Föreläsningsanteckningar

More documents

Recommendations

Info

Återigen: detta är på sätt och vis nödvändigt, men om detta som alla är överens om är ytligt eller förfelat, så måste man ta ett kritiskt grepp om det. Tillvaron är alldagligt för man-självets skull och detta artikulerar hänvisningshelheten. Ser detta som grunden för den förfelade tolkningen av tillvaron, dvs. som hämtas ur världen. Den egentliga självvaron är en modifikation av man-självet. Heidegger har själv kritiserats, inte minst av Levinas.
5/5. Transcendentalfilosofi och hermeneutik. Tillvarons upplåtenhet för vara och mening. Dess oegentlighet I föregående kapitel visade Heidegger (utifrån en diskussion av den så kallade i-världen- varon) på några av den alldagliga existensens grunddrag. Syftet var därvidlag dels att visa hur vår alldagliga existens i mångt och mycket kan fångas i termer av ett ”ombesörjande”, vilket i korthet präglas av att man gör något för någots skull (äter för att bli mätt, läser en bok för att koppla av, funderar över ett matematiskt problem för att utmana sin tankeförmåga, osv.). Att sådana saker har mening för oss implicerar, tänker sig Heidegger, att vi är förtrogna med en hel värld av mening, vilken i varje enskild situation framstår som något som måste vara givet på förhand (men som normalt sett förblir liksom i bakgrunden), i och med att världen är det som ger alla ”saker” och företeelser (maten, mättnaden, boken, avkopplingen, det matematiska problemet, tankeförmågan, osv.) deras plats och specifika betydelse. Avsnittet om världen avslutades med en analys av ”mannet”, närmare bestämt vår benägenhet att tänka och handla som ”man” gör, dvs. i enlighet med etablerade sedvänjor, normer, etc. Därmed närmade sig Heidegger det som han kommer att återvända till i §§ 35-38, nämligen tillvarons ”oegentliga” existens. I kapitel fem (§ 28) återgår han dock till att peka ut grundläggande strukturer för tillvarons existens som sådan, vare sig den är egentlig eller oegentlig. Två grundbegrepp dyker nu upp, nämligen upplåtenheten och omsorgen (de har nämnts tidigare). § 28. Uppgiften av en tematisk analys av i-varon. Upplåtenheten presenteras som en fördjupad analys av i-världen-varon, närmare bestämt av i- varon (vilken skulle fånga detta att vara i en värld - nämligen genom att förstå den på olika sätt, eller på så sätt att världen alltid angår oss på något sätt). Upplåtenheten (liksom omsorgen) rymmer tre olika moment eller aspekter: befintlighet, förståelse och tal. De kommer sedan att ges en tidslig tolkning, så att befintligheten samordnas med förflutenhet, förståelse med framtid och tal med nuet. Diskussionen av upplåtenheten är Heideggers försök att tematisera kunskapsfenomenet på bredast möjliga sätt (i omsorgsbegreppet ligger fokus snarare på tillvarons existens och ”självmedvetande” eller relation till sig själv; därigenom försöker Heidegger även komma åt intentionaliteten, fast i mer ”existentiala” termer). Uttrycket Dasein, ”därvaro”, skall fånga existensens speciella rumslighet eller situationsbundenhet: vår förståelse av saker och ting svävar aldrig fritt utan är alltid ”där”, dvs. realiserad inom och knuten till en faktisk situation. Med denna term försöker Heidegger
Page 1 and 2: Varat och tiden Här följer de i o
Page 3 and 4: specifika frågeställningar, och d
Page 5 and 6: Heidegger: den kanske mest uppenbar
Page 7 and 8: 14/4: Att ha en värld: intentional
Page 9 and 10: Var skall vi börja? Även tillvaro
Page 11 and 12: Därmed måste fenomenbegreppet ock
Page 13 and 14: naturligtvis i hög grad utmärker
Page 15 and 16: B. Logos: dess första betydelse ä
Page 17 and 18: för kunskap och erfarenhet; det ha
Page 19 and 20: Hänvisningshelheten. Man är ej s
Page 21 and 22: denna aktivitet är hammaren till h
Page 23 and 24: meningssammanhang (eller ”bevänt
Page 25 and 26: Analysen av världen i termer av et
Page 27: frige honom) och inte ”träda in
Page 31 and 32: Heidegger talar om hur stämningen
Page 33 and 34: Vår förståelse utmärks alltså
Page 35 and 36: Efter denna paragraf anmärker Heid
Page 37 and 38: 12/5. Tillvarons omsorg om sin exis
Page 39 and 40: uppkommer pga. att tillvaro och vä
Page 41 and 42: 19/5. Egentlighetstemat Den andra d
Page 43 and 44: Döden är uppenbarligen inte tillg
Page 45 and 46: § 58. Samvetet, fortsättning Skul

Föreläsningsanteckningar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?