Executive summary - BADA - Högskolan i Borås

E. Lokal design, lokala resurser och lätt design – Anpassning och
effektivisering.
F. Hastighet – Produktion, konsumtion och kultur.
G. Deltagande design – Alternativa samarbeten i designprocessen.
Form och material I & Materiallära 3
Studenter från olika utbildningar läser kursenna tillsammans. Undervisningen
består av föreläsningar och laborationer som är lika för alla utbildningar
och en individuellt programanpassad tillämpning. Kursansvarig
menar att materiallära kan delas upp i en faktabaserad del om egenskaper
hos olika textila material och en subjektiv diskussion kring hållbar
utveckling. Detta gör att i dagsläget är inslaget av hållbar utveckling begränsat
och inga lärandemål/examinationsmoment finns. För att nå längre
in på området behöver läraren tid och tillfälle till mer diskussion med
kollegor om både innehåll och progression. I våra lärandemål har vi använt
progressionssteg A, C, D, E för att ge studenten en helhetsförståelse
för den textila värdekedjan. Viktigt är även läraktiviteter och examinationsformer
som syftar till att öka studenternas kritiska förhållningssätt.
Våra aktivitetsförslag:
• Studenterna granskar företags marknadsföring av produkters
egenskaper och miljöfördelar genom att besöka buti-
•
ker/hemsidor och jämföra detta med vad forskare säger.
Med hjälp av interaktiva verktyg kan studenterna arbeta med
materials miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv (Dombek-
Keith & Loker 2009).
• Utifrån ett bildspel beskriver studenterna odling av bomull med
egna ord och diskutera följderna av detta (Südwind Agentur,
2009).
• Studenterna analyserar textila produkter ur den egna garderoben
och diskutera dess effekter för att uppmärksamma sin egen roll.
• Studenterna vill gärna se att kursen i större utsträckning riktar in
sig på hållbara material jämfört med dagens inriktning mot
traditionella material.
3 Intervju med kursansvarig för kursen i Materiallära 2011-03-22, Textilhögskolan,
Borås
VÄSTRA GÖTALANDS HÖGSKOLOR 43