Executive summary - BADA - Högskolan i Borås

Utbildningsformerna har inte ändrats i alla de studerade utbildningarna i
samma utsträckning. Enligt Marton (8, 9) är variation i undervisningsformerna
en förutsättning för att främja djupinlärning. Variation i utbildningen
kan säkerställas även om en undervisningsform ökar eller
minskar i omfattning. För att egentligen säga något om hur det har påverkat
lärandet kan det vara lämpligt att utvärdera vad studenterna har
med sig senare då en tid förflutit sedan kursen. Vidare så skapas inte all
variation i det paket som presenteras i kursen av läraren utan studenternas
eget arbete och val av studieformer bidrar också till variation. Seminarier,
diskussionsgrupper, projektarbeten, webbaserat material mm. har
ökat. Detta beror troligen på att de specificerade lärandemålen inte går
att mäta med endast en salstenta vilket man oftast gjorde tidigare.
Vi kan inte examinera allt i lärandemålen – det blir ett slumpmässigt
urval. Om målen på kursen enbart examineras måste studenten rimligtvis
ha 100 % på tentan. Så är det inte eftersom det ges utrymme för högre
betyg och godkänt nivån motsvaras av den gräns som sätts för att man
har klarat tentan. För att tydliggöra detta borde en tenta delas upp i två
delar – en som motsvarar godkänt och en där man får överbetyg. Genom
Bolognaprocessen har vissa utbildningar givits ett bredare examinationssätt
som bättre speglar Bolognaprocessens krav på djup och breddning.
Genom labrapporter, sit-ins, projektuppgifter kan en djupare förståelse
premieras även om kursen är på grundnivå där det finns en större risk att
man klarar sig igenom med ytkunskaper (1), eftersom målen utgår från
en icke-komplex lärandenivå. Flera typer av examensuppgifter ger också
variation och bidrar till lärandet i sig (8, 9). Den ultimata examinationsformen
torde vara uppdelad, varierad och i sig generera ett ökat lärande
på djupet gärna i dialog med annan individ som kan reflektera och ge
nya infallsvinklar (10) s.k. transformativt lärande (1). En examination
borde inte bara kontrollera lärande utan också konstruera lärande.
Att koppla constructive alignment (7) till betygsättning enligt Bologna
betyder att examinationen måste ge utrymme för mera avancerade svar
utöver godkänd kurs. Att lärandemålen inte beskriver kraven för överbetyg
utan bara godkänt gränsen kan innebära problem vid betygsättning.
Kraven för överbetyg borde också specificeras i målbeskrivningarna, för
att säkerställa kontinuitet och att ett absolut betyg betyder samma sak
från år till år. Att olika kurser och utbildningar har olika betygsystem gör
det svårt att jämföra. Vidare är det svårt att jämföra studieprestationer
från olika högskolor och universitet, eller olika länder där olika praxis för
betygsättning och examination förekommer. Syftet med Bologna processen
var att öka rörlighet och jämförbarhet (3, 4), men trots detta är kra-
18 PUH 2011