– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL

More documents

Recommendations

Info

12 organiserar behöver extremt mycket struktur, berättar Anna. Jämför det med hur det ser ut i ett vanligt klassrum idag: hög ljudnivå, och barnen förväntas söka information själv. Vanligast är att våra ungar får stöd av en lågavlönad outbildad elevassistent som anställs på sex månader i taget och sedan försvinner. – Skolan är ett problemområde – rättvisa är inte att alla får samma sak utan att alla får det de behöver. Så är det inte idag, menar Anna. Många har funktionshinder Många personer med AST har andra samtidiga funktionshinder. Enligt professor Christopher Gillberg har troligtvis så många som 80 % av personer med Aspergers syndrom även diagnosen ADHD. – ADHD/OCD/Asperger. Man börjar mer och mer se hela spektrat, berättar Anna, de ligger så nära varandra, och fortsätter: – Väldigt många av våra medlemmar med samtidig ADHD självmedicinerar med droger, alkohol, Coca-Cola, kaffe. Man reglerar vakenhetsgraden. Många berättar att det känns som att de har en torktumlare i huvudet. Med Ritalin eller Concerta försvinner kaoset för en del. Äntligen känner man sig lugn och normal. Men ingen medicin botar. Det är ett komplement. Våra medlemmar behöver pedagogiska insatser. Boendestöd är en central fråga: – Boendet är en stor del av livet. När det inte fungerar rasar så mycket; när du inte förmår sköta hemmet, när du inte betalar hyran och när du inte kan tvätta kläderna, då blir livet väldigt svårt. Kvinnorna är i vanlig ordning särskilt utsatta: – Kriterierna för Asperger är gjorda på 10-12 åriga killar. Stödet från samhället bygger på att du får en diagnos. Kvinnor klarar sej ofta genom att härma. Man uppfattas som social genom att imitera andra. Det gör att de är svårare att hitta. Min upplevelse är att kvinnor har det svårare att få boendestöd. Dels på grund av att det är svårare att hitta och diagnostisera men också för att kvinnor förväntas kunna sköta mer i hemmet. Det ställs större krav på dem. Diagnos för att få hjälp För en person som inte är så insatt är det lätt att uppfatta att alla olika diagnosförkortningar fullkomligt exploderat under de senaste åren. DAMP, ADHD, OCD, – Det är inte stigmatiserande att få en diagnos. Däremot kan omgivningens okunskap om, och syn på diagnosen bli stigmatiserande för personen. Många har känt hela livet att de varit annorlunda, och att få ett ord på, och en förklaring till varför har upplevts som en lättnad. Men samhällsutvecklingen spelar också en stor roll. Personer med AST behöver struktur, kontinuitet, lugn och ro för att må bra och fungera väl. – Informationssamhället är ofta svårt att hantera för våra grupper. Mer och mer information sköljer över oss. För den som inte kan sortera intryck är det mycket stressande. – Våra grupper klarade sig bättre förr då tempot i samhället var lugnare och man inte hela tiden utsattes för förändringar och omorganisationer. Där jag kommer ifrån, Storuman, har man större acceptans för den som är ”eljest”. Tempot är betydligt långsammare. Informationssamhället har inte slagit igenom lika tydligt där som till exempel här i Stockholm. Behöver man en diagnos? – Ja, i det moderna samhället behöver man det för att få stöd! Snabbt förändringstempo – Det är en utopi att alla ska kunna klara det här samhällets snabba förändringstempo i exempelvis arbetslivet. Arbetslöshet är ett stort problem för många av våra oberoende 1/2007
FAKTA AUTISM & ASPERGER Autism är ett allvarligt funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad hjärnfunktionsstörning. I Sverige föds årligen cirka 100 barn med autism, de flesta av dessa är pojkar. Personer med autism har stora svårigheter att bearbeta och förstå information så att de får helhet och sammanhang i sina upplevelser. De har också bristande förmåga att förstå och leva sig in i andra människors tankar, känslor och behov. ❑ 0,2% av invånarna i Sverige beräknas ha autism. ❑ 0,2% beräknas ha autistiska drag. Aspergers syndrom är en diagnos inom autismspektrumet, som är ett samlingsnamn för flera diagnoser med liknande symtom. Funktionsnedsättningen innebär ett annorlunda sätt att tänka och uppfatta och bemöta sin omgivning. Aspergers syndrom beskrivs ofta som autism hos personer med normal eller hög begåvning men utan de allvarliga språkliga svårigheterna som finns vid autism. Det är framför allt inom två områden som funktionsnedsättningen innebär svårigheter: socialt samspel samt behov av rutiner. Det är också de två områden som diagnoskriterierna för Aspergers syndrom fokuserar på. ❑ 0,6% av Sveriges befolkning beräknas ha Aspergers syndrom. medlemmar som har en diagnos med AST. Våra medlemmar har mycket att tillföra på arbetsmarknaden, men behöver andra förutsättningar för att deras kompetens ska kunna tas tillvara. Samtidigt drabbas många högpresterande människor på arbetsmarkanden av utbrändhet och utmattningsdepression. De som har ett arbete att gå till får ”slita ihjäl sig” medan andra inte får en möjlighet att ens komma in i arbete. Vårt samhälle är för mycket av antingen eller. Var är mittenspåret i mellanmjölkens land? För barn med autism är skolan ett problemområde. oberoende 1/2007 internationalen 11/04 13
Page 1 and 2: oberoende Han ger narkotika till na
Page 3 and 4: Det går bra för Sverige - men int
Page 5 and 6: otika till en narkoman? tycker inte
Page 7 and 8: - Man ger amfetaminpreparat till ba
Page 9 and 10: - Jag förstår inte varför det ä
Page 11: Riksföreningen Autism (RFA) bildad
Page 15 and 16: Teater i fängelse På Storbodaanst
Page 17 and 18: Igor, John och Magnus förbereder s
Page 19 and 20: Föreställningsdag på Storbodaans
Page 21 and 22: De som varit med länge fungerar so
Page 23 and 24: Jag träffar Anders Peedu en regnig
Page 25 and 26: ”Landstingskolossen klarar inte a
Page 27 and 28: det också ligger en lockelse i den
Page 29 and 30: Elisabeth Östlund tappade synen p
Page 31 and 32: NYA FRIGIV- NINGSREGLER När och hu
Page 33 and 34: Grannsamverkan mot psykisk ohälsa
Page 35 and 36: n när pengarna styr? partierna ell
Page 37 and 38: lapparna och lyder order, eller så
Page 39 and 40: Snart kan alla registrera biverknin
Page 41 and 42: många frågetecken heter riskbedö
Page 43 and 44: Fattighuset Sverige Inkomstklyftorn
Page 45 and 46: äcker inte ens till en liter mjöl
Page 47 and 48: GÅ MED I RFHL! ❑ Jag vill bli me

– Amfetaminet gjorde mig kolugn - RFHL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?