och om familjen har en<br />
eller flera inkomster. Dessutom om du är<br />
studerande och om du är ung. Ungdomsarbetslösheten<br />
är fortfarande oproportionellt<br />
stor jämfört med andra grupper och<br />
vi har hårda krav på studerande som<br />
måste betala sina studieskulder vare sig de<br />
har inkomster eller inte. Vi har ett ökande<br />
antal fattiga unga.<br />
Barnfattigdom<br />
Nyligen har Rädda Barnen publicerat<br />
”Barnfattigdomen i Sverige <strong>–</strong> årsrapport<br />
2006”. I den framkommer att barnfattigdomen<br />
ökar i Sverige för första<br />
gången sedan 1997. Man beräknar att 250<br />
000 barn lever i fattigdom i Sverige.<br />
Barn med ensamstående eller utländska<br />
föräldrar löper störst risk att leva i fattigdom<br />
och om man både är av utländsk<br />
härkomst och har en ensamstående förälder<br />
är 50,3% av de barnen fattiga. Detta<br />
kan jämföras med svenska barn som har<br />
sammanboende föräldrar där endast<br />
3,5% lever i fattigdom. Efter 6-9 år lever<br />
fortfarande 40% av barnen med utländsk<br />
härkomst i fattigdom. Rapportens författare<br />
kallar denna utveckling för ”en social<br />
kungsväg till utanförskap längre fram i livet”.<br />
Men det går bra för Sverige…<br />
Bruttonationalprodukten har ökat under<br />
flera år med omkring 4% och man räknar<br />
med fortsatt tillväxt. De redan välbeställda<br />
har fått det bättre. Samtidigt har<br />
inkomstskillnaderna i Sverige inte varit så<br />
stora sedan 70-talet.<br />
oberoende 1/2007 internationalen 11/04 45