– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL

24
– Alla pengar som läggs på säkerhet borde
läggas på bättre mat, kultur, utbildning, vettig
sysselsättning, säger Anders Peedu.
en person en gång som vid sin senaste rättegång
hade talat i 14 minuter vid det här
tillfället. Han trodde sig ha talat ner straffet
med flera år.
– Språket kan förändra. Ska situationen
inne på anstalterna förändras är språket
ett viktigt verktyg. Se på de ekonomiska
brottslingarna. På dem som har
språket eller kommer från annan klass. De
behandlas mycket bättre än gråtjuven.
Jag har ibland roat mig med att ta ut
permissionsframställningar. Så har jag
läst högt ur dem för fångar och frågat vem
som fick, och vem som inte fick,
permissioner. Det är självklart. Språket
förändrar, påverkar. Språk är makt. Det
finns 126 000 ord i den svenska ordlistan.
En svensk domare har kanske 100 000 ord
innanför pannbenet och använder 25 000
av dem när han talar. Hur många ord använder
en intagen?
Säkerhetspengarna till kultur
– Det är läge att öppna fängelserna tycker
jag. Att samhället kommer in i fängelserna
och fängelserna kommer in i samhället. Vi
måste föra in kulturkonsumtion eller för
den delen fotboll, tennis, teater, allt. Alla
pengar som läggs på säkerhet borde läggas
på bättre mat, kultur, utbildning, vettig
sysselsättning.
– Tänk om det fanns Waldorffängelser
– fullt ut Waldorf, målat och designat som
ute i Järna, från skötsel och sätt att tänka,
inne på anstalten. Att testa detta är en vision
att jobba för.
Man måste våga pröva det annorlunda.
Inom Waldorf finns det en regel
som säger att den som pratar är läraren
och den som lyssnar elev. Så byts det där
hela tiden i takt med att man pratar med
varandra. Om den känslan kunde genomsyra
anstalterna vore mycket vunnet.
Fortfarande en glöd
Efter 24 års turnerande inne på anstalter
har Anders Peedu fortfarande hoppet
uppe när det gäller kriminalvården.
– Det finns två vägar, antingen kastar
man sej i strömmen eller så lever man med
den här situationen. Jag hoppas att Gotlands
Teater är en av dropparna som till
slut urholkar stenen. Visst känns det tröstlöst
ibland med alla dessa krav på hårdare
tag och längre straff men så kommer det ett
brev, eller ett telefonsamtal: Ett förtroenderåd
som vill att vi kommer och spelar.
Människor som blivit påverkade av våra
föreställningar och som håller kontakt.
Det lever man länge på. Det är inte helt fel
när de hör av sej.
– Vi har inte facit ännu. Det pågår
ännu politisk kamp i de här frågorna. Det
finns en glöd därute som pågår hela tiden.
Det måste man tro.
Gotlands Teater startade 1974 och
jobbar också i Norge, i svensktalande
Finland samt på Island.
oberoende 1/2007