Avaa tiedosto - Theseus

alltså leveranser, och de bestämmer hur produkter skall transporteras, hur kostnader för-
delas, vem som står risken för varan vid vilken del av transporten, o.s.v. Dessa termer har
ändrats ett antal gånger, och uppdateras konstant i samband med utvecklingen av världs-
handeln. Några incotermer gäller enbart för vissa sorters transporter, som t.ex. CIF, som
enbart gäller för sjötransporter. (ICC Incoterms 2010)
Incotermer är säkra klausuler att använda sig av. Så gott som alla aktörer inom världslo-
gistiken är medvetna om incotermernas villkor så man vet att det inte blir missförstånd
ifall olyckor förekommer. Fraktföraren ingår inte som en väsentlig part i incotermerna.
Ansvaret kan enbart fördelas på olika sätt beroende på i vilket skede fraktföraren tar va-
rorna i transport. Incotermerna bestämmer alltså också vilken part som skall teckna för-
säkring för godset i vilken del av transportproceduren. De är alltså uppdelade i olika grup-
per. Dessa grupper visar i stort sett om risken är helt och hållet på säljaren, köparen eller
någonstans mittemellan. (Huolinta-alan käsikirja 2010, s. 381)
Exempel: Om man vill gå enligt en leveransklausul där köparen helt och hållet står risken
för transporten och godset efter att det lämnat fabriksdörrarna så är det fråga om EXW,
eller Ex Works. Detta är också en av de vanligaste incotermerna man stöter på. I detta fall
gör försäljaren eller fraktföraren godset tillgängligt för köparen. Köparen bär sedan an-
svaret för transportkostnader, tullar och försäkringar. Prissättningen på Ex-Works är
också lägre eftersom priset inte innehåller tullklarering eller kostnader för lastning. Detta
kan ses ur bilden nedanför. (SBL 2013)
14