ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

DEBATT Debattredaktör: Dan Hallemar dan.hallemar@arkitekt.se Tel 08-5055 7732 Pressgrannar ”Segregation beror ytterst på sociala skillnader i samhället. De kan inte byggas bort. Däremot kan stadsplaneringen förstärka uppdelningen. Vi tror på att bygga gator mellan stadsdelarna.” Ola Andersson, arkitekt, och en av upphovsmännen till boken ”Stockholm at large” som nyligen utkom. Dagens Nyheter 041208 ”Vi anser att det ska finnas korttidsboende för missbrukare. Det är vårt krav och då får arkitekten tycka vad hon vill. Jag tror inte att missbrukare bryr sig om vare sig tåg eller tung trafik.” Socialnämndens ordförande Bjarne Rasmussen i Degerfors är oense med stadsarkitekten Susanna Weiberg om ett bostadshus mellan järnvägen och länsväg 205. Nerikes Allehanda 041205 ”För honom var byggandet inte en fråga om ’smak’ eller ’stil’, utan om att genomskåda problemen på ett sådant sätt att det rätta svaret föll ut. Även om vi inte längre kan förfäkta en sådan objektivitet har inte William-Olssons kamp för förnuft och radikalism förlorat sin legitimitet – bara blivit så mycket svårare.” Catharina Gabrielsson läser biografin över Tage William-Olsson i Göteborgsposten 041206. ”Det är coolt att vara på Future Design Days, det är här alla stora och små entreprenörer presenteras i större format än vanligt. Det är nyutsprungna designers, det är arkitekter som har gjort omfattande verk, konstnärer som förmedlat ett livskoncept.” Tidningen Resumé går på mässa, 041202 ”Det är öppna planlösningar, mycket limträ, glaspartier och synliga bärande konstruktioner. Slutnotan för villan med ombyggnad och allt hamnar alltså kring 32 miljoner kronor.” Aftonbladet presenterar överklassens smak, byggföretaget Kullsgården förklarar hur Peter Küng vill ha sin 20-miljonersvilla ”Sjunde himlen” en sjötomt i Djursholm. 041205 ”Men kommunerna å sin sida kan inte begära en helhetssyn av sina medborgare och samtidigt inte ha den för egen räkning. För att trovärdigheten ska vara där måste man också vara kreativ när det gäller att erbjuda boenden för bredare grupper. Här brister det. Byggs det så blir det dyrt. Det krävs en helt annan uthållighet när det gäller att jaga arkitekter och entreprenörer som tänker nytt när det gäller normal bostadsproduktion.” Ledare i Helsingborgs Dagblad, signerad Sven-Åke Olofsson 041204 Lugn, vi har kontroll Stockholms Stadsbyggnadskontor svarar på kritiken om en alltför lättvindig planering. Tillväxt är Stockholms naturliga tillstånd. Denna tillväxt är dock inte linjär, huvudstadens utveckling sker stundtals språngvis. Det är en utmaning att i tider av intensivare utbyggnad värna stadens befintliga och framtida kvaliteter. Detta är till stor del ett ansvar för arkitekter och planerare – såväl vid stadsbyggnadskontoret som ”ute på stan”. Då Stockholm just nu är inne i ett sådant intensivt skede, vad gäller såväl bostäder som infrastruktur, är det naturligt att både resultatet och vägen dit väcker intresse och diskussion. Att Arkitekten hedrat huvudstaden med lite av ett ”temanummer”, där flera artiklar behandlar Stockholms planering av idag, är därför både motiverat och glädjande. Samhällsbyggnadsfrågorna är värda en större uppmärksamhet än de idag ofta får. Både granskning och debatt välkomnas varmt. Sedan är det naturligen så att inifrån- och utifrånperspektiv skiljer sig åt en del… Men de ”granskande” reportagen i Arkitektens senaste nummer innehåller väl mycket av missförstånd och feltolkningar för att kunna ligga till grund för en seriös diskussion kring det som bör stå i centrum: Den framtida staden. Självklart vore det högst oroväckande om allt det nya som nu planeras i Stockholm togs fram efter en helt annan modell – i en gräddfil vid sidan av, utan insyn och utan några andra krav än så mycket som möjligt så fort som möjligt. Dessbättre är verkligheten mer nyanserad än så. Bostadsbristen är ingen nyhet. Att söka komma till rätta med den har länge varit en av stadens mest angelägna uppgifter. Om Arkitekten läst Stockholms översiktsplan ÖP 99 skulle man funnit att ett omfattande bostadsbyggande i en redan tät struktur är ett av planens främsta mål. Under devisen ”bygg staden inåt” visas att detta är fullt möjligt, om än inte enkelt. Bara i de så kallade stadsutvecklingsområdena uppskattas potentialen till uppåt 70.000 lägenheter. Men översiktsplanen pekar inte bara ut platserna för detta byggande – utan lägger också fast en strategi. Allt för att motverka de farhågor Arkitekten luftar. I vilken takt dessa bostäder kan och bör byggas styrs som bekant av en mängd faktorer, där politik, demografi, konjunktur och opinion bara utgör några. Sedan översiktsplanen antogs har de politiska ambitionerna för Stockholms bostadsbyggande successivt ökat. Under innevarande mandatperiod är målet att möjliggöra byggstarten för 20.000 lägenheter. Den som läser dessa siffror ihop inser snart att det är tempot och målmedvetenheten som är det nya, snarare än planerna i sig. Stadsbyggnadskontoret har under 2004, tack vare nya resurser, fått möjlighet att påbörja ett stort antal planer, som hittills stått i kö. Dessa planer skall självfallet hanteras med samma omsorg och efter samma principer som kontoret normalt tillämpar och som ytterst handlar om att uppfylla plan- och bygglagens stadganden om avvägning mellan skilda intressen under öppenhet och diskussion. Dock är det självfallet så att skilda projekt fordrar skilda principer, vilket redan PBL slår fast. De tre principer Arkitekten, inte utan demagogisk talang, påstår sig ha funnit har dock föga med verkligheten att skaffa. Den antydda ”låt-gå-principen” är inget annat än en förolämpning av de medlemmar som med stort engagemang söker förverkliga de folkvaldas ambitioner för allt från bostäder till infrastruktur. Påståendet att de många handläggare som i snart ett decennium arbetat med Liljeholmens utveckling knappt ens skulle sett ärendet passera är så grovt att det knappt förtjänar att kommenteras. Påståendet står dessutom i bjärt kontrast mot den betydligt vanligare kritiken att kontoret detaljstyr ned till minsta dörrhandtag. Utan att alls nå samma retoriska schvung i namngivningen, skulle kontoret vilja beskriva tre reella principer för hur Stockholms planeras: Kvar- 46 ARKITEKTEN december2004
tersprincipen, områdesprincipen och stadsgränsprincipen. Den förstnämnda är den som tillämpas för ärenden av infill-karaktär. Här återfinns flertalet nya bostadsprojekt – stora som små – ute i stadsdelarna, men även alla de nya barnstugor, gruppboenden, lågprisbutiker, telemaster med mera, som den växande staden behöver. Större och mindre tillägg till dagens struktur, formade i samspel med denna eller i medveten kontrast. Den andra principen präglar arbetet med översiktsplanens stadsutvecklingsområden och andra områden av samma format, som Hammarby sjöstad, Liljeholmen, Nordvästra Kungsholmen, Norra station, Värtan och Kista för att ta de mest namnkunniga. Men också i stadsdelar som Årsta, Hökarängen, Skärholmen, Axelsberg, Tensta och Kärrtorp tilllämpas liknande principer. Projekt av ett format som – mer eller mindre – ger områdena en ny eller tydligt förändrad struktur. Arbeten som tar längre tid, fordrar mer omfattande underlag och mer ingående samråd. Den sistnämnda principen kan sägas vara en utlöpare av den andra till följd av det allt tydligare behovet av planering över stadsgränsen i samarbete med grannkommunerna i snart sagt varje väderstreck. Här har Hammarby sjöstad blivit något av ett pilotprojekt, men idag är principen om kommunövergripande planering lika självklar på platser som Norra station, Skärholmen-Kungens kurva och Kista. Det handlar inte längre bara om att samordna väg- och spårdragningar, utan om att skapa samsyn kring allt från bostäder till näringsliv och utbildning. Dessa principer tillämpas självklart över både geografiska och organisatoriska gränser inom staden och kontoret. Att ett antal av våra nya medarbetare arbetar i en nybildad sektion ändrar, trots Arkitektens försök att bevisa motsatsen, inte på detta enkla faktum. Att möta ökade arbetsuppgifter utan organisationsförändringar vore mer klandervärt – inte minst ur det arbetstagarperspektiv vi trodde Arkitekten företrädde. Oavsett princip och organisation är ambitionen att arbetet skall präglas av: • kunskap om och känsla för stadens karaktär • överblick – se det enskilda projektet i ett större sammanhang • långsiktighet och uthållighet – se dagens frågor i ett längre perspektiv • blick för processen – se målet och välj rätt väg dit • fokus på kvalitet – i samverkan med projektens alla aktörer • öppenhet och förmåga till kommunikation Huruvida Stockholms planering av idag, för såväl bostäder som infrastruktur med mera, verksamt bidrar till att lösa tidens stora frågor kring allt från segregation och urbanitet till ekonomi och ekologi återstår ännu att se och om detta måste diskussionen fortgå. Men låt oss föra den striden med öppna vapen och inte med dolkstötar i medlemmars rygg. Och låt oss lämna den gamla journalistdevisen ”kolla aldrig en bra nyhet” till förmån för en fortsatt diskussion på saklig grund. Det är dessa viktiga frågor värda. Ingela Lindh, stadsbyggnadsdirektör, Per Kallstenius, stadsarkitekt, Mats Pemer, stadsplanechef, Kajsa Palo, avdelningschef strategiska avd, Eva Henström, avd.chef innerstadsavd, Magnus Andersson, avd.chef ytterstadsavd Protest Medlemmarna i Sveriges Arkitekter vid Stockholms stadsbyggnadskontor vill ge en kommentar med anledning av artiklarna i Arkitektens oktobernummer om kontorets verksamhet. Kontoret är en av Sveriges största arbetsplatser för arkitekter. Många av medlemmarna har reagerat starkt på artiklarna med anledning av det felaktiga faktainnehållet, men framförallt på bristen på förståelse och respekt för vår yrkeskompetens och arbetssätt. Självklart ska debatt och dialog om vårt arbete kunna föras. Lika självklart bör vara att denna diskussion förs med korrekt faktaunderlag och, allra mest viktigt, med respekt för alla de typer av arkitektarbete som medlemmarna i Sveriges Arkitekter utför. Sveriges Arkitekters fackklubb vid Stadsbyggnadskontoret Stockholms stad genom Katrin Berkefelt, ordförande Svar: Härligt! Stadsbyggnadskontoret formulerar sig. Och gör det hårt. Jag tror artiklarna i Arkitekten har fått önskad effekt. Om ni kan hålla samma ilska och engagemang i era möten med politiker och bostadsbyggare så är jag nästan lugnad. Vad gäller faktafel och förenklingar, så baseras mina analyser på eget iakttagande av Stockholms stadsbyggande i snart sju års tid, samtal med folk på stadsbyggnadskontoret, gatu- och fastighetskontoret, tidigare anställda, fria forskare och andra som arbetar med samhällsplanering. Alla ger de olika bilder av samtiden. De här bilderna är det mitt jobb att smälta samman. Alltså inte att ”företräda ett arbetstagarperspektiv”, utan koka samman flera perspektiv till en analys, låt vara med spets. Spetsen var ämnad att väcka, inte att skada. En kastad handske, kanske. Få saker är så dåligt genomlysta och lite kritiserade som det samtida svenska stadsbyggandet. Ändå har ni en av vår tids viktigaste uppgifter. Och stadsbyggnadskontoret i Stockholm är inte bara det största i landet utan också ett av de viktigaste. Två saker bara: Att översiktsplanen som instrument är vekt, och dessutom står detaljplanen för fjärran, är en av den pågående PBL-utredningens centrala frågor. Och när jag hårt formulerade att planerna för Liljeholmen ”knappt passerat stadsbyggnadskontoret”, var min avsikt att peka på att professionen inte haft det inflytande över planerna som de enligt min mening bör ha. En borgerlig, stadsbyggnadsmässigt konservativ, stadsbyggnadsnämnd och markägaren JM har i stor utsräckning formulerat planen, menar jag. Och fler med mig, får jag nog säga. Det går att ifrågasätta om professionens inflytande över planeringen är tillräcklig även om kommunen har planmonopol. Det är en av de största diskussionerna inom svensk planering idag. Därför var min centrala frågeställning: ”hur motsvara de politiska förväntningarna, marknadens förväntningar, utan att tilltron till institutionen och professionen löses upp?”. Dan Hallemar, redakör Arkitekten ARKITEKTEN december 2004 47
Page 1 and 2: 12 KASPERGALA PRISERNA, PRATET OCH
Page 3 and 4: Brunnberg bakom ratten. Följ med p
Page 5 and 6: Med Brunnberg bakom ratten Fullstä
Page 7 and 8: - Vi är respekterade på ett helt
Page 9 and 10: Åtta får gå från LTH Lunds tekn
Page 11 and 12: Foto: Åke E:son Lindman Hållbar i
Page 13 and 14: Nya ministern ställde frågor om a
Page 15 and 16: Det står ett slag om skogen. I sko
Page 17 and 18: Stig Olsson är chef för Naturvår
Page 19 and 20: ”Vi kan ha uppdrag som delvis mot
Page 21 and 22: Av alla de samtal som Lars Bjurstr
Page 23 and 24: som finns i städerna. Istället be
Page 25 and 26: S V E R I G E S A R K I T E K T E R
Page 27 and 28: Se rummet från trapets 99% Unknown
Page 29 and 30: Rädsla för framtiden inget för d
Page 31 and 32: En riktigt hård julnöt Den modern
Page 33 and 34: ”När det stabila och jordnära f
Page 35 and 36: ”Vi är rädda för att allt sudd
Page 37 and 38: Två vinnare på lager Arkitekten s
Page 39 and 40: tionell stämpel. Svenskt arkitektu
Page 41 and 42: nymiteten kan tyckas kontroversiell
Page 43 and 44: i övrigt gör mer situationsanknut
Page 45: utveckling. Det kan bara göras i d
Page 49 and 50: Skönhetsrådet: I en artikel i aug
Page 51 and 52: Designarkitekt ny titel? Nya tider
Page 53 and 54: SVERIGES ARKITEKTER INFORMERAR Sver
Page 55 and 56: Kersti Sandin, arkitekt SIR/MSA, Ma
Page 57 and 58: Sveriges Arkitekters verksamhetspro
Page 59 and 60: Som avslutning på Arkitekturdagen
Page 61 and 62: Startmöte nyhet i AB 04 Efter tre
Page 63 and 64: Kommunalt avtal fortsätter att gä
Page 65 and 66: Ny upphandlingslag på gång Det p

ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?