ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SVERIGES<br />
ARKITEKTER<br />
INFORMERAR<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> gör<br />
tummen ner för STD:s timlista,<br />
som innebär över en veckas mer arbete<br />
nästa år. ”Något av en krigsförklaring”,<br />
skriver Staffan Carenholm.<br />
Inför årsskiftet får vi många<br />
frågor om arbetstid och arbetstidens<br />
förläggning det kommande<br />
året. Just i år har frågorna varit<br />
fler än tidigare, vilket nog får ses<br />
mot bakgrund av att Svensk Teknik<br />
och Design STD lagt ut information<br />
på sin hemsida som förvirrat<br />
både företag och anställda.<br />
Förvirrat från STD. På STDs<br />
hemsida finns en årstimplan för<br />
2005 omfattande 2.024 timmar<br />
”tillgänglig tid enligt kollektivavtal”.<br />
Trots att <strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> vid ett<br />
flertal tillfällen påpekat för STD att<br />
det inte finns något sådant kollektivavtal<br />
har någon rättelse inte skett.<br />
Det hela kan inte tolkas på något<br />
annat sätt än att STD ensidigt<br />
försöker förlänga årsarbetstiden<br />
med över en vecka per år för flertalet<br />
anställda i arkitektbranschen.<br />
Agerandet är obegripligt och det<br />
kommer naturligtvis att uppfattas<br />
som något av en ”krigsförklaring”<br />
om något företag försöker sig på att<br />
följa rekommendationerna från STD.<br />
Arbetstiden kan inte ensidigt<br />
utökas på det sätt som STD uppenbarligen<br />
tänker sig. Det STD<br />
försöker göra är liktydigt med en<br />
lönesänkning för genomsnittsarkitekten<br />
med drygt 8.000 kr/år.<br />
Så här förhåller det sig när<br />
det gäller arbetstiden vid privata<br />
arkitektföretag:<br />
STD vilseleder<br />
om arbetstiden<br />
Hur lång är arbetstiden?<br />
Arbetstidens<br />
längd, vare sig det<br />
gäller veckoarbetstid<br />
eller årsarbetstid,<br />
är överhuvudtaget<br />
inte reglerad<br />
i några centrala<br />
avtal. I arbetstidslagen<br />
stipuleras att<br />
veckoarbetstiden får<br />
vara högst 40 timmar.<br />
Exakt detsamma sägs i<br />
arbetstidsavtalet mellan<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong> och<br />
Almega Tjänsteförbunden,<br />
det vill säga det avtal som gäller<br />
vid privata arkitektföretag. Att<br />
arbetstiden per vecka högst får<br />
vara 40 timmar betyder dock inte<br />
att den ska vara just 40 timmar.<br />
Den kan förstås vara kortare och<br />
hur lång arbetstiden ska vara är en<br />
fråga som avgörs på den enskilda<br />
arbetsplatsen.<br />
Vid flertalet arkitektföretag<br />
är frågan om arbetstidens längd<br />
reglerad genom lokala kollektivavtal.<br />
Alla arkitektföretag som 1975, när<br />
SPA upphörde som arbetsgivarpart,<br />
gick in i dåvarande Allmänna Gruppen<br />
(nuvarande Almega) hade lokala<br />
kollektivavtal om 1.980 timmar som<br />
årsarbetstid. Dessa avtal, såvida<br />
man inte anpassat dem genom<br />
tecknande av nya lokala kollektivavtal,<br />
gäller alltjämt. I merparten av<br />
arkitektbranschen är alltså frågan<br />
om årsarbetstidens längd löst avtalsmässigt.<br />
Årsarbetstiden är fast<br />
från ett år till ett annat och utgör<br />
1.980 timmar.<br />
I företag som tillkommit senare<br />
finns normalt inte lokala kollektivavtal<br />
om årsarbetstidens längd.<br />
I dessa företag har man normalt<br />
gjort på ett av följande två sätt:<br />
• Tillämpat den av tidigare SPA,<br />
tidigare AI-företagen och<br />
nuvarande STD rekommenderade<br />
timlistan om fast årsarbetstid<br />
1.980 timmar.<br />
• Tillämpat den av tidigare Arkitekt-<br />
Förbundet och numera <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong> rekommenderade<br />
timlistan. Denna timlista utgår<br />
inte från fast årsarbetstid utan<br />
är en årsplan som utgår från en<br />
konsekvent behandling av ledighet<br />
i samband med helger och på<br />
klämdagar (se Arkitektens Årsbok<br />
2004 sid 79-80 eller hemsidan<br />
www.arkitekt.se). För år 2005 råkar<br />
även denna timplan innehålla<br />
just 1.980 timmar, annars varierar<br />
årsarbetstiden något när man<br />
tillämpar denna plan.<br />
Har man tillämpat någon av dessa<br />
årsplaner har dessa villkor influtit<br />
i varje enskild anställds anställningsvillkor.<br />
Arbetsgivaren kan då<br />
inte ensidigt införa nya regler som<br />
i praktiken utökar årsarbetstiden.<br />
Man kan inte övergå till att tillämpa<br />
den timplan för 2005 som finns<br />
på STDs hemsida och som omfattar<br />
2024 timmar om man alltid<br />
tidigare tillämpat fast årsarbetstid<br />
om 1980 timmar. En förlängning av<br />
årsarbetstiden med 44 timmar kan<br />
naturligtvis inte göras ensidigt, det<br />
inser förstås alla.<br />
Däremot kan man enas om att<br />
skifta från den ena timplanen till<br />
den andra, om man tycker att principerna<br />
bakom en tidplan är bättre än<br />
bakom en annan.<br />
Hur ska arbetstiden förläggas?<br />
Inte heller förläggningen<br />
av årsarbetstiden är reglerad i<br />
centrala avtal. Även här får man<br />
alltså komma överens lokalt. Man<br />
kan välja mellan STDs och <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Arkitekter</strong>s årstimplaner som bägge<br />
är rekommenderande. Man kan förstås<br />
också komma överens om något<br />
alldeles eget. STDs timplan har fast<br />
årsarbetstid. Många tycker säkert<br />
det är bra. Nackdelen är att när ett<br />
fast arbetstidsmått ska läggas ut<br />
ett visst år uppkommer alltid konstigheter<br />
när man ska beakta hur<br />
helgdagar infaller det aktuella året.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Arkitekter</strong>s plan utgår från<br />
fasta principer om hur helgdagsaftnar<br />
och klämdagar ska behandlas<br />
och eftersom almanackan ser olika<br />
ut från ett år till ett annat blir också<br />
årsarbetstiden varierande.<br />
Jobbar man mycket eller lite<br />
i arkitektbranschen? Svaret är<br />
att de flesta har lång årsarbetstid<br />
jämfört med vad som gäller för<br />
arbete inom andra avtalsområden.<br />
Den generella årsarbetstiden är lång,<br />
vilket har varit svårt att ändra på<br />
under årens lopp. Det beror i sin tur<br />
på branschens debiteringssystem,<br />
där man säljer timmar och oftast<br />
resultatmässigt är beroende av<br />
varenda timme som kan säljas. Varje<br />
fakturerad timme på marginalen har<br />
stor betydelse för resultatet i ett<br />
stort konsultföretag, varför benägenheten<br />
att vilja minska den totala<br />
årsarbetstiden inte varit särskilt<br />
påfallande.<br />
Härtill kommer att det görs<br />
tämligen mycket oredovisad och<br />
odebiterad övertid i branschen. Gratisarbete<br />
är emellanåt legio. Totalt<br />
innebär detta förstås att många<br />
enskilda individers årsarbetstid blir<br />
lång. I den mån det finns några arbetstidsproblem<br />
i arkitektbranschen<br />
är det just det underförstådda att<br />
allt övertidsarbete inte ska redovisas<br />
och än mindre faktureras kunden.<br />
Det positiva inslaget i arbetstidshänseende<br />
i arkitektbranschen är<br />
väl då, å andra sidan, att många<br />
har en hygglig möjlighet till flexibel<br />
förläggning av sitt arbete. Många<br />
pressas att jobba mycket, men<br />
många har också rimliga möjligheter<br />
att förlägga och fördela sin arbetstid<br />
på ett sätt som passar bra.<br />
Om du vill läsa mer om arbets-<br />
och övertid hänvisas till Årsboken<br />
för 2004 sid 79–82. Frågor<br />
besvaras av Christer Fritzell, Rita<br />
Georgiadis, Ulrika Paulsson eller<br />
Ulrik Östling på kansliet.<br />
Staffan Carenholm<br />
<strong>ARKITEKTEN</strong> december 2004 59
Change language