ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

NYHETER Nyhetsredaktör: Annika Jensfelt annika.jensfelt@arkitekt.se Landskapsarkitekter rasar över omorganisation: ”Spiken i kistan för parkverksamheten” Stockholms finansborgarråd Annika Billström vill dela gatu- och fastighetskontoret i tre nya förvaltningar. I omorganisationen ingår även att ansvaret för parkinvesteringar läggs ut på stadsdelsförvaltningarna. Kommunfullmäktige förväntas ta beslut i enlighet med förslaget den 14 december. Bengt Isling, ordförande i Sveriges Arkitekters akademi för landskapsarkitektur är djupt upprörd. – Att lägga ut ansvaret för parkinvesteringar på stadsdelarna är inget bra förslag. Stadens parker kräver större grepp, säger han. Ett trettiotal medlemmar i Sveriges Arkitekter jobbar idag på gatu- och fastighetskontoret, de flesta landskapsarkitekter. Det är ännu inte klart hur de kommer att drabbas. Men det beräknas att över 100 personer ska bort i och med omorganisationen. Enligt beslutsunderlaget ska fastighetsavdelningen redan i januari flyttas och bilda en ny förvaltning tillsammans med saluhallsförvaltningen. Övriga nuvarande gatu- och fastighetskontoret ska i maj 2005 delas upp på två förvaltningar; markkontoret och trafikkontoret. Dessa förvaltningar ska också få sina egna nämnder. Landskapsarkitekterna på de nya centrala förvaltningarna kommer i huvudsak att arbeta med nyexploateringar. Sedan är det meningen att de ska stå till förfo- Färre med a-kassa 5,1 procent, det vill säga 280 personer, bland Sveriges Arkitekters AEA-anslutna medlemmar hade ersättning från AEA i november, jämfört med 5,8 procent (320 personer) i oktober. Nya dekaner på KTH KTH:s arkitekturskola blir till årsskiftet en del av ”skolan för arkitektur och samhällsbyggnad”. (Se artikel i förra numret av Arkitekten.) Dekan för den nya ”skolan” är Björn Horsman från institutionen för infrastruktur och prodekan är Bengt Ljungqvist från byggvetenskap. En prodekan för arkitektutbildningen ska också utses. Kommande halvår är det nuvarande dekanus för Arkitekturskolan, Staffan Henriksson, som ska vara prodekan. Men hans förordnande går ut i juni 2005 och vem som efter det ska vara prodekan är inte klart. gande som konsulter om stadsdelsnämnderna behöver hjälp med sina parkinvesteringar. – Detta är sista spiken i kistan för parkverksamheten. Stockholm blir troligen den enda staden i landet som inte har en sammahållen parkorganisation med stadsträdgårdsmästare. Det offentliga rummet hamnar mellan stolarna. Det är för sorgligt, säger Margareta Jonsson, som är stadsträdgårdsmästare för Stockholms innerstad. Hon poängterar att det idag är ett nära samarbete mellan till exempel trafik- och parkfolk. I framtiden kommer tre olika parter att vara inblandade i parkprojekten istället för en. Och stora investeringar, som till exempel nu pågående upprustning av Vasaparken på Norrmalm, som kostar cirka 20 miljoner, kommer knappast att Stockholms finansborgarråd Annika Billström (s) har drivit igenom ett av många ogillat förslag till omorganisation av gatu- och fastighetskontoret. bli möjliga framöver, tror Margareta Jonsson. Finansborgarrådet Annika Billström säger att den främsta anledningen till omorgansationen är att spara mellan 75 och 165 miljoner kronor årligen. Men hon förnekar inte att det också handlar om bättre kontroll över verksamheten. – Ökad politisk styrning är också ett skäl, säger hon. Annika Billström hävdar också att decentraliseringen av parkverksamheten är ett sätt att prioritera park- och grönfrågor. Hon delar inte oron med dem som tror att just parkerna är det som får stryka på foten när stadsdelarna måste spara pengar. – Jag är ute i stadsdelarna varje torsdag och vet att en av de frågor som engagerar mest är det gröna, säger hon och understryker vilken oerhört viktig uppgift de centralt placerade landskapsarkitekterna kommer att få, eftersom kompetensen inte finns ute i stadsdelarna. Margareta Jonsson förstår inte resonemanget. – Det är helt makalöst hur man kan tro att det är en satsning på parkerna när man lägger ut ansvaret där det inte finns kompetens, säger hon. Bengt Isling tror inte heller på Billström. – Det krävs en stark, central parkförvaltning med kompetens för parkfrågor. Sedan skötseln av parkerna lades ut på stadsdelarna 1997 har Stockholms parker förfallit. Det har redan skett en degradering, säger han. Annika Jensfelt STD föreslår längre arbetstid Svensk Teknik och Design, arbetsgivarorganisation för bland annat arkitektföretag, vill förlänga årsarbetstiden från 1.980 till 2.024 timmar. Sveriges Arkitekter protesterar. Under många år har STD rekommenderat en årsarbetstid på 1.980 timmar. Men den timlista för 2005 som STD publicerat på sin webbplats innehåller 2.024 timmar, det vill säga över en veckas förlängning. STD hävdar att det är den kollektivavtalade arbetstiden. Men enligt Sveriges Arkitekter existerar det inte något sådant kollektivavtal. – Avtalet liksom lagen säger bara att den ordinarie arbetstiden inte får överstiga 40 timmar per vecka. I övrigt regleras inte arbetstiden i det centrala kollektivavtalet, säger Sveriges Arkitekters chefsförhandlare Christer Fritzell. Sveriges Arkitekter har uppmanat STD att ta bort eller ändra informationen på sin hemsida, men utan resultat. STD hävdar att eftersom det centrala kollektivavtalet inte reglerar årsarbetstiden, är det 40-timmarsvecka som ska tillämpas rakt av. – Om något företag skulle införa STD:s nya timlista kommer Sveriges Arkitekter omedelbart att begära förhandling. Enskilda företag kan inte ensidigt förlänga arbetstiden. Vi kommer under inga omständigheter att acceptera en förlängning av årsarbetstiden, säger Christer Fritzell. Per Lander 8 ARKITEKTEN december 2004
Åtta får gå från LTH Lunds tekniska högskola lider av ett stort ekonomiskt underskott och måste minska personalstyrkan. Fem och en halv visstidstjänster på arkitektutbildningen tas bort till årsskiftet. – Det är en besvärlig situation och vi har varit tvungna att vidta åtgärder, säger Thorbjörn Laike, prefekt vid institutionen för arkitektur på LTH. Hittills är det ingen tillsvidareanställd som blivit uppsagd. Men åtta personer blir av med sina visstidsförordnanden, då de inte förlängs efter årsskiftet. Enligt Thorbjörn Laike finns det två huvudorsaker till det ekonomiska underskottet. Den ena är att de externa finanserna för forskning minskat rejält när allt fler institutioner och högskolor är med och slåss om anslag. Men det stora problemet för grundutbildningen är att de statliga medlen till utbildningen urholkats då de legat på samma nivå trots att lönekostnaderna har ökat. Thorbjörn Laike tycker att det är dags att arkitektutbildningarna går samman i frågan och vill att även Sveriges Arkitekter ska gå med och uppvakta utbildningsdepartementet och uppmärksamma dem på problemet med de stagnerade statliga anslagen. Enligt departementssekreteraren Albin Gaunt har ersättningsbeloppen uppgraderats genom åren. Men han vill inte svara på om anslagen gått i samma takt som löneökningarna. Ökade medel för arkitektutbildningarna är dock något som diskuterats på utbildningsdepartementet. – Det finns en sådan diskussion eftersom vi fått förfrågningar från olika lärosäten. Men sen har det inte funnits medel, säger Albin Gaunt. Under tiden på LTH planerar man att se över och förbättra sin egen organisation genom att tillsammans med skolans utbildningsnämnd låta göra en utvärdering. – Vi måste försöka att bibehålla kvaliteten i utbildningen. Självklart kan vi inte hålla samma nivå när vi blir av med lärare, men vi ska hålla högsta möjliga nivå inom de ramar statsmakterna ger oss att jobba inom, säger Thorbjörn Laike. Annika Jensfelt Ny styrelse för Sveriges Arkitekter Ny styrelse valdes vid organisationens stämma den 20–21 november. Formas fördelning får kritik Formas, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, har delat ut årets anslag. Fördelningen mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap får hård kritik. Bengt Turner, professor vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet har skrivit ett argt brev till statsråden Mona Sahlin och Lena Sommestad på samhällsbyggnadsdepartementet. Han har gjort en uppställning på hur Formas anslag fördelats och kommit fram till att naturvetenskaplig forskning får över 80 procent av medlen. Det stämmer inte överens med Formas uttalade ambition att stödja forskning för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle, påpekar Turner. – Formas beaktar inte tillräckligt den samhällsvetenskapliga forskningens betydelse för förverkligandet av ”det gröna folkhemmet”, skriver han. Från vänster på bilden: Leif Brodersen, Göran Lindberg, Jacob Sahlqvist, Laila Strunke (vice ordf.), Fredrik Andersson, Kersti Sandin, Lotta Lehmann, Klas Brunnberg (ordf.) Av hans uppställning framgår även att arkitekturforskningen, som befinner sig någonstans mitt emellan teknik/naturvetenskap och samhällsvetenskap, får runt 3,5 procent av Formas totala anslag på cirka 450 miljoner kronor. Siffrorna är något osäkra eftersom det finns arkitekturforskning som kan räknas både till teknik/naturvetenskap och samhällsvetenskap. Men Turners uppställning visar på proportionerna. – Det är märkligt att arkitekturämnet hävdar sig så dåligt. Arkitekturforskning är tvärvetenskaplig, en brygga mellan samhällsvetenskap och naturvetenskap, och borde få 30 procent av anslagen, kommenterar Pehr Mikael Sällström, sekreterare för Sveriges Arkitekters forsknings- och utbildningsutskott. Han tror att arkitekturforskningen skulle tjäna på att framhålla sin tvärvetenskapliga karaktär mer. och Ola Kjellander. Ej med på bilden: Ylva Gunterberg Ädelqvist, Erik Kampmann, Olle Forsgren och Anna Sohlberg. Mer från stämman på sidan 60. Bengt Turner, liksom flera källor Arkitekten talat med, pekar på problemet att även samhällsvetenskapliga ansökningar bedöms utifrån strikt naturvetenskapliga kriterier. Då sollas de bort för att de inte anses hålla måttet. Hans Örjan Nohrstedt, programansvarig på Formas, tycker dock inte att det finns något som tyder på att samhällsvetenskap missgynnas i beredningsprocessen. Tvärtom säger han att Formas successivt har ökat insatserna för att främja forskning som rör hållbar utveckling utöver det ekologiska. Men detta har inte gett något utslag i antalet ansökningar. – Formas får in en relativt liten andel samhällsvetenskapliga ansökningar, trots efterlysning i utlysningstexter. En liten andel samhällsvetenskapliga ansökningar ger också en liten andel beviljade sådana projekt, säger Hans Örjan Nohrstedt. Annika Jensfelt ARKITEKTEN december 2004 9 Foto: Per Lander
Page 1 and 2: 12 KASPERGALA PRISERNA, PRATET OCH
Page 3 and 4: Brunnberg bakom ratten. Följ med p
Page 5 and 6: Med Brunnberg bakom ratten Fullstä
Page 7: - Vi är respekterade på ett helt
Page 11 and 12: Foto: Åke E:son Lindman Hållbar i
Page 13 and 14: Nya ministern ställde frågor om a
Page 15 and 16: Det står ett slag om skogen. I sko
Page 17 and 18: Stig Olsson är chef för Naturvår
Page 19 and 20: ”Vi kan ha uppdrag som delvis mot
Page 21 and 22: Av alla de samtal som Lars Bjurstr
Page 23 and 24: som finns i städerna. Istället be
Page 25 and 26: S V E R I G E S A R K I T E K T E R
Page 27 and 28: Se rummet från trapets 99% Unknown
Page 29 and 30: Rädsla för framtiden inget för d
Page 31 and 32: En riktigt hård julnöt Den modern
Page 33 and 34: ”När det stabila och jordnära f
Page 35 and 36: ”Vi är rädda för att allt sudd
Page 37 and 38: Två vinnare på lager Arkitekten s
Page 39 and 40: tionell stämpel. Svenskt arkitektu
Page 41 and 42: nymiteten kan tyckas kontroversiell
Page 43 and 44: i övrigt gör mer situationsanknut
Page 45 and 46: utveckling. Det kan bara göras i d
Page 47 and 48: tersprincipen, områdesprincipen oc
Page 49 and 50: Skönhetsrådet: I en artikel i aug
Page 51 and 52: Designarkitekt ny titel? Nya tider
Page 53 and 54: SVERIGES ARKITEKTER INFORMERAR Sver
Page 55 and 56: Kersti Sandin, arkitekt SIR/MSA, Ma
Page 57 and 58: Sveriges Arkitekters verksamhetspro
Page 59 and 60:
Som avslutning på Arkitekturdagen
Page 61 and 62:
Startmöte nyhet i AB 04 Efter tre
Page 63 and 64:
Kommunalt avtal fortsätter att gä
Page 65 and 66:
Ny upphandlingslag på gång Det p
show all

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?