– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL
– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL
– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ev och debatt<br />
38<br />
sig skygglapparna och lyder order, eller så<br />
väljer man att förhålla sej till lagstiftningen<br />
och socialtjänstlagen är klar med att vi ska<br />
utgå efter behov och inte ekonomi. En socialarbetare<br />
måste lyssna på sej själv och sin<br />
egen etik. Det är viktigt att ha pejl på hur det<br />
ekonomiska klimatet påverkar. Var går<br />
gränsen för vad man ställer upp på i denna<br />
besparingsiver? Samtidigt ska man ju inte<br />
slösa.<br />
Åsa Malmgren har jobbat som socialarbetare<br />
sedan 1979:<br />
<strong>–</strong> 79 hade man inte koll på någon budget.<br />
Allt betalades centralt. Det fanns inget<br />
budgetmedvetande. Det gick åt så mycket<br />
pengar som det gick åt. När man fick ut detta<br />
med budgetarbetet, att saker och ting kostade<br />
pengar så var det som en chock. Men<br />
jag tycker det är bra att ha koll på pengarna.<br />
Att kunna analysera vad som är effektivt.<br />
Men man kan prata hur mycket man vill om<br />
evidens, kvalitet och utvärdering. Det är<br />
kronor och ören som gäller till slut i alla fall.<br />
Åsa kallar konsekvent sig och sina<br />
kollegor för socialarbetare:<br />
<strong>–</strong> Vad skulle vi annars kalla oss? Vi är ju<br />
socialarbetare, sen har vi olika utbildningar<br />
men vi är ju socialarbetare. Om man<br />
inte vill fajtas mot det man tycker är orätt...<br />
Socialarbetaren är den yttersta fronten<br />
när det gäller att spara pengar. Man kan<br />
välja att gömma sig bakom yrkesroll, skriv-<br />
bord, titlar. Till sist handlar det om vem<br />
man är. De grundläggande värderingarna.<br />
Moraliska och etiska frågor är underordnade<br />
ekonomin. Hur mycket är man bredd<br />
att tumma på dem under det ekonomiska<br />
trycket?<br />
Framtiden osäker<br />
Åsa och hennes kolleger vet inget om framtiden.<br />
Vantör ska slås ihop med en annan<br />
stadsdel:<br />
<strong>–</strong> Jag vet inte vem som blir min chef,<br />
vilka lokaler vi ska ha, om vi ska omorganisera<br />
till någon köp/säljmodell.<br />
På vägen ut från intervjun ska Åsa skriva<br />
ut ett papper till mej. Hon går in i ett rum<br />
där en kollega sitter. Diskussionen från förut<br />
fortsätter:<br />
<strong>–</strong> ...nej, jag fattar inte. Visst är vi duktiga<br />
socialarbetare och allt det, men vi måste ju<br />
kunna ändra vårt sätt att arbeta, säger kollegan.<br />
<strong>–</strong> Ja, verkligen svara Åsa, Om vi kräver<br />
av våra klienter att de ska vara förändringsbenägna<br />
och bryta cirklar måste vi väl<br />
kunna göra det själva?<br />
<strong>–</strong> Ja, verkligen, säger kollegan. Vi måste<br />
prata vidare om det här...<br />
Ambitionerna är höga på Vantörs<br />
missbrukssektion. Ljudnivån på diskussionerna<br />
likaså. Kanske är det en av orsakerna<br />
till det goda ryktet bland klienterna?<br />
oberoende 1/2007
Change language