ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

”Vi kan ha uppdrag som delvis motverkar varandra,
som det mellan skogen som en turistisk plats och
som en plats där vi hämtar råvara. Det är en utmaning:
att gå på den slaka linan.”
– Skogen finns där, den återvänder vi till. Det
spelar ingen roll hur mycket it och annat det kommer,
eller hur urbaniserade vi än blir, vi återvänder
till skogen.
Men vilka är ”vi”?
– Som jag ser det är skogen öppen för alla.
Det finns alltså ett behov av skogen hos folket,
tycks han mena. Ett behov som ska spridas.
Sverige är byggt av skog.
I sin bok ”Skog. Landskap och minne” konstaterar
historikern Simon Schama att drömmen
om skogen inte handlar om biologi. Han skriver:
”Dess scenerier är uppbyggda av lagrade minnen i
lika hög grad som lagrade bergarter.” Författaren
Henry David Thoreau höll med honom hundrafemtio
år tidigare i sin dagbok den 30 augusti
1856:
”Det är fåfängt att drömma om en vildmark
fjärran från oss själva. Någon sådan finns inte.
Det är myrmarkerna i våra hjärnor och magar,
Naturens urkraft inom oss, som lockar fram den
drömmen.”
Och när jag träffar den nyblivne skogsromantikern
Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten,
som menar att skogen befunnit sig i en
sorts medieskugga, frågar jag varför han dras till
skogen.
– Jag är en typiskt urban figur. Men det är när
man möter miljöer där det inte finns en människa
i sikte, som i skogen, som det är som om man
kommer till det där hålrummet.
Han är inte ensam. I en ledare i Dagens Nyheter
skriver man att skogen ska ”utgöra livsrum
åt allehanda kryp, växter och djur, samt erbjuda
blodtryckssänkande rekreation åt stressade
människor”. Men hur arbetar skogsbruket med
naturvården som ska ge oss de här platserna också
på lång sikt?
Stefan Bleckert är ekolog och arbetar med
Sveaskogs miljöarbete. Han drev nyligen igenom
Sveaskogs mål att 20 procent av deras mark ska
avsättas för naturvårdsändamål. Han menar att
Sveaskogs ambitioner när det gäller hänsyn i
skogsbruket är mycket höga. Det är en förändring
som skett i bolaget de senaste två åren. Den miljökvalitetsmärkning
som alla skogsbolag har, den så
kallade Fsc-märkningen, har också Sveaskog.
– Men för oss är det den lägsta nivån av hänsyn,
för de flesta andra är det den högsta, säger Stefan
Bleckert.
I en rapport från Riksrevisionsverket från 1999
konstateras att skogsvårdslagens miljömål inte
räcker utan att man måste lita på skogsbolagens
och markägarnas goda vilja när det gäller naturhänsyn.
Riksrevisionsverket skrev att ”skogspolitikens
miljömål ligger långt över kravreglerna i
skogsvårdslagen”.
Enligt Sveaskog är staten förebildlig, och
väsentligt bättre än de privata skogsägarna på
naturhänsyn. Men så särskilt bra tycks man ändå
inte vara. Skogsstyrelsen gör i treårsintervaller
så kallade R-polytax-mätningar där man mäter
naturvårdshänsynen vid avverkning och relaterar
den till skogsvårdslagens krav. Enligt de mätningarna
lever statliga bolag (och vissa stiftelser)
inte upp till skogsvårdslagen i 18 procent av sina
avverkningar. Nu menar Sveaskog att Skogsstyrelsen
har sagt att de är bättre än så, egentligen.
Men någon statistik för bara Sveasskog finns inte.
För de privata bolagen är motsvarande siffra 26
procent.
– Det är illa, det är sådant man inte kan acceptera,
säger regeringens skogsutredare Maggi
Mikaelsen om siffrorna.
Det tycks finnas stora behov av ett klokt bevarande,
som sammanförs med en sorts brukande,
annars blir det bara sly. Och det tycks parallellt
finnas ett stort behov av större hänsyn i produktionen.
Det tycks dessutom finnas behov av
att göra skogen mer tillgänglig. Om nu fler ska
komma ut i den. Då kanske inte reservat är den
mest gångbara stigen. Det kanske är viktigare att
ha en halvtaskig skog nära än ett reservat tjugo
mil bort.
Slaget om skogen har bara börjat. Sverige kommer
att fortsätta att parallellt växa igen och huggas
ur. Du kommer att kunna följa kampen från
bilfönstret eller i en svampskog nära dig.
SKOGSFAKTA
Miljömålet ”Levande skogar”.
Skogens och skogsmarkens
värde för biologisk produktion
ska skyddas samtidigt som
den biologiska mångfalden
bevaras samt kulturmiljövärden
och sociala värden värnas.
Miljömålen ska vara uppfyllda
inom en generation, dvs 30 år.
www.miljomal.nu
Till våren väntas riksdagen
anta det sextonde miljömålet
”Biologisk mångfald”. Detta eftersom
många arter är biotopöverskridande.
Det har funnits
protester mot ännu ett miljömål
eftersom länsstyrelser och kommuner
inte har rersurser att leva
upp till de befintliga.
”Skydd av ädellövskogar i
söder, urskogsartade skogar i
norr och tätortsnära skogar. En
särskild satsning till stöd för
markägare som har en mycket
stor areal nyckelbiotoper. Koncentrerade
insatser i landskap
med särskilt höga naturvärden.
Samordning med friluftslivets
och kulturmiljövårdens intressen.”
Så lyder Naturvårdsverkets
och Skogsstyrelsens senaste
utspel i skogsfrågan. Strategin
är en del i miljömålet ”Levande
skogar”.
FSC. FSC är en oberoende,
internationell medlemsorganisation.
FSC ska uppmuntra till
miljöanpassat, samhällsnyttigt
och ekonomiskt livskraftigt bruk
av världens skogar. FSC verkar
för ett frivilligt ackrediteringsprogram
för organisationer och
företag som certifierar skogsbruk.
www.fsc-sverige.org
ARKITEKTEN december 2004 19