– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL
– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL
– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6<br />
det här barnet, började behandla med centralstimulerande<br />
medel och sedan upphör<br />
behandlingen. Föräldrar flyttar, skiljer sej.<br />
Det är allmänt struliga förhållanden. Behandlingen<br />
upphör av olika orsaker och 30<br />
år senare finner man de här barnen på<br />
kåken som kriminella missbrukare.<br />
<strong>–</strong> I det här pilotprojektet har nästan<br />
hundra personer deltagit. Det har varit<br />
tunga, tunga missbrukare. Många är idag<br />
drogfria och det är väldigt uppmuntrande.<br />
Johan Franck är mycket noga med att<br />
påpeka att behandlingen hjälper många,<br />
men inte alla:<br />
<strong>–</strong> Det här är ingen mirakelkur eller<br />
hallelujalösning men ett stort antal patienter<br />
svarar jättebra på behandlingen.<br />
Sysslolöshet är ett problem<br />
Ritalin och Concerta heter de långtidsverkande<br />
amfetaminer man använder.<br />
<strong>–</strong> Våra patienter bestämmer själva<br />
dosen. Oftast kommer dosen kommer till<br />
en viss platå, ungefär 4-5% av en<br />
missbruksdos amfetamin, sen vill man inte<br />
ha mer, det räcker.<br />
Läkemedlen är inte särskilt gångbara på<br />
den illegala marknaden<br />
<strong>–</strong> De kommer inte i närheten av tjackets<br />
verkansgrad. Det finns ingen vinst av<br />
att kombinera medicin och amfetamin heller.<br />
Det som händer när patienter avbryter<br />
behandlingen är att de går ut i missbruk<br />
och kör rent amfetamin, berättar Johan<br />
och fortsätter:<br />
<strong>–</strong> Vårt stora problem är sysslolösheten.<br />
Vi kan inte fixa sysselsättning och arbete.<br />
Sjukvården har inte resurser till det.<br />
Vi kan hålla på med hur mycket psykoterapi,<br />
medicinering eller handpåläggning<br />
om vi vill, det kommer inte att fungera om<br />
det inte finns boende och vettig sysselsättning<br />
för våra patienter.<br />
Parallellt med projektet på Håga startar<br />
kriminalvården även ett ADHD- projekt på<br />
anstalten Norrtälje.<br />
FAKTA BEROENDECEN-<br />
TRUMS PILOTPROJEKT<br />
Kraven för att få vara med i Stockholms<br />
Beroendecentrums projekt är:<br />
❑ Lägst inackorderingshem. Att vara<br />
bostadslös fungerar inte.<br />
❑ Att socialtjänsten lovar att satsa på<br />
klienten.<br />
FAKTA FÖRSÖKET<br />
PÅ HÅGA<br />
❑ 54 fångar med diagnostiserad ADHD<br />
delas i två grupper. Hälften får verksamma<br />
läkemedel, hälften får sockerpiller.<br />
❑ Testet är dubbelblint. Bara apoteket<br />
vet vilka som är vilka.<br />
❑ Därefter fortsätter behandlingen i öppenvård.<br />
Patienten hämtar preparatet två<br />
gånger i veckan på lokala beroendemottagningar.<br />
❑ Övervakade urinprov genomförs under<br />
behandlingen så att inga andra droger<br />
tillförs.<br />
❑ En gång i veckan får patienten terapi i<br />
form av återfallsprevention och färdighetsträning.<br />
❑ Det kommer att ta cirka 2 år att sammanställa<br />
forskningen.<br />
FAKTA ADHD/<br />
KRIMINALVÅRD<br />
❑ Undersökningar och enkäter tyder på att<br />
så många som en fjärdedel av intagna i kriminalvård<br />
har vuxen-ADHD och ungefär<br />
hälften har haft ADHD i barndomen.<br />
❑ Det är belagt att ADHD i barndomen,<br />
särskilt i kombination med uppförandestörning,<br />
ökar risken för kriminalitet och<br />
missbruk från tonåren och framåt.<br />
❑ Undersökningar och kliniska erfarenheter<br />
i svensk kriminalvård visar dramatiskt<br />
förbättrad funktion hos intagna som<br />
fått behandling på korrekt indikation.<br />
oberoende 1/2007